Annons

Kategori: ANNONS: Local Hero designklassiker

Local hero: Pia-lampan

Inlägget är reklam i samarbete med Gärsnäs

Premiär för en ny vinjett!
Under 2020 kommer jag att lyfta och belysa kända Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om klassikernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en lite roligare och mer lärorik annonsform.

Pia-lampan från Gärsnäs
Den klassiska Pia-lampan är en serie lampor framtagna av arkitekten Tore Ahlsén för det svenska möbelföretaget Gärsnäs. Lampan har en ställning i silvertråd som är inklädd i vitt bomullstyg med hålbrodyr och pendelmodellen finns att välja i två olika storlekar, Ø 50 cm och Ø 80 cm. Pia finns också som plafond och som golvlampa.

Tack vare bomullstyget och hålbrodyren ger Pia-lampan ifrån sig ett vackert mjukt ljus. Pia är en klassiker som ger ett elegant intryck i alla interiören den placeras i. Den kräver lite takhöjd och passar därför bra i exempelvis offentlig miljö, i höga trapphus, sekelskifteslägenheter med rejäl takhöjd och i nyproducerade hus som har öppet i nock. Eftersom den ger ett mjukt allmänljus utan synstörande bländning eftersom tyget är helslutet runt lampkroppen med en dragsko så är den också lämplig i sovrum och barnrum där man kommer att se lampan underifrån. 

Pia-lampan hänger bland annat i Kristianstads rådhus

Visste du att:

  • Pialampan ritades redan på 40-talet, troligen i samband med skissandet på Årsta centrum som arkitekten och formgivaren Tore Ahlsén var med och ritade på 1943. Det hänger än idag Pia-lampor i taket på Folkets hus.
  • Den första golvmodellen fick namnet ”Napoleon vid Nilen” eftersom den har ett litet reglage på stommen (ursprungligen tillverkat i svartpatinerad brons, dessa finns dock enbart i 10 utföranden) och spaken har formen av Napoleons hatt. Idag är det rundare i formen och därför är kopplingen till Napoleon inte lika tydlig och synlig.
  • Golvlampan producerades ursprungligen för KF, sedan tog Nordiska Kompaniet över modellen när KF enligt uppgift ansåg att tillverkningskostnaderna blev för höga. Sedan 1970-talet tillverkar Gärsnäs golvlampan som en del i Pia-familjen, men nu med svart gjutjärnsfot vilket blivit en succé som sålts i stora serier.
  • Tyget är avtagbart och kan tvättas i 40-grader!
  • Pia-lampans fader Tore Ahlsén ritade även PUB-Huset i Stockholm tillsammans med sin bror Erik.
  • Gärsnäs fabrik och showroom ligger i Gärsnäs, på Österlen i Skåne.
  • ​Fram till 2030 arbetar Gärsnäs aktivt med att förändra energiförbrukningen i sin verksamhet. Det innebär att hela deras produktionsprocess, från fabrik till transport ska drivas helt av förnybar energi 2030.

Fabriken i Gärsnäs

Inlägget är reklam i samarbete med Gärsnäs

Local hero: String®

Inlägget är reklam i samarbete med String Furniture


Premiär för en ny vinjett!
Under 2020 kommer jag att lyfta och belysa kända Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om klassikernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en lite roligare och mer lärorik annonsform.


String-hyllan blev en del av det svenska folkhemmet för över 70 år sedan – tack vare Bonniers förlag. Tillsammans med Svenska slöjdföreningen utlyste de nämligen en tävling 1949 där de uppmanade Sveriges alla formgivare att ta fram en ny bokhylla efter ett antal specifika krav: Den skulle vara funktionellt designad, smart och enkel att packa samt tidlös till sin utformning.

Nisse & Kajsa skickade in sitt bidrag och gick segrande ur tävlingen. Hyllsystemet kallades först BFB-hyllan (Bonniers Folkbiblioteks Bokhyllan), efter tävlingen – men bytte snart namn till String. Detta blev startskottet på varumärket och utvecklingen av hyllsystemet String® som har fortsatt att pryda hem i Sverige och runt om i världen sedan dess.

Nisse och Kajsa Strinning träffades när de båda studerade arkitektur på KTH i Stockholm. Idén till de klädda stålgavlarna hämtade Nisse från ett diskställ i punktsvetsad järntråd som han hade tagit fram som ett elevarbete på KTH. Det sägs att Nisse sedan fick snilleblixten till hyllsystemets grundidé (med den väggmonterade sidostegen i stället för att traditionellt väggfästa hyllplan) när han satt och funderade på toaletten.

