Annons
Lycka är att komma hem till ett trassligt hav av blommande vita luktärter, att kunna klippa buketter så det räcker till flera vaser och samtidigt veta att det bara kommer mer, ju mer jag tar. Jag drog en chansning sent i maj och direktsådde en påse Spencer Swan lake i en kruka på uteplatsen. Nu står den i full blom och doftar ljuvligt. Får bli en återkommande tradition hemma hos oss! 
Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se
Vi har varit Skåne och firat 15-årig ”bröllopsdagshelg”. Fem barnfria dagar, det längsta vi någonsin varit borta tillsammans sedan barnen föddes. Att åka till Österlen kändes som ett självklart val, det var ju också där vi spenderade halva vår bröllopsresa när det begav sig. Den här gången testade vi två nya hotell. Bland annat Daniel Berlins Vyn som ligger vid Gislövshammar. Boendet var 10 av 10 och maten likaså. Det var till och med bättre än förväntat och det säger ju en del. På ett sådant ställe är jag dock inte den som vill fota och hålla på med risk att störa både min egen upplevelse och de andra gästernas, men när vi hade checkat ut och platsen var folktom frågade jag om lov att få ta några bilder i trädgården. Jag tycker den förtjänar mer uppmärksamhet än den fått i det man redan sett av denna plats. Blev så imponerad och inspirerad! 
Hotellet och restaurangen har fått namnet Vyn av en anledning. Utsikten tar andan ur en. 
Men det är lika fint på andra sidan av huskropparna tack vare de välkomponerade planteringarna. När man kommer från parkeringen möts man av Hakonegräs i stora tuvor som vajar i vinden och sväller över trädgårdsgångarna. Som fokuspunkt vid entrén: en rönnsumak i kruka.
Närmre ingången svävade en grupp vinröda blodtoppar över marktäckarna. Vackert redan nu, men här har någon tänkt till. De kommer bilda en perfekt bakgrundskör till rönnsumakens lysande röda höstdräkt om några veckor. 
Också fint att låta blodtopparna sväva över en skuggrabatt som lyser upp av Kaukasisk förgätmigej. 
Rysk Kornell möter Hostor med vitkantade blad på var sida av trädgårdsgången.
Vyns köksträdgård är ett kapitel i sig, den ryms inte i en bild, men det är så fint att de centrerat gången framför det gamla trädet så det hamnar i siktlinjen och blickriktningen från innergården. 
Som Umeåbo i förskingringen blir jag alltid lika glad av björkar. Underskattat träd som ge både skugga, solglitter och en skandinavisk känsla med sina ljusa stammar. 
Planterade som konstverk utanför fönstret i loungedelen. Som inredare blir man också lycklig av den genomarbetade färgsättningen, från insida ut. Eller utsida in. 
De roströda tonerna löpte som en röd tråd på allt från cortenlådorna och sedumtaket på tillbyggnaderna, till valet av prydnadsgräs och kulörer på soffklädsel och textilier, i konstverken och det mörkbruna lädret på både fåtöljer och handledare i foajén. 10 av 10!
Jag fotade i knappt tjugo minuter, medan Niklas var redo att köra hemåt, men lyckades ändå ta hundratals bilder. Ska inte visa alla men här kommer en sista, på vyn från restaurangen. Ytterligare ett exempel på hur en vackert planerad plantering kan bli både ett konstverk och en tavelram (!) runt utsikten. Hatten av till alla inblandade.
För att förtydliga så är detta inget samarbete och jag har inte fått en krona i rabatt, däremot kan jag verkligen rekommendera ett besök.
Jag smyger tyst över knarrande golv. Passerar hallen där familjens resväskor står öppna och ouppackade. Kaffebryggaren skramlar när jag lyfter ut kannan för att hälla upp en kopp. Lirkar försiktigt tillbaka den för att inte väcka de andra. Vi kom hem från Norrland vid fyratiden i natt, efter en 16 timmar lång körning som tarvade flera laddpauser och en detour via Borås på grund av en olycka på E20 som stoppade upp trafiken i båda riktningarna.
Mitt i vardagsrummet står en ny fåtölj som svärföräldrarna hjälpt mig bära in medan vi varit bortresta. Jag tar en bild med mobilen och ögonmåttar där den ska placeras. Känner mig upprymd och lite otålig på att Niklas ska vakna så att vi kan flytta den tillsammans. Rummet är nystädat och doftar rent av såpa, men inombords är det rörigare. Pappa fyller 80 år och vi har varit uppe i Umeå för att ordna med fest och kalas. I mina tankar trängs barndomsminnen och nostalgi med glada återseenden och vemodighet över tidens gång. Huller om buller. Det är nog inte bara packningen och möblemanget som behöver sorteras upp idag innan jag kommer att känna mig i fas igen.
