Annons

Kategori: ANNONS: Local Hero designklassiker

Local hero: Desirée

Inlägget är reklam i samarbete med Swedese

Utemöbelserien Desirée från Swedese formgavs av Yngve Ekström redan 1954, när han experimenterade med materialen och konstruktionen av ett diskställ som utan problem kunde stå emot stora mängder vatten. Resultatet blev den gracila stolen Desirée som tack vare sin stomme av rostskyddsbehandlat stål och vit epoxylack tål att stå utomhus, året runt. 

Under 1950-talet arbetade många arkitekter med att sudda ut gränsen mellan inomhus och utomhus: stora fönster som öppnade husen mot trädgården, samma marktegel ute som inne. Många ställde dock sina utemöbler direkt på gräsmattan och till det ändamålet var Desirée inte den mest stabila modellen och därför fasades den sedermera ur produktion. När boken ”På spaning efter Laminon” skrevs fick författaren Britta-Lena Ekström, som också är dotter till Yngve Ekström, upp ögonen för denna vackra serie när hon letade bland gamla arkivbilder. Britta-Lena visade bilderna för Swedeses ledning som beslutade att återta den i produktion 2010 och även komplettera serien med två bord 2011.

Idag betraktas Desirée som en svensk designklassiker, tack vare sin historia och sin karaktäristiska form. Ryggstödet med dess utslagna form tar för sig ordentligt, trots att konstruktionen är så lätt, nätt och smäcker. Söker du på auktionssajterna kommer se att modellen har ett högt andrahansvärde och att stolarna även har producerats i svart. Namnet Desiree kan eventuellt härstamma från vår svenska prinsessa med samma namn. Formen på stolsitsen ser åtminstone ut som ett prinsessdiadem.





Visste du att?

  • I serien Desireé ingår bord i två storlekar samt en stol med matchande dynor i två färgställningar (grått och svart).
  • Bordsskivan är tillverkad av FSC®-kompaktlaminat
  • Swedese tillverkar fortfarande Desirée i Sverige
  • Serien passar både utomhus och inomhus och står i många offentliga miljöer
  • Desirée har sålts i specialfärg t ex gul till Spira i Jönköping. Det finns även bilder på svarta Desiree stolar men det är oklart hur gamla de är.
  • Den svängda formen på pinnarna i ryggstödet återkommer i en annan tappning i Ynves fåtölj Arka som lanserades påföljande år efter Desirée.
  • Initiativet till Desirée kom från Olov Svensson på Blomgren o Svensson i Vaggeryd som hade utvecklat en ny metod för att klä ståltråden i sina diskställ, blomkrukor och bord i ett tåligt ytskikt. Han hade byggt ett stort kar där produkterna omslöts, långsamt lyftes upp och skickades in i en ugn. Karet var så stort att man kunde doppa ner mer skrymmande saker men de hade för få beställningar och verksamheten var hotad. Yngve anlitades för att tänka ut något vackert och smart. Vilket man måste säga att han gjorde med den äran.  
  • Swedese har sålt ca 2400 Desiree stolar sedan återlanseringen 2010.

Local hero: Elfa

Reklam/ annons för Elfa

Under 2020 kommer jag att lyfta kända Nordiska designklassiker under vinjetten ”Local Hero”. Genom att berätta mer om produkternas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har och varför de blivit de klassiker de är idag. Dessutom känns det som en lite roligare och mer lärorik annonsform.

Att Elfa betraktas som en svensk designikon är det få som säger emot. Deras smarta förvaringssystem som består av vägghängda och fristående förvaringslösningar uppbyggda av bland annat skenor, konsoler och trådprodukter återfinns i var mans hem. I mer än 70 år har Elfa-systemet gjort sig känt för sin tidlösa och funktionella formgivning av högsta kvalitet.



Allt började 1948 med ett smart vägghängt diskställ av ytbehandlad ståltråd, som skapade plats och sparade tid i köket. Många fler funktionella trådprodukter utvecklades och spreds till hem världen över. I början av 80-talet gick Elfa samman med sken- och konsolspecialisten Sparring och tillsammans utvecklade man det flexibla förvaringssystemet, där allt hänger på en bärlist.



På 40-talet, i en tid av teknisk expansion och hög efterfrågan på något nytt kom dessa fyra män att förenkla vardagen i många hem.


