Annons
10 veckors sommarlov sjunger på sista versen. Ett oändligt antal lediga dagar tillsammans. Eventuellt lite för många kanske? Det känns som att alla här hemma har börjat tröttna lite på varandras sällskap nu. Som man ska, antar jag, efter så många lösa och lediga veckor ihop. Hursomhaver, en sista sommarlovsdag återstod denna fredag och det yngsta barnet behövde aktiveras. Jag med. Så vad göra? Roliga timmen! Fram åkte snäcksamlingen och färgtuberna och penslarna och allt oritat papper som kunde uppbringas. Från oblekta servetter och gamla pocketbokssidor till dyrare akvarellblad. Vi hann med några olika varianter, innan gossebarnet började tjata om att jag skulle stå i mål så att han kunde få återskapa coola VM-frisparkar ute på gräsmattan istället. Ambitionen var verkligen inte att skapa några mästerverk, men en snäcka sitter i alla fall inramad på väggen nu, som ett minne från sommaren 2026. Ett enkelt DIY-tips, om du behöver roa rastlösa barn (eller dig själv) i helgen!
Den här semestern har jag haft ovanligt mycket ”egentid” för att läsa böcker. Kan bland annat tacka fotbolls-VM för det, eftersom resten av familjen höll sig sysselsatt med att kolla på alla matcher. Jag har precis avslutat sommarens boksnackis Yesteryear och ska samla mig till ett eget inlägg om den. I väntan på det har jag listat tre nya titlar som jag ser fram att hugga in på nu i augusti. Har du läst något som stuckit ut lite extra nyligen? Tipsa gärna.
Kapitalet av Therese Bohman
Av alla nu levande författare finns Therese Bohman definitivt med på min topp tre favorit-lista. Jag har läst samtliga av hennes verk, vissa flera gånger om pga älskar hennes språk och blick på samtiden. Att hon nu tagit sig an ”persona influenser” i den nya boken Kapitalet gör det hela än mer intressant. Släpps 27 augusti. Jag har förbokat och kommer kasta mig på den!
Perfektion, Vincenzo Latronico
Boken Perfektion beskrivs som en tät och skoningslös generationsroman om den digitala revolutionens följder och den moderna tillvarons tomhet. Ett karaktärsmord på perfektionen som den presenteras i sociala medier. Låter väldigt intressant! 
Konturen av henne, Fredrik Schantz
Man älskar ju när en debutant spänner bågen. När handlingen dessutom rör sig i Göteborgs auktionsvärld, innehåller en skvätt konsthistoria och en nypa spänning och får mig att vilja lära mig mer så har den mig fast på kroken. Ska erkänna att jag redan är några sidor in på denna! Hatten av till Fredrik för detta förstlingsverk!
Kvällssolen är precis på väg att runda husknuten när jag upptäcker att Rosenskärorna äntligen har slagit ut. Jag skyndar mig att hämta kameran och tar en bild. Fyra månaders väntan på några frön kan kännas som en evighet. I synnerhet när det finns hyllmeter med färdiga plantor att köpa från valfri handelsträdgård. Men den upprymda lyckan som brusar i bröstet på mig just nu, den går inte att betala sig till.
När jag ställde ut nya buketter på vårt halvmånebord alldeles nyss slog det mig att det är på dagen prick ett år sedan jag fyndade det på Godsmagasinet i Kungsbacka. Med hjälp av en handslipmaskin och några omgångar vitsåpa blev träskivan betydligt ljusare. Sedan hade jag sparat en slatt målarfärg från ett inredningsuppdrag och det räckte precis för att måla om staget. Nu möter det här bordet oss varje gång vi kommer hem och under året har det huserat allt från maffiga solrosor och höstkvistar till en hel pepparkakshusby, årets påskris och otaliga små luktärsbuketter från trädgården. Som ett årstidsbord ska. Jag är så glad för det!
Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se
Augusti. Jag smakar på ordet och kan inte riktigt bestämma mig för hur det känns. Solen har gömt sig bakom tjocka moln idag och luften känns genast lite kyligare. Jag läser andras inlägg om omstart och ”tjejnyår” och längtan efter att experimentera med nya stilar, men kan inte alls relatera. Eller såhär, jag uppmuntrar gärna dem att göra det men själv håller jag helst fast vid mina gamla, beprövade favoriter. År efter år. Alla är olika. Inget att rasa över där. Inkorgen har börjat plinga av mail med höstnyheter och nya färgpaletter men eftersom jag fortfarande har några veckor kvar av min planerade ledighet stänger jag av ljudet på notiserna. Plockar fram en pläd (som vi haft sedan 2013/2014) och hänger den över en fåtölj i vardagsrummet. Tittar ut genom fönstret och konstaterar att här är det fortsatt beige. Både ute och inne. Oavsett om det anses vara just ute, eller inne.