Den här veckan är det strålande sol och Gothia Cup, men häromveckan när det regnade passade jag på att summera min loppislista i mobilen så att jag har den redo nästa gång tillfälle ges. Och man vet faktiskt aldrig. Även under en fotbollsturné i Göteborgs kranskommuner kan plötsligt en Erikshjälpen eller second hand butik dyka upp i något område man passerar eller parkerar i. Tricket för att jag både ska lyckas hitta bra grejor och (inte minst) för att jag ska undvika onödiga köp är att ha en lista förberedd i mobilens anteckningsfunktion. Där skriver jag kontinuerligt upp sådant jag upptäcker att vi saknar, som jag borde hålla utkik efter. Sen är det bonuspoäng om man har tid att sortera upp den utifrån de kategorier som loppisar oftast jobbar med för att det ska bli enklare när man väl går runt i en butik. Här är saker jag söker sommaren 2026.
Metall
– Äldre mässingskrokar till hall och klädkammare.
– Större zinkbaljor och kopparkärl att plantera i
– En rolig kapsylöppnare (jag letar fortfarande…)
Trä
– Gamla fina konsoler i trä som jag kan kapa ett eget hyllplan till och måla in
– Äldre hatthylla, max 55 centimeter bred
Textil
– Stora dukar från äldre svenska väverier
– En rund duk, ca 140 cm i diameter, till bordet på uteplatsen
– Servetter (minst 4, helst 6 eller 8 likadana)
– En mindre broderad duk, rektangulär i formen lagom stor för min frukostbricka (50 cm x 40cm)
– Hissgardin eller gardinkappa till studion
Glas
– En stor glasburk med lock att förvara ljusstumpar i
– Brevpress av klarglas
– Tillbringare för saft
Möbler
– Litet kvadratiskt bord till schackspelet (ca 60×60 cm)
– Sidobord i rotting till poolrummet
– Tidningskorg
Lera
– Signe Persson Melins ytterfoder och fat för Campos Filhos Portugal
– Gränsforskrukor
– Udda format på bruna krus/krukor från Höganäs
– Skulpturer och tredimensionell konst
Övrigt
– Fiskedrag till äldsta sonen
– Fiskeväska till båten
– Trappkorg
Vad söker du efter i sommar? Tipsa gärna i kommentarsfältet. Jag tycker det är så inspirerande att höra vad andra letar efter och varför, eftersom det kan väcka tankar om saker jag inte tänkt på själv som går lika bra att köpa andrahand i förstahand.
Här är mina listor från 2024 och 2023 och 2021 och 2019 och 2018 och 2017 om du vill läsa bakåt.
Jag har en läsfåtölj på hemmakontoret som skämtsamt går under namnet mottagningsfåtöljen. Den införskaffades i första hand till mig och barnen. Här startar jag varje arbetsdag med en kopp kaffe så fort resten av familjen har lämnat huset för att åka till skola och jobb. Perfekt plats för att läsa, göra research eller ta ett telefonsamtal innan dagen drar igång. Sönerna brukar slåss om att få sitta i den när de kommer hem tidigt på eftermiddagen medan jag fortfarande sitter vid datorn och skriver. Men det händer också att min man hamnar i den när han vill småsnacka lite medan jag jobbar. Liksom svärfar som ofta är på besök och ibland även barnens fotbollstränare och makens kollega. Men nu var det inte fåtöljen jag ville visa med den här bilden utan pallen som står intill. Någon som minns när jag köpte den? Året var 2016, jag hade precis vunnit ELLE Decoration Award för Årets inredningsblogg och dagen efter galan köpte jag en present till mig själv för att fira. Knappen från Svenskt tenn (Herregud hur kan den ha ökat så mycket i pris på 10 år?…). Hur som helst har jag många fina minnen från den perioden som jag ofta kommer att tänka på när jag ser den. Och det gör jag ju ganska ofta, tack vare att den står här i mitt arbetsrum. Just nu som piedestal till husets andra Tomentosum. Sammanhang, som Svante (tidigare chefredaktör på ELLE Decoration) brukar vurma för. Så fint det är ändå, när saker man omger sig med inte bara är prylar utan också bär på minnen och med tiden blir till små pusselbitar i ens egna historia.
Ostindia-servisen. När jag var liten fick jag och min syster, under högtidliga former, följa med mamma och mormor till den lokala porslinsbutiken för att välja ut varsin serie att börja samla på. Jag tvekade länge mellan Nobel-tallrikarna med tjock guldkant (kändes som höjden av elegans för en mellanstadietjej) och Ostindia-servisen. Jag valde till slut den senare eftersom jag fastnade för historien om skeppet som förliste utanför Göteborgs hamn. Sedan fick jag en ny tallrik, varje födelsedag och julafton i evigheters evigheter. Till jag fyllde 30… Paketen var platta och lätta att känna igen och i perioder tyckte jag det var hemskt tråkiga presenter. Idag är jag väldigt tacksam för mitt 12-åriga jags beslut och för min mammas envishet att fortsätta fylla på samlingen. Sett i backspegeln är det ju en av de finaste gåvor jag fått och jag tänker både på henne och på mormor varje gång jag dukar med de här tallrikarna.
