Annons

Kategori: Fridas personliga

Sommaren är din. Och min.



Hur många sommarlov får vi tillsammans? Tanken svindlar när jag tittar på mina barn och räknar. Kan jag ha fem kvar med den äldsta? Kanske tio med den yngsta? Innan de trubbiga tonårshormonerna tar vid och kompisarna blir mer intressanta än mammas och pappas sällskap…

Jag har alltid haft bloggen igång under semestern, men i år prioriterar jag annorlunda. Jag vill kunna koppla bort jobbet. Helt. Utan minsta tvekan om jag tog tillvara på mina lediga veckor eller inte. Jag vill ge mina somrar till dem. Till oss. Medan jag har chansen.

Det står ju var och en fritt att göra det som passar en själv bäst, men kanske är jag inte ensam om att vilja ta en paus? Visst ligger det då något vilsamt i vetskapen att man inte kommer att missa en massa ifall man tar ett break från sina flöden under semestern? Därför tycker jag vi säger så. Här. Vi pausar en stund nu, så ses vi igen sen, i mitten på augusti.

Då väntar också ett omtag på Trendensers kanaler. Det är dags för utveckling och omvärdering av branschen. Men nej, oroa dig inte. Jag ska inte sluta blogga. Tvärtom. Jag kommer att skriva mer om inredning än jag någonsin har gjort. På ett sätt som ingen annan gör.

Vi ses då!

Sommarpresent från mig till mig

En vattenspegel. Ett fågelbad. Ett planteringskärl. Signe Persson Melins Sigill av 100% återvunnen aluminium. En sommarpresent från mig till mig och en sak att minnas från 2020. Året när trädgårdsintresset slog rot och nya tankar blommade inombords efter en vår av coachning, personlig utveckling och idéarbete. Fint så. Jag ser fram emot både semestern och hösten.


Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se

Happy Frida(y) + Estland

Innehåller reklam för egen verksamhet och Sinisukk förlag



När jag kom hem från jobbet idag stod det ett paket på köksbordet med utländska poststämplar. Jag såg det direkt när jag klev in genom dörren och behövde inte ens öppna innan jag visste. En bokleverans från Estland, med deras utgåva av min ”Handbok i inredning och styling” aka. Tunne end koduselt – Kodu kujundamise ja sisustamise käsiraamat.

Jag förstår att det börjar kännas lite tjatigt med alla översättningar. Men det gör mig så otroligt glad varje gång boken släpps i ett nytt land, så jag kan inte låta bli. Ett nytt språk betyder ju att all den tid och energi jag lade ner på att försöka strukturera upp, förstå och förklara många av de inredningsknep som yrkesfolket använder – nu kan göra skillnad för ännu fler.

Jag blir också påmind om alla skeptiska blickar och tveksamma miner. På alla sömnlösa nätter och på min prestationsångest. Mot bakgrund av det är varje nytt omslag en miniseger i sig. Och kanske kan det peppa någon annan, som bär på en egen dröm, att orka stå på sig trots motstånd.

Happy Frida(y) på er!

Fredagsfeeling



Tre saker som gör mig glad idag?

1) Min lilla Wasabi-palettblads-planta har växt så det knakar. Jag har redan kunnat ta tre sticklingar, på min egen stickling. Jag som inte ens har gröna fingrar? Något har hänt.

2) ”Låt mig verka medan dagen brinner”. Carl Milles motto och en fras som slår an en sträng hos många nu. Jag tvekade inte en sekund när man erbjöds denna i utbyte mot ett litet ekonomiskt bidrag till Millesgårdens museum. Läs mer här.

3) Fredagschoklad från Göteborgsbaserade Storm & Bille som jag köpte med mig hem efter dagens lunch (och ett tankeväckande möte med en dietist). Jag har bokat ett test för att ta reda på vilka tungmetaller jag har i kroppen. Tänker överlag väldigt mycket på sådant just nu, vad vi utsätter oss för. På olika sätt. Och jag har en erfarenhet jag borde berätta mer om, när tiden är mogen. Någon skrev i en kommentar att jag har förändrats de senaste åren. Ja, visst är det så. Det finns anledningar till det, som inte enbart har med det här att göra. Jag måste bara bli modig nog först.

Vanliga sökningar och mest läst på Trendenser

Igår roade jag mig med att gå igenom mitt Google Analytics konto för att se vad ni söker på, vilka inlägg som är mest besökta över tid och vilka frågor som oftast ställs till google via Trendenser. Det bjöd på en hel del insikter. Och några ögonbrynshöjare. Oväntat stort intresse för mina… väskor?
Här är några av de mest sökta och lästa inläggen sedan jag installerade Analytics 2013. Kanske hittar du något populärt i arkivet som du inte sett tidigare?


Stockholmsvitt” och färgkoder för vita väggar


Gardinupphängningar och ”hotellgardiner”


”Olika inredningsstilar” / Vilken inredningsstil gillar du?


