Annons

Kategori: Inredningskunskap

Inredningskunskap: Högskåpsväggar och avlastningsytor

En tydlig kökstrend som har dykt upp det senaste decenniet är fenomenet ”högskåpsvägg”. Alltså att man samlar kyl och frys, skafferiskåp och ibland även ugn och micro på en enda väggsida. Det ger ett vilsamt intryck för ögat – men kan ha ett högt pris för kroppen och ergonomin, om man inte tänker till kring både estetik och logik. Varför det? Jo, det finns en poäng med att ha bänk- och avlastningsytor nära dessa viktiga stationer i köket. Tre enkla exempel;

  • Jämför kroppsställningen när du ska packa upp matvaror om kassen 1) måste stå på golvet så att du tvingas böja dig för varje sak du ska plocka upp eller 2) kan placeras på en intilliggande bänkyta i midjehöjd.
  • Hur mycket klarar du av jonglera i famnen samtidigt om du behöver möblera om lite på hyllorna i kylen för att få plats med något stort?
  • Och hur blir det med säkerheten om du ska ta ut en varm plåt eller ugnsform när du lagar mat och… råkar bränna dig? Vad händer då om närmsta avställningsyta och arbetsbänk är flera meter bort? Om ni dessutom är flera som jobbar i köket samtidigt och du riskerar att krocka med någon som inte uppfattat vad som hänt?

Värt att ha med sig i bakhuvudet när man ska köpa hus och utvärdera en befintlig lösning eller renovera sitt kök och bygga nytt från scratch.

Inredningskunskap: Öppningsradier och svängrum

Ett vanligt feltänk som kan leda till felköp och onödigt skav i vardagen är att inte räkna med dörrarnas öppningsradier när man inreder. Alltså; att man mäter rummets storlek, men glömmer att ge plats för dörrbladets svängrum. Det gäller inte bara innerdörrar utan även dörrar på möbler som vitrinskåp, bokhyllor, mediabänkar, köksskåp och badrumsskåp etc.

Det kan räcka med en matta som tar i och trasslar eller förhindrar full öppning – för att skapa ett irriterande gruskorn i vardagslivet. Helt i onödan.

Inredningskunskap: Den skärmlösa generationen?

Har du tittat rätt in i solen eller i en stark glödlampa någon gång? Upplevt den obehagliga känslan i ögonen och försökt blinka bort ljusfläckarna från synfältet som följer med blicken ett tag efteråt?

Det finns en logisk anledning till att man uppfann lampskärmen och det var inte enbart för att göra lamporna finare. De ska i första hand skydda våra ögon mot synstörande bländning och hjälpa till att sprida, rikta, forma och förstärka ljusflödet – så att det hamnar där vi behöver det i rummet, utan att skapa onödigt obehag.

Med det i bakhuvudet är det obegripligt varför så många nya lampor, som tillverkats i modern tid, har skärmar av genomskinligt glas. Vad tillför en sådan ”skärm”? Borde det ens få kallas det? Och varför vänder vår generation ryggen till flera decennier av forskning kring ljus och synergonomi? ”Men man kan ju dimma ner ljuskällorna nuförtiden, vi är inte lika beroende av skärmar som vi var förr” kanske du tänker. Ja, visst kan de transparanta skärmarna funka när ljuskällan är neddimmad och glödtråden brinner som en stämningsbelysning – men förklara då varför man så ofta ser sådana lampor placerade ovanför matbord? Som belysning vid arbetsbänkar i kök? Som läslampor intill sängar? Eller som enda ljuskälla i mörka badrum där man verkligen behöver ett starkt, förstärkt (och ofta riktat) funktionsljus för att kunna se ordentligt”? You tell me.

Inredningskunskap: Undvik diskmaskinsfällan

Att göra en flödesplanering är lika viktigt som ett moodboard för utseende och design när du skissar på ett nytt kök. Tänk till exempel på var du placerar diskmaskinen så att den inte blir en fälla i arbetsflödet. Du vill ha den nära vasken så att du kan skölja av vid behov innan du ställer in – men undvik att placera diskmaskinen mellan vask och spis eftersom det statistiskt sett är den yta som används mest. Varje gång du behöver öppna luckan kommer du att avbryta den som står där och fälla ut ett fysiskt krokben i trafikflödet. Ett störningsmoment och en snubbelrisk, speciellt om ni är flera som arbetar i köket samtidigt.

Långsiktiga inredningsval, som ska stå sig över tid och mellan ägare handlar inte bara om material och estetik – utan också om logik och funktion.

Inredningskunskap: Svängradie framför ugn?

Alla som har lagat mat i ugn vet att man måste se upp för utströmmande het luft när man öppnar den. Det är också fint om det finns tillräckligt med plats för luckans hela öppningsradie, för ens egna kropp och för behovet av svängrum när man ska ta ut en varm form. Därför har inredningsarkitekter ända sedan 1950-talet rekommenderat att man bör ha 120 cm fri passageyta framför en spis med ugnslucka av den enkla anledningen att man ska kunna röra sig obehindrat utan att slå i ett möblemang eller en vägg – eller värst av allt – göra sig illa.

Det är inte rocket science. Ändå ser man väldigt ofta felmöblerade, än värre felkonstruerade, kök swisha förbi på Hemnet, i inredningsmagasin och sociala medier år 2020. Helt okommenterat. Känns det vettigt? När vi samtidigt säger oss vilja inreda mer långsiktigt och hållbart.

Inredningskunskap: Undvik ”sockelfällan” i köket

På jobbet går vi absolut inte med på att utsätta våra kroppar för onaturliga arbetsställningar som kan ge belastningsskador. Men hemma är vi sällan så noga. De senaste åren har det blivit trendigt med utanpåliggande golvsocklar i kök (jag gick till och med på den själv). Jättefint på bild, men av egen erfarenhet vet jag ju att det kan bli ett störande skav i vardagen. Varför?