Lycka är att komma hem till ett trassligt hav av blommande vita luktärter, att kunna klippa buketter så det räcker till flera vaser och samtidigt veta att det bara kommer mer, ju mer jag tar. Jag drog en chansning sent i maj och direktsådde en påse Spencer Swan lake i en kruka på uteplatsen. Nu står den i full blom och doftar ljuvligt. Får bli en återkommande tradition hemma hos oss! 
Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se
Vi har varit Skåne och firat 15-årig ”bröllopsdagshelg”. Fem barnfria dagar, det längsta vi någonsin varit borta tillsammans sedan barnen föddes. Att åka till Österlen kändes som ett självklart val, det var ju också där vi spenderade halva vår bröllopsresa när det begav sig. Den här gången testade vi två nya hotell. Bland annat Daniel Berlins Vyn som ligger vid Gislövshammar. Boendet var 10 av 10 och maten likaså. Det var till och med bättre än förväntat och det säger ju en del. På ett sådant ställe är jag dock inte den som vill fota och hålla på med risk att störa både min egen upplevelse och de andra gästernas, men när vi hade checkat ut och platsen var folktom frågade jag om lov att få ta några bilder i trädgården. Jag tycker den förtjänar mer uppmärksamhet än den fått i det man redan sett av denna plats. Blev så imponerad och inspirerad! 
Hotellet och restaurangen har fått namnet Vyn av en anledning. Utsikten tar andan ur en. 
Men det är lika fint på andra sidan av huskropparna tack vare de välkomponerade planteringarna. När man kommer från parkeringen möts man av Hakonegräs i stora tuvor som vajar i vinden och sväller över trädgårdsgångarna. Som fokuspunkt vid entrén: en rönnsumak i kruka.
Närmre ingången svävade en grupp vinröda blodtoppar över marktäckarna. Vackert redan nu, men här har någon tänkt till. De kommer bilda en perfekt bakgrundskör till rönnsumakens lysande röda höstdräkt om några veckor. 
Också fint att låta blodtopparna sväva över en skuggrabatt som lyser upp av Kaukasisk förgätmigej. 
Rysk Kornell möter Hostor med vitkantade blad på var sida av trädgårdsgången.
Vyns köksträdgård är ett kapitel i sig, den ryms inte i en bild, men det är så fint att de centrerat gången framför det gamla trädet så det hamnar i siktlinjen och blickriktningen från innergården. 
Som Umeåbo i förskingringen blir jag alltid lika glad av björkar. Underskattat träd som ge både skugga, solglitter och en skandinavisk känsla med sina ljusa stammar. 
Planterade som konstverk utanför fönstret i loungedelen. Som inredare blir man också lycklig av den genomarbetade färgsättningen, från insida ut. Eller utsida in. 
De roströda tonerna löpte som en röd tråd på allt från cortenlådorna och sedumtaket på tillbyggnaderna, till valet av prydnadsgräs och kulörer på soffklädsel och textilier, i konstverken och det mörkbruna lädret på både fåtöljer och handledare i foajén. 10 av 10!
Jag fotade i knappt tjugo minuter, medan Niklas var redo att köra hemåt, men lyckades ändå ta hundratals bilder. Ska inte visa alla men här kommer en sista, på vyn från restaurangen. Ytterligare ett exempel på hur en vackert planerad plantering kan bli både ett konstverk och en tavelram (!) runt utsikten. Hatten av till alla inblandade.
För att förtydliga så är detta inget samarbete och jag har inte fått en krona i rabatt, däremot kan jag verkligen rekommendera ett besök.
Jag smyger tyst över knarrande golv. Passerar hallen där familjens resväskor står öppna och ouppackade. Kaffebryggaren skramlar när jag lyfter ut kannan för att hälla upp en kopp. Lirkar försiktigt tillbaka den för att inte väcka de andra. Vi kom hem från Norrland vid fyratiden i natt, efter en 16 timmar lång körning som tarvade flera laddpauser och en detour via Borås på grund av en olycka på E20 som stoppade upp trafiken i båda riktningarna.