Kajsa vidareutvecklade sedan formen och sägs vara den som ligger bakom de mjukt rundade detaljerna på gavlarna. Idag har systemet utökats med mängder av färger och material som kan byggas ihop på oändligt många olika sätt. Alla kombinationer är långt ifrån upptäckta!

Visste du att

  • Namnet String® är inspirerat av parets efternamn och släktgården Strinningen i Härnösand
  • Alla produkter i String-systemet produceras i Sverige.
  • Stringhyllorna som producerades 1949 går att kombinera med dem som tillverkas idag.
  • 1962 fick String® Design patent på sitt koncept och i ett slag fick 32 plagiatörer lägga ner sin tillverkning.
  • 2005 ritade Nisse Strinning en måttanpassad bokhylla för pocketböcker med 15 cm breda hyllplan som kallas String® pocket.
  • Nisse Strinning föddes i Kramfors, växte upp i Örnsköldsvik och tog studenten i Sundsvall. Kajsa Strinning växte upp i Örnsköldsvik.
  • När FN-skrapan inreddes skruvades det upp String-hyllor i alla kontor.

Local hero: Korbo korgen

Inlägget är ett betalt reklamsamarbete med Korbo

Premiär för en ny vinjett!
Under 2020 kommer jag att lyfta och lära ut kuriosa om kända Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om klassikernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en roligare och mer lärorik annonsform. Lärklam istället för reklam!


Den svenska Korbo-korgen har blivit en internationell designikon och syns ofta i inredningmagasinen. Men visste du att tillverkningen av de klassiska trådkorgarna startade redan 1922 i Furufjäll, en liten by på Sveriges västkust, av Einar Andersson. Från början användes de främst av fiskare och bönder som behövde tåliga korgar som klarade väder, vind och slitage.



Korgarna är gjorda i högkvalitativt galvaniserat eller syrafast rostfritt stål. Båda materialen är vädertåliga och kan användas utomhus. Det galvaniserade stålet är skyddat på ytan av ett lager zink och får med tiden en klassisk matt finish. Det syrafasta stålet får sina egenskaper via legeringar med ädelmetaller och klarar tuffa marina miljöer. Till skillnad från det galvaniserade stålet kommer det syrafasta stålet alltid att behålla sin blanka yta.

Korbos kollektion består idag av 3 olika modeller, och totalt 8 storlekar
Classic – Original designen med två handtag
Bin – Med ett handtag för upphängning på   vägg.
Bucket – En klassisk hink, lätt att bära med sig.

Populära användningsområden idag är tvättkorg, plantering, vedkorg, filt och allmänförvaring, vägghängd förvaring i hall och barnrum samt trädgårdskorg.







Visste du att?

  • Alla Korbos korgar vävs fortfarande för hand, med samma teknik som vid starten 1922.
  • Originalkorgen från 1922 är den som idag kallas Classic 35.
  • Korgarna är vävda av en enda lång tråd som håller samman hela korgen, helt utan svetsningar.  
  • Ståltråden i Classic 35 är hela 23 meter lång!
  • Det tar en erfaren hantverkare flera timmar att väva en enda korg.
  • Korbo är ett påhittat namn, en sammansättning av orden ”Korg” och ”Bohuslän”. Från början kallades de ”Bohuskorgen”.
  • Bara under de senaste tre åren har Korbo levererat 51 752 korgar runt om i världen.
  • Varje korg signeras än idag av den person som har vävt korgen för hand.
  • Under 30-40 talet blev korgarna en exportframgång till fiskare i Island, Norge och Danmark. Under en enda dag avgick  fem järnvägsvagnar med 25 000 korgar från Stenungssunds järnvägsstation! 

Local hero: Laminofåtöljen

Inlägget är ett betalt reklamsamarbete med Swedese

Premiär för en ny vinjett!
Under 2020 kommer jag att lyfta och belysa kända Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om klassikernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en roligare och mer lärorik annonsform. Lärklam istället för reklam!