Arne Lydmar
En kvicktänkt entreprenör, duktig på logik och siffror hade precis gjort sin sista dag på IBM. Året var 1948 och Ingenjörsfirman Elfa hade precis registrerats. På köksbordet i Stockholm stod travar med postorderkataloger, som hans fru Britta hjälpt honom att sammanställa. Den för tiden välkända Elfa-katalogen bestod av 64 sidor med elektronikprodukter, “allt mellan antenn och jord”.

Nils Strinning
I samma tid och rum satt formgivaren Nils Strinning, Britta Lydmars kusin. Nils hade irriterat sig på de ohygieniska trädiskställen som användes i många hem. Därför hade han designat ett mycket finurligt diskställ av ståltråd som kunde ställas på diskbänken såväl som hängas på väggen. Nu undrade han om inte Arne kunde ta sig an att tillverka hans funktionella diskställ. Känd för att ta snabba och oväntade beslut accepterade Arne förslaget. Detta skulle bli början på en fantastisk framgångsresa.


Björn Hoff
Ingenjörsfirman Elfa växte så det knakade och nu skulle även diskstället tillverkas. Elfas försäljningschef tipsade då om sin bror, Björn Hoff. Efter att ha fått frågan valde att sluta sin trygga anställning hos bilföretaget Ostermans, för att hoppa på något han inte har den minsta aning om. Ett lyckokast skulle det senare visa sig. Han kom att bygga alla de maskiner som behövdes för att tillverka, inte bara diskstället, utan även andra trådprodukter som följde. Till en början var Björn Hoff den som både designade nya produkter och tillverkade prover.


Birger Sparring
Samma tid, 1948, i en annan del av Stockholm, hade Birger Sparring just lämnat in en patentansökan i USA för sitt geniala hyllsystem, bestående av konsoler och skenor som skruvades fast i väggen. Alla dagens Elfa-patent bygger på detta. Ritningarna var inte nya, Birger startade sitt företag redan 15 år tidigare tillsammans med sin bror. Men det var nu det tog fart.



Behovet av bra förvaring är alltid lika aktuellt. Därför har Elfa samma filosofi idag som när företaget grundades – att underlätta människors vardag och göra mesta möjliga med den plats som finns. Och det tidlösa och funktionella formspråket på produkterna ser till att systemet kommer att stå sig även många år framöver.

Visste du att?

  • Merparten av Elfas produkter utvecklas och tillverkas fortfarande i Sverige, i Västervik och Mullsjö
  • Elfas säljs över hela världen. Varje år skickas 900 sjöcontainrar med produkter från deras fabriker.
  • Elfas sortiment består av fler än 500 produkter, för smart förvaring i hemmets alla rum!
  • Varje år tillverkas 110 000 skjutdörrar och 2,8 miljoner hyllor.
  • Allt hänger på bärlisten, som är det enda du behöver skruva fast i väggen. Resten kan du klicka i och ur i slitsarna vilket gör systemet oerhört flexibelt och anpassningsbart över tid.

* Inlägget är ett betalt reklamsamarbete med Elfa

Klicka här för att komma till arkivet för Local hero
Där kan lära dig mer om fler nordiska klassiker.

Local hero: Länstolen Norrgavel

Inlägget är reklam för Norrgavel

Premiär för en ny vinjett!
Under 2020 kommer jag att lyfta och belysa kända Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om klassikernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en lite roligare och mer lärorik annonsform.

Länstolen från Norrgavel
Redan 1992 började Norrgavels grundare Nirvan Richter skissa på Länstolen som nu kommit att bli ett av företagets tydligaste signaturmöbler. Tack vare sina karaktäristiska ryggspjälor upplevs fåtöljen både luftig och omslutande på samma gång. Den tronliknande formen kramar om den som slår sig ned – men tillåter samtidigt en fortsatt luftig känsla i möbleringen eftersom man kan se rakt igenom ryggen. Från den första idéskissen 1992 tog det ytterligare drygt tre år till den sattes i produktion 1995. Visionen rymde många paradoxer; en omslutande form utan känsla av instängdhet, en skön fåtölj som ser asketiskt enkel ut, en mäktig tron som smälter in diskret i rummet – stor som en öronlappsfåtölj men transparent så att man skönjer väggar och golv…

För att skapa de mjuka, böjda formerna i Länstolens rygg och sits, ångas träet för att göra det formbart så att det sedan kan spännas fast i en form av stål där det får torka i ett par veckor. Därefter bearbetas möbelkomponenterna till en färdig form.