Jo. Vitsen med en sparksockel är att man ska få plats med sina tår för att kunna komma så nära som möjligt – eftersom vi står bäst så. Med rätt hållning, utan att snedbelasta.



En list mer eller mindre? Löjlig detalj kan tyckas. Det är ju så snyggt och karaktärsskapande i ett kök med utanpåliggande foder. Men faktum är att det inte behövs många centimeters förskjutning för att sätta kroppens lodlinje ur spel. Den ska optimalt gå från örat ner genom axeln, höften och sluta strax framför fotknölen. Hamnar du lätt framåtlutad istället börjar du balansera kroppstyngden på tårna och anstränger ryggen / svanken. Testa själv så får du se. Det blir snabbt oskönt utan att man riktigt förstår varför.

En indragen sockel bör vara minst 5 cm innan för bänkskivans kant och cirka 10 cm upp från golvet för att de flesta fötter oavsett skostorlek ska få lagom utrymme.

Värt att veta varför, om du känner dig frestad att låta fint gör före funktion.

Inredningskunskap: Undvik ”Flowstoppers”

Det är lätt att tänka snett när man ska rita ett kök, inte minst eftersom det är så otroligt många delar som ska falla på plats – samtidigt. Jag rekommenderar alltid att man tar hjälp av proffs och yrkeskunniga, men den som vill börja skissa själv (eller som står i färd med att köpa bostad och vill ha tips på en viktig detalj att hålla utkik efter) kan ha glädje av att känna till det som inredare brukar kalla för ”Flowstoppers”. Hinder som blockerar flödet.

Exempelvis en felhängd kylskåpsdörr som stoppar upp trafiken i köket eller gör dörrbladet till ett jobbigt hinder man måste runda för att komma till arbetsytan. Det kan också vara en diskmaskinslucka som lägger krokben och ger onda blåmärken i höften om man inte är uppmärksam på vad den andra gör när man är flera i köket samtidigt. Flowstoppers alltså. Värt att ha i åtanke. Inte minst i kök eftersom det där ofta handlar om väggfasta lösningar som kan vara kostsamma att justera i efterhand.

Inredningskunskap: Kontrasteffekten och färgval

Jag får dagligen mail från läsare som ber om smakråd i olika färgval på möbler (och/eller väggar). Ska jag satsa på stolar i svart, grått eller trä? Vad tror du om den här färgkoden i vardagsrummet. Det är omöjligt att ge bra råd utan att veta vilken kontrasteffekt du vill åt.

Vill du att möblerna (eller väggen) ska ta för sig och synas? Välj en kulör som bryter mot bakgrunden (eller förgrunden) där den ska stå. Vill du skapa en mer enhetlig känsla? Välj väggar och möbler som går ton i ton. Låter banalt, men ändå så lätt att glömma när man har beslutsångest.

Inredningskunskap: Undvik hörnmisstaget

Vi vet att en vuxen person mäter ungefär 60 cm mellan sina två armbågar. När det ska diskas, sköljas av grönsaker eller lagas mat så rör man ju på överkroppen och då blir rörelsevidden dvs måttet mellan armbåge till armbåge ännu bredare – ibland upp emot 100 cm beroende på vad man håller i och hur (jämför en bred ugnsplåt som ska diskas av med en mindre kastrull) .

På grund av behovet av rörelseutrymme framför dessa viktiga funktioner i ett kök ska man inte placera spis eller vask i hörn, direkt mot vägg eller högskåp. Det finns inte helt enkelt inte tillräckligt med plats för kroppen då. Det låter banalt att poängtera. Det är ju gammal kunskap. Ändå ser jag dagligen nybyggda och felbyggda kök visas upp i inredningsmagasin, bostadsannonser, reklam, inspirationsbilder och sociala medier – helt okommenterade. Borde vi inte ändra på det? Om vi vill inreda mer hållbart i framtiden så är det ju inte bara vad köken är byggda av utan också hur de är planerade som måste hålla över tid…

Finaste färgkoden för greige?


Det är många som frågar om färgkoder för greige så jag tänkte dela de mest återkommande tipsen i Trendensers Facebookgrupp och lista några populära varianter. Hoppas det kan vara till hjälp.

Tänk alltid på att…

  • Samma färgkod kan se olika ut i olika väderstreck. Läs mer om färgkodsfällan.
  • Färgerna på golv och möbler kan smitta av sig på väggen. Läs mer om metameri.
  • Vill du att undertonen ska dra åt varmt eller kallt? Läs mer om undertoner.



Nordsjös Misty Sarcelles (Ambiance Xtramatt) glans 2. Foto: interiorbysusan


Nordsjös Pale Dune. Foto: Moa Nyberg


Färgkod NCS 1502-Y (här målad i norrläge) Foto: Frida Ramstedt


Nordsjö HoP Grey Sand (här målad i norrläge). Foto: House of Philia

Vanliga favoriter för greige:

  • Farrow Ball Ammonite
  • Farrow Ball Cornforth white
  • Jotuns Vit Linneväv 
  • Jotuns Washed linen
  • Jotuns Kalk
  • Jotuns Vit linneväv
  • Jotun Varmgrå
  • Nordsjös Pale Dune
  • Nordsjös Misty Sarcelles
  • Nordsjös HoP Greige
  • Nordsjös HoP Grey Sand
  • Nordsjös HoP Light Grey
  • Färgkoderna NCS 1502-Y, S 1005-y20r eller kanske s 1005-y30r från NCS
1 9 13