Lamino
Vilofåtöljen Lamino från Swedese är en av Sveriges bäst säljande designklassiker genom tiderna. Sedan den premiärvisades på möbelmässan i Göteborg år 1956 har modellen sålts i över 500 000 exemplar och skickats från Vaggeryd till hem i hela världen. Formgivaren Yngve Ekströms mål var att skapa en fåtölj som kändes lika behaglig att sitta i som den var att titta på. Dessutom ville han att den skulle passa lika bra ihop med nya som med äldre möbler. Namnet Lamino fick fåtöljen efter lamineringstekniken som används när man formpressar ramen. Tack vare sin konstruktion med löstagbara sidostycken/armstöd kom möbeln ner i pris jämfört med dåtidens konkurrenter.

Visste du att det faktiskt var bröderna Yngve och Jerker Ekström som introducerade sexkantsnyckeln, även kallad insexnyckeln, som revolutionerade självmonteringen av möbler på 40-talet och möjliggjorde transporter i platta paket? I Swedeses fabrik kallas den även för ”Lassenyckeln” efter den medarbetare som hjälpte Yngve och Jerker att finslipa idén. Men, inget patent togs och idag används självmonteringskonceptet av möbelfabriker över hela världen.


Produktionen av Lamino sker än idag vid Swedeses fabrik i Vaggeryd, i Småland. Från början tog det flera dagar att tillverka en enda fåtölj. Idag är produktionen mer effektiv, men varje möbel passerar fortfarande över 100 delmoment och merparten utförs fortfarande manuellt av skickliga hantverkare.

Visste du att?
– Laminon kläddes ursprungligen i tyg och i svart eller naturfärgat läder. Den har också funnits i vadmal och rotting.
– Det var en körsnär i Tranås som beställde den första Laminon med grått fårskinn av ett utegångsfår från Gotland.

– Idag är oljad ek och grått fårskinn (Scandinavian Grey) det mest förekommande utförandet.
– I samband med att Laminofåtöljen firade 50 år 2006 tog Swedese fram en mindre modell för barn som fått namnet Lamini.
– Allt trä som används till fåtöljerna är FSC-märkt.
– På torget bakom stationen i Vaggeryd har kommunen rest en staty som symboliserar Laminons linjer. Statyn är skapad av skulptören Magnus Persson till minne av Yngve Ekström.
– Laminofåtöljen röstades fram till ”Århundradets svenska möbel” av tidningen Sköna Hems läsare vid millennieskiftet 1999.








Klicka här för att se en film från fabriken som visar hur Laminon tillverkas.


Inlägget är ett betalt reklamsamarbete med Swedese.

Local Hero: Iittala Aalto vas

Inlägget är ett betalt reklamsamarbete med Iittala

Premiär för en ny vinjett!
Under 2020 kommer jag att lyfta och lära ut kuriosa om kända Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om klassikernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en roligare och mer lärorik annonsform än vanlig influencerreklam i sociala medier. Först ut är en av de mest kända designikonerna från vår tid som också finns i många hem. Alvar Aaltos vas!


Iittala Aalto vas
Den klassiska Savoy-vasen från Iittala ritades redan 1936 av Alvar Aalto 1936 till en formgivningstävling för de av Ahlstromkoncernen ägda glasbruken Iittala och Karhula, vars främsta syfte var att få fram formgivna produkter till Världsutställningen i Paris 1937. Eftersom framtagningen skedde under hemlighetsmakeri fick vasen ett kodnamn: Eskimåkvinnans skinnbyxa. Dess nuvarande smeknamn Savoy fick vasen först året därefter när den presenterades som en del av paret Aaltos inredningsarbete med Restaurang Savoy i Helsingfors. Vasen var ursprungligen 14 centimeter hög och har sedan starten tillverkats i en mängd färger och i olika storlekar.

Visste du att?

  • Det krävs 7 hantverkare, 12 arbetsmoment, 1100 °C och 10 timmar för att tillverka en enda Aalto-vas!
  • Alla vaser är munblåsta och handgjorda i Iittalas glasbruk i Finland.
  • Tidigare var formarna som man blåser glaset i av trä, som brändes efterhand, men sedan 1954 är de gjorda av gjutjärn.
  • Tillverkningsprocessen är som en noggrant koreograferad dans som kräver enorm taktkänsla. Många av Iittalas glasblåsare är därför också skickliga dansare.






Om du klickar på playknappen på filmen nedan kan du se en film som låter dig kika in i fabriken och visar mer om hur det går till när dessa designklassiker tas fram i Finland.


Inlägget är ett betalt reklamsamarbete med Iittala