Den kullerstoppade sitsen är ett tidskrävande hantverksarbete i linne, kroll, tagel och vadd, men så håller den förmodligen också i 50 år – därefter kan vilken tapetserare som helst få den tillbaka i nyskick. Sedan 2009 finns också ett mjukare alternativ med en fjäderkudde ovanpå en vacker linnegjord. Länstolen tillverkas i träslagen bok och ask och själva plymån, liksom rygg- och nackkudde innehåller endast ren sjöfågelfjäder.

Du kan själv välja om din Länstol ska ytbehandlas med vitolja, olja eller såpa. Länstol kan även fås med temperakulör eller med vattenbaserad lack.⁠
Som klädsel finns möbeltextil och skinn (vegetabilisk garvat nötskinn från Tärnsjö, vegetabilisk garvat och ofärgat fårskinn och vegetabilisk garvat renskinn eller kromfritt garvat nötskinn från danska Sørensen).


”Jag önskar att jag hade ritat Länstolen, trots att jag faktiskt gjorde det 1993” 


I svenska ELLE (nr 6, 2000) får Nirvan  frågan om vad han önskar att han hade ritat. Länstolen, lyder svaret. Nirvan Richter förklarar vidare:
– Det handlar om att vi ibland inte ens vågar tro att vi kan göra det vi faktiskt har gjort. Det har med dåligt självförtroende att göra, eller snarare rädsla. Att inte kunna lita på sin egen kunskap, sina egna möjligheter. Det är så jag ser hela designprocessen; att fokus ligger på att vara helt närvarande i sig själv snarare än att rita en stol. Men jag upplever inte rädslan som negativ för ju mer jag lär känna den, desto bättre kommunicerar jag med den. Naturligtvis vet jag att det är jag som ritat Länstolen, den möbel jag är mest stolt över, men ibland vågar jag inte tro att det är sant!

Det är många som är väldigt tacksamma för att det faktiskt är sant. Ett konkret bevis på det är att Länstol fortfarande är en av Norrgavels mest sålda möbler. 




Visste du att?

  • Länstolen visades första gången som prototyp på Bomässan 1993 och ingår idag i samlingarna på Nationalmuseum och Nordiska Museet i Stockholm. 
  • En fast sits tar 2 timmar att tillverka (jmf med att det tar ca 20 timmar att tillverka en hel bil).
  • Mjuk sits ”Länsfåtölj” lanserades 2009.
  • Mellan bakbenen och sitsen bildar armstöden en ram som gör Länstolen mycket stabil i sin konstruktion.
  • Dalai Lama har signerat en Länstol. Se mer här!
  • 2017 samarbetade Norrgavel  med Bukowskis och producerade tio unika exemplar av Länstolen med unika klädslar framtagna av Norrgavels kreativa textilchef Inger Wibell Kähr.
  • Länstolen kan även köpas som miniatyr från Kottetoys.
  • 1997 prydde Länstolen omslaget av Telekatalogen Gulasidorna (edition Malmö)
  • Samtliga Norrgavel-möbler skissas för hand än idag. Företagets grundare och formgivare Nirvan Richter gör nämligen både möbelskisser och skisser på hur butiksinredningar ska se ut för hand. Skisserna gör han i vackra anteckningsböcker som till vardags förvaras i ett kassaskåp. En gedigen möbelhistoria ligger där i form av 36 fulltecknade skissböcker, med närmare 30 års möbelformgivning…
  • Lite kuriosa; skissböckerna är inte vilka böcker som helst utan dessa köper Nirvan i en noggrant utvald pappershandel i Gamla Stan i Stockholm (Studio Barbara Bunke). Handgjorda skissböcker med omslag klätt med Norrgavels möbeltextil.



Local hero: Essem hatthylla

Inlägget är reklam i samarbete med Essem Design

Premiär för en ny vinjett!
Under 2020 kommer jag att lyfta och belysa kända Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om klassikernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en lite roligare och mer lärorik annonsform.





Essem Designs klassiska hatthyllor föddes en regnig höstkväll år 1937, då Gunnar Bolin satte sig vid sitt skrivbord i Anderstorp med en idé i huvudet: en hatthylla som skulle kunna tillverkas av nedsmält aluminiumskrot. Denna snilleblixt resulterade i att Skoglunds Metallgjuteri startades. Under de kommande årtiondena har företaget blivit förknippat med funktionell och enkel hallinteriör.