Mitt i vardagsrummet står en ny fåtölj som svärföräldrarna hjälpt mig bära in medan vi varit bortresta. Jag tar en bild med mobilen och ögonmåttar där den ska placeras. Känner mig upprymd och lite otålig på att Niklas ska vakna så att vi kan flytta den tillsammans. Rummet är nystädat och doftar rent av såpa, men inombords är det rörigare. Pappa fyller 80 år och vi har varit uppe i Umeå för att ordna med fest och kalas. I mina tankar trängs barndomsminnen och nostalgi med glada återseenden och vemodighet över tidens gång. Huller om buller. Det är nog inte bara packningen och möblemanget som behöver sorteras upp idag innan jag kommer att känna mig i fas igen.
Den här veckan är det strålande sol och Gothia Cup, men häromveckan när det regnade passade jag på att summera min loppislista i mobilen så att jag har den redo nästa gång tillfälle ges. Och man vet faktiskt aldrig. Även under en fotbollsturné i Göteborgs kranskommuner kan plötsligt en Erikshjälpen eller second hand butik dyka upp i något område man passerar eller parkerar i. Tricket för att jag både ska lyckas hitta bra grejor och (inte minst) för att jag ska undvika onödiga köp är att ha en lista förberedd i mobilens anteckningsfunktion. Där skriver jag kontinuerligt upp sådant jag upptäcker att vi saknar, som jag borde hålla utkik efter. Sen är det bonuspoäng om man har tid att sortera upp den utifrån de kategorier som loppisar oftast jobbar med för att det ska bli enklare när man väl går runt i en butik. Här är saker jag söker sommaren 2026.
Metall
– Äldre mässingskrokar till hall och klädkammare.
– Större zinkbaljor och kopparkärl att plantera i
– En rolig kapsylöppnare (jag letar fortfarande…)
Trä
– Gamla fina konsoler i trä som jag kan kapa ett eget hyllplan till och måla in
– Äldre hatthylla, max 55 centimeter bred
Textil
– Stora dukar från äldre svenska väverier
– En rund duk, ca 140 cm i diameter, till bordet på uteplatsen
– Servetter (minst 4, helst 6 eller 8 likadana)
– En mindre broderad duk, rektangulär i formen lagom stor för min frukostbricka (50 cm x 40cm)
– Hissgardin eller gardinkappa till studion
Glas
– En stor glasburk med lock att förvara ljusstumpar i
– Brevpress av klarglas
– Tillbringare för saft
Möbler
– Litet kvadratiskt bord till schackspelet (ca 60×60 cm)
– Sidobord i rotting till poolrummet
– Tidningskorg
Lera
– Signe Persson Melins ytterfoder och fat för Campos Filhos Portugal
– Gränsforskrukor
– Udda format på bruna krus/krukor från Höganäs
– Skulpturer och tredimensionell konst
Övrigt
– Fiskedrag till äldsta sonen
– Fiskeväska till båten
– Trappkorg
Vad söker du efter i sommar? Tipsa gärna i kommentarsfältet. Jag tycker det är så inspirerande att höra vad andra letar efter och varför, eftersom det kan väcka tankar om saker jag inte tänkt på själv som går lika bra att köpa andrahand i förstahand.
Här är mina listor från 2024 och 2023 och 2021 och 2019 och 2018 och 2017 om du vill läsa bakåt.
Jag har en läsfåtölj på hemmakontoret som skämtsamt går under namnet mottagningsfåtöljen. Den införskaffades i första hand till mig och barnen. Här startar jag varje arbetsdag med en kopp kaffe så fort resten av familjen har lämnat huset för att åka till skola och jobb. Perfekt plats för att läsa, göra research eller ta ett telefonsamtal innan dagen drar igång. Sönerna brukar slåss om att få sitta i den när de kommer hem tidigt på eftermiddagen medan jag fortfarande sitter vid datorn och skriver. Men det händer också att min man hamnar i den när han vill småsnacka lite medan jag jobbar. Liksom svärfar som ofta är på besök och ibland även barnens fotbollstränare och makens kollega. Men nu var det inte fåtöljen jag ville visa med den här bilden utan pallen som står intill. Någon som minns när jag köpte den? Året var 2016, jag hade precis vunnit ELLE Decoration Award för Årets inredningsblogg och dagen efter galan köpte jag en present till mig själv för att fira. Knappen från Svenskt tenn (Herregud hur kan den ha ökat så mycket i pris på 10 år?…). Hur som helst har jag många fina minnen från den perioden som jag ofta kommer att tänka på när jag ser den. Och det gör jag ju ganska ofta, tack vare att den står här i mitt arbetsrum. Just nu som piedestal till husets andra Tomentosum. Sammanhang, som Svante (tidigare chefredaktör på ELLE Decoration) brukar vurma för. Så fint det är ändå, när saker man omger sig med inte bara är prylar utan också bär på minnen och med tiden blir till små pusselbitar i ens egna historia.