”Trendenser Österlen” / Skåne / Semester i Sverige


Måla om IKEA Äpplarö


Hur högt ska lampan hänga?”


Trendensers läderväska” (den har jag fått av min gamla civ. ek klasskompis Anders).


Trendensers resväska” (en Rimova som jag köpte när jag var i Frankfurt med Johanna Bradford).


Trendensers handväska” (har tyvärr tappat färgen så rekommenderas ej).

Mental växtvärk


Jag har absolut ingenting att göra och mängder av saker att ta tag i på samma gång. Nästan alla jobbuppdrag vi hade inplanerade för 2020 är av- eller ombokade och kalendern har aldrig varit såhär luftig på… 15 år? Det känns ovant. Samtidigt händer det så mycket spännande i mitt huvud just nu att jag har börjat sova med en anteckningsbok under kudden. Jag skriver ner idéer och stödord, samlar på formuleringar, ritar små minnesskisser och lägger pussel i tanken.

Jag har hämtat in en gammal flyttkartong med böcker från förrådet och ägnar kvällarna åt att varsamt packa upp delar av mig själv som fallit i glömska. Blåser dammet av sidor jag inte sett på länge och känner hur det kryper i kroppen. Obehag och välbehag på samma gång. Det är både läskigt och härligt att ha mental växtvärk. Att göra sådant man egentligen inte vågar. Ta beslut innan man hinner ångra sig och känna kaninhjärtat picka i bröstet.

Utveckla eller avveckla.
Jag tror inte det är svårt att gissa vad jag satsar på.



Det här är något jag alltid försöker vara uppmärksam på, men kanske lite extra just nu. “Every day; stand guard at the door of your mind.” – Jim Roh

Bokhylledrömmen

Jag har alltid älskat böcker och minns den euforiska känslan när jag knäckte läskoden och kunde börja bläddra runt i mina föräldrars bokhylla. Men jag har ändå inte skapat någon naturlig plats för böcker i mitt eget hem. När jag tänker efter så har jag nog inte haft en ordentlig bokhylla sedan jag flyttade hemifrån. Därför ligger mina böcker i flyttkartonger på förrådet… Så dumt. Så kan man ju inte ha det som bokslukare. Speciellt inte nu när min äldsta son snart är läskunnig. Jag vill ju att böcker ska bli en lika naturlig del av mina barns liv som det varit för mig. Inte enbart de ”coffee table books” med bilder på mode och inredning som ligger framme just nu…

Därför har jag ett viktigt hemmaprojekt i vår och det är att platsbygga en stor bokhylla i vardagsrummet. Imorgon har jag ett inbokat möte med en snickare och jag pinnar inspiration som en galning. Tänker mig två alternativ. Antingen en sidovägg, eller en bakvägg. Alltså antingen en bokhylla längs ena kortsidan eller längs hela långsidan av rummet (isåfall bakom soffan). Men hur blir det med alla kulörta bokryggar. Rörigt? Ska man satsa på underskåp? Oklart.

Vilket alternativ skulle ni gå för?


Kortsida rummet / platsbyggd bokhylla ca 2 m.

Kortsida rummet / platsbyggd bokhylla med skåp ca 2 m.


Långsida rummet / platsbyggd bokhylla ca 4,5 m.

Långsida rummet / platsbyggd bokhylla ca 4,5 m med skåp som ger möjlighet till dold förvaring (men som också kräver att man lämnar lite mer plats framför pga öppningsradien för dörrarna).

Bilderna är lånade skärmdumpar från Taras Hyllbyggare
OBS! Detta är inget samarbete!

I morgonens mellanrum

Mössa, halsduk, fodrad fleece. Små spretiga fingrar som inte vill ta på sig vantar. Ett blixtlås som krånglar. En stövel som någon gömt under soffan. En trotsig tvååring som ska tråcklas genom lager av tyg. Jaktstart, vågstart, slutspurt. Svettpärlor i pannan. Pang! Ytterdörren går igen med en duns. Morgonstökets sorl klingar plötsligt av och huset blir tyst. Tankarna kryper försiktigt fram ur sina gömmor. Sträcker på sig. Stretchar ut efter anspänningen. Gör sig redo i startblocken. Och just precis där. I morgonens mellanrum. Efter lämningskaoset, innan mailen börjar plinga. Ensam. Ostörd. 110% fokuserad. Är kanske min skarpaste stund på hela dagen.


Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se

Handtagen i vårt kök – så ser de ut nu!

Jag har fått så många frågor om våra handtag i köket genom åren. Hur blir färgen på lädret, mörknar det med tiden? Går de att hålla rena? Svaret på båda frågorna är ja. Såhär ser handtagen ut nu. Och det var precis så jag ville att de skulle bli. När man tar i dem dagligen och torkar av beslagen med trasa då och då så får de en fin patina med tiden. Vill man ha den ljusa nästan rosaaktiga läderfärgen (som de ser ut i början när de är flong nya) så är detta alltså inte något att satsa på.

Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se

1 99