Hatthyllan Nostalgi återfinns i många svenska hem, även i hyresrätter där den installerats av många kommunala bostadsbolag. Tillverkningen av sker fortfarande i Sverige där man använder 100% återvunnen aluminium. Levereras i en platt förpackning formgiven av BP&O.



Den tidigare kvalitetsansvarige Sten-Roger Bladh axlade 2002 manteln och förvärvade rättigheterna till produkterna genom en avknoppning från gjuteriet. Bladh behöll den traditionella och hantverksmässiga produktionen i Anderstorp, men med vidare strävan och ambition att tillverka nya produkter – nu under namnet Essem Design. Fortfarande med funktion och hållbarhet som grundstenar i verksamheten.



Gunnar Bolin föddes 1919 (död 2010) i småländska Anderstorp. Tidigt i karriären stod det klart att Bolin inte ville ta över familjens jordbruk. Efter en rad ströarbeten startade han istället ett eget metallgjuteri. Tack vare sin småländska envishet och sin goda känsla för form lyckades Bolin att bli framgångsrik inom sitt gebit. Hatt- och skohyllorna Nostalgi och Classic får oss att förstå varför.

Visste du att?

  • Till både Nostalgi och Classic-serien finns även en matchande skohylla.
  • Nostalgi kan förlängas med hjälp av en påbyggnadsdel (innehållande; mellankonsol, rundstavar och ankarkrokar) och på så vis bli hur lång som helst. Den går även att korta ner för att passa i små utrymmen.
  • Kroklisten Gustav kom till för att ta tillvara på spillet från kapade rundstavar till Nostalgihyllan.
  • Hattkroken Oskar är ett tillbehör till Gunnar Bolins välkända hatthylla som enkelt kan träs på stängerna till Nostalgi. Den har en pinne i aluminium och en knopp i trä för att du ska kunna hänga din hatt på ett elegant sätt.
  • Efter världskrigen var det brist på aluminium och då fick man använda aluminium från skrotade militärflygplan.
  • Nostalgi har blivit Essems mest populära hylla och de producerar ca 30 000 stycken om året i olika utföranden och bredder.  

Inlägget är ett reklamsamarbete med Essem Design

Local hero: Pia-lampan

Inlägget är reklam i samarbete med Gärsnäs

Premiär för en ny vinjett!
Under 2020 kommer jag att lyfta och belysa kända Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om klassikernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en lite roligare och mer lärorik annonsform.

Pia-lampan från Gärsnäs
Den klassiska Pia-lampan är en serie lampor framtagna av arkitekten Tore Ahlsén för det svenska möbelföretaget Gärsnäs. Lampan har en ställning i silvertråd som är inklädd i vitt bomullstyg med hålbrodyr och pendelmodellen finns att välja i två olika storlekar, Ø 50 cm och Ø 80 cm. Pia finns också som plafond och som golvlampa.

Tack vare bomullstyget och hålbrodyren ger Pia-lampan ifrån sig ett vackert mjukt ljus. Pia är en klassiker som ger ett elegant intryck i alla interiören den placeras i. Den kräver lite takhöjd och passar därför bra i exempelvis offentlig miljö, i höga trapphus, sekelskifteslägenheter med rejäl takhöjd och i nyproducerade hus som har öppet i nock. Eftersom den ger ett mjukt allmänljus utan synstörande bländning eftersom tyget är helslutet runt lampkroppen med en dragsko så är den också lämplig i sovrum och barnrum där man kommer att se lampan underifrån. 

Pia-lampan hänger bland annat i Kristianstads rådhus

Visste du att:

  • Pialampan ritades redan på 40-talet, troligen i samband med skissandet på Årsta centrum som arkitekten och formgivaren Tore Ahlsén var med och ritade på 1943. Det hänger än idag Pia-lampor i taket på Folkets hus.
  • Den första golvmodellen fick namnet ”Napoleon vid Nilen” eftersom den har ett litet reglage på stommen (ursprungligen tillverkat i svartpatinerad brons, dessa finns dock enbart i 10 utföranden) och spaken har formen av Napoleons hatt. Idag är det rundare i formen och därför är kopplingen till Napoleon inte lika tydlig och synlig.
  • Golvlampan producerades ursprungligen för KF, sedan tog Nordiska Kompaniet över modellen när KF enligt uppgift ansåg att tillverkningskostnaderna blev för höga. Sedan 1970-talet tillverkar Gärsnäs golvlampan som en del i Pia-familjen, men nu med svart gjutjärnsfot vilket blivit en succé som sålts i stora serier.
  • Tyget är avtagbart och kan tvättas i 40-grader!
  • Pia-lampans fader Tore Ahlsén ritade även PUB-Huset i Stockholm tillsammans med sin bror Erik.
  • Gärsnäs fabrik och showroom ligger i Gärsnäs, på Österlen i Skåne.
  • ​Fram till 2030 arbetar Gärsnäs aktivt med att förändra energiförbrukningen i sin verksamhet. Det innebär att hela deras produktionsprocess, från fabrik till transport ska drivas helt av förnybar energi 2030.