Våra servettringar i tenn. När vi gifte oss önskade jag oss dessa graverade servettringar från Munka Sweden. För varje barn kompletterade vi med en till och nu har alla varsin som får ligga kvar på våra platser. Väldigt praktiskt sommartid och egentligen hela idén med servettringar från första början. De var ju inte dukningspynt utan en hjälp att hålla reda på vems linneservett som var vems, eftersom man inte tvättade textilierna efter varje måltid förr i tiden. Den (o)vanan kan man ju unna sig även idag. Är servetten fräsch finns det ingen anledning att byta bara man håller reda på vem den tillhör från dag till annan. Gästerna får förstås nya, så där behövs således inga servettringar. 
Underlägg i jute och rotting. Jag tycker det är så fint med ljusblå duk och underlägg i naturmaterial ihop med Ostindia-serien så jag blev väldigt glad när jag fick detta matchande grytunderlägg i present av min svägerska i början på juni. Funnen på Erikshjälpen under en loppisrunda, så ett tips att hålla utkik efter eller att skriva upp på loppislistan i sommar!
Ni som har följt mig länge vet att det här har blivit en återkommande tradition; Varje år innan semestern köper jag en sommarpresent till mig själv. Trogna läsare vet också att jag sällan gör spontanköp. Jag kan fundera (orimligt) länge innan jag slår till på något och det här är en sak jag har velat ha ända sedan företaget startade, så när jag hörde ryktas att Norrländska Bonni Bonne kanske skulle avvecklas var det definitivt läge att slå till. Deras vackra Elm Plate har förstås många användningsområden, själv kommer jag att använda det på skrivbordet för att lägga av mig smycken när jag jobbar. Jag gillar inte ljudet av ringar och armband som slår mot tangenterna, så det här kommer att sätta guldkant på alla mina arbetsdagar framöver. Tack till mig själv för det.
Jag skrev ett blogginlägg med tips på stora utomhuskrukor häromveckan och ville bara följa upp två saker. Dels visa hur mitt eget ekfat blev när jag planterade en Rönnsumak i den. Dels tipsa om att man också kan loppisfynda kopparkärl och borra dräneringshål i botten, om man är på jakt efter stora krukor med små prislappar. För precis som Kajsa kommenterade kan man ofta hitta stora byttor och kärl till riktigt bra pris second hand. Detta fyndade jag på Erikshjälpen för många år sedan och i våras planterade jag Hostor i det och de verkar trivas. Den större krukan i mörkt gods är 10 år gammal, från Bergs Potter.
Jag vaknade kl 07.19 imorse av att mobilen plingade till. Trots att man ställer den på flygplansläge går tydligen Blockets notiser igenom. Ny lärdom. Men idag var jag ändå tacksam för det. ”Kan du hämta planteringsbordet inom en timme är det ditt, annars måste jag gå vidare med nästa köpare”. Stresspåslaget när man inte har dragkrok på bilen och något stort måste hämtas med släp en tidig söndag morgon…. Jag chansade och slängde iväg en förfrågan på TipTap och fick napp, direkt. Under tiden jag sedan väntade in leveransen letade jag rätt på korgar, redskap och krukor ur förrådet och när familjen vaknade var allt på plats. Tada!
Det är stabilt, helt perfekt i storleken och har dessutom tre lådor så att jag kan gömma undan mindre snygga (läs: mer färgglada) trädgårdsredskap och annat. Är så nöjd. Har letat efter ett litet planteringsbord i en evighet men inte hittat något som passat i storlek eller stil och var nära att ge upp men så Blocketfyndade jag detta. Vad är det talesättet säger? Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge? Eller Den som väntar på något gott… kan plötsligt få väldigt brått.. Det var i alla fall både värt att vänta på och att gasa lite för att få hem.
Altandörren gnisslar när jag skjuter upp den på glänt. Jag hejdar mig i steget för att inte väcka familjen och gör en mental notering för att komma ihåg att olja den senare. Står kvar en stund och väntar in kaffet som gungat till i koppen innan jag tassar vidare ut på terassen, bort mot blommorna. Kvarteret sover fortfarande medan jag går morgonens första runda i pyjamas och inspekterar hur växterna mår efter natten. Jag stannar vid det låga ekfatet där jag har planterat stora rosenskäror och slöjsilja. Plockar bort en vissen knopp, dricker en klunk och NJUTER av att få vara alldeles själv innan dagen vaknar och öset drar igång.
Barnen har gått på sommarlov och idag ska yngsta sonen spela sin allra första 7-manna match. Sen väntar en heldag på Liseberg tillsammans med hela laget och deras familjer. Alla höga ljud och trängseln där inne kommer inte riktigt att vara lika njutbara som detta stillsamma ögonblick, men det ser ut att bli en strålande sommardag och här och nu är det bara jag och min kaffekopp. En liiiten, liten stund till…