Fabriken i Gärsnäs

Inlägget är reklam i samarbete med Gärsnäs

Local hero: String®

Inlägget är reklam i samarbete med String Furniture


Premiär för en ny vinjett!
Under 2020 kommer jag att lyfta och belysa kända Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om klassikernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en lite roligare och mer lärorik annonsform.


String-hyllan blev en del av det svenska folkhemmet för över 70 år sedan – tack vare Bonniers förlag. Tillsammans med Svenska slöjdföreningen utlyste de nämligen en tävling 1949 där de uppmanade Sveriges alla formgivare att ta fram en ny bokhylla efter ett antal specifika krav: Den skulle vara funktionellt designad, smart och enkel att packa samt tidlös till sin utformning.

Nisse & Kajsa skickade in sitt bidrag och gick segrande ur tävlingen. Hyllsystemet kallades först BFB-hyllan (Bonniers Folkbiblioteks Bokhyllan), efter tävlingen – men bytte snart namn till String. Detta blev startskottet på varumärket och utvecklingen av hyllsystemet String® som har fortsatt att pryda hem i Sverige och runt om i världen sedan dess.

Nisse och Kajsa Strinning träffades när de båda studerade arkitektur på KTH i Stockholm. Idén till de klädda stålgavlarna hämtade Nisse från ett diskställ i punktsvetsad järntråd som han hade tagit fram som ett elevarbete på KTH. Det sägs att Nisse sedan fick snilleblixten till hyllsystemets grundidé (med den väggmonterade sidostegen i stället för att traditionellt väggfästa hyllplan) när han satt och funderade på toaletten.

Kajsa vidareutvecklade sedan formen och sägs vara den som ligger bakom de mjukt rundade detaljerna på gavlarna. Idag har systemet utökats med mängder av färger och material som kan byggas ihop på oändligt många olika sätt. Alla kombinationer är långt ifrån upptäckta!

Visste du att

  • Namnet String® är inspirerat av parets efternamn och släktgården Strinningen i Härnösand
  • Alla produkter i String-systemet produceras i Sverige.
  • Stringhyllorna som producerades 1949 går att kombinera med dem som tillverkas idag.
  • 1962 fick String® Design patent på sitt koncept och i ett slag fick 32 plagiatörer lägga ner sin tillverkning.
  • 2005 ritade Nisse Strinning en måttanpassad bokhylla för pocketböcker med 15 cm breda hyllplan som kallas String® pocket.
  • Nisse Strinning föddes i Kramfors, växte upp i Örnsköldsvik och tog studenten i Sundsvall. Kajsa Strinning växte upp i Örnsköldsvik.
  • När FN-skrapan inreddes skruvades det upp String-hyllor i alla kontor.

Local hero: Korbo korgen

Inlägget är ett betalt reklamsamarbete med Korbo

Premiär för en ny vinjett!
Under 2020 kommer jag att lyfta och lära ut kuriosa om kända Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om klassikernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en roligare och mer lärorik annonsform. Lärklam istället för reklam!


Den svenska Korbo-korgen har blivit en internationell designikon och syns ofta i inredningmagasinen. Men visste du att tillverkningen av de klassiska trådkorgarna startade redan 1922 i Furufjäll, en liten by på Sveriges västkust, av Einar Andersson. Från början användes de främst av fiskare och bönder som behövde tåliga korgar som klarade väder, vind och slitage.



Korgarna är gjorda i högkvalitativt galvaniserat eller syrafast rostfritt stål. Båda materialen är vädertåliga och kan användas utomhus. Det galvaniserade stålet är skyddat på ytan av ett lager zink och får med tiden en klassisk matt finish. Det syrafasta stålet får sina egenskaper via legeringar med ädelmetaller och klarar tuffa marina miljöer. Till skillnad från det galvaniserade stålet kommer det syrafasta stålet alltid att behålla sin blanka yta.

Korbos kollektion består idag av 3 olika modeller, och totalt 8 storlekar
Classic – Original designen med två handtag
Bin – Med ett handtag för upphängning på   vägg.
Bucket – En klassisk hink, lätt att bära med sig.

Populära användningsområden idag är tvättkorg, plantering, vedkorg, filt och allmänförvaring, vägghängd förvaring i hall och barnrum samt trädgårdskorg.







Visste du att?

  • Alla Korbos korgar vävs fortfarande för hand, med samma teknik som vid starten 1922.
  • Originalkorgen från 1922 är den som idag kallas Classic 35.
  • Korgarna är vävda av en enda lång tråd som håller samman hela korgen, helt utan svetsningar.  
  • Ståltråden i Classic 35 är hela 23 meter lång!
  • Det tar en erfaren hantverkare flera timmar att väva en enda korg.
  • Korbo är ett påhittat namn, en sammansättning av orden ”Korg” och ”Bohuslän”. Från början kallades de ”Bohuskorgen”.
  • Bara under de senaste tre åren har Korbo levererat 51 752 korgar runt om i världen.
  • Varje korg signeras än idag av den person som har vävt korgen för hand.
  • Under 30-40 talet blev korgarna en exportframgång till fiskare i Island, Norge och Danmark. Under en enda dag avgick  fem järnvägsvagnar med 25 000 korgar från Stenungssunds järnvägsstation! 

Local hero: Laminofåtöljen

Inlägget är ett betalt reklamsamarbete med Swedese

Premiär för en ny vinjett!
Under 2020 kommer jag att lyfta och belysa kända Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om klassikernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en roligare och mer lärorik annonsform. Lärklam istället för reklam!


Lamino
Vilofåtöljen Lamino från Swedese är en av Sveriges bäst säljande designklassiker genom tiderna. Sedan den premiärvisades på möbelmässan i Göteborg år 1956 har modellen sålts i över 500 000 exemplar och skickats från Vaggeryd till hem i hela världen. Formgivaren Yngve Ekströms mål var att skapa en fåtölj som kändes lika behaglig att sitta i som den var att titta på. Dessutom ville han att den skulle passa lika bra ihop med nya som med äldre möbler. Namnet Lamino fick fåtöljen efter lamineringstekniken som används när man formpressar ramen. Tack vare sin konstruktion med löstagbara sidostycken/armstöd kom möbeln ner i pris jämfört med dåtidens konkurrenter.

Visste du att det faktiskt var bröderna Yngve och Jerker Ekström som introducerade sexkantsnyckeln, även kallad insexnyckeln, som revolutionerade självmonteringen av möbler på 40-talet och möjliggjorde transporter i platta paket? I Swedeses fabrik kallas den även för ”Lassenyckeln” efter den medarbetare som hjälpte Yngve och Jerker att finslipa idén. Men, inget patent togs och idag används självmonteringskonceptet av möbelfabriker över hela världen.


Produktionen av Lamino sker än idag vid Swedeses fabrik i Vaggeryd, i Småland. Från början tog det flera dagar att tillverka en enda fåtölj. Idag är produktionen mer effektiv, men varje möbel passerar fortfarande över 100 delmoment och merparten utförs fortfarande manuellt av skickliga hantverkare.

Visste du att?
– Laminon kläddes ursprungligen i tyg och i svart eller naturfärgat läder. Den har också funnits i vadmal och rotting.
– Det var en körsnär i Tranås som beställde den första Laminon med grått fårskinn av ett utegångsfår från Gotland.

– Idag är oljad ek och grått fårskinn (Scandinavian Grey) det mest förekommande utförandet.
– I samband med att Laminofåtöljen firade 50 år 2006 tog Swedese fram en mindre modell för barn som fått namnet Lamini.
– Allt trä som används till fåtöljerna är FSC-märkt.
– På torget bakom stationen i Vaggeryd har kommunen rest en staty som symboliserar Laminons linjer. Statyn är skapad av skulptören Magnus Persson till minne av Yngve Ekström.
– Laminofåtöljen röstades fram till ”Århundradets svenska möbel” av tidningen Sköna Hems läsare vid millennieskiftet 1999.








Klicka här för att se en film från fabriken som visar hur Laminon tillverkas.


Inlägget är ett betalt reklamsamarbete med Swedese.

Local Hero: Iittala Aalto vas

Inlägget är ett betalt reklamsamarbete med Iittala

Premiär för en ny vinjett!
Under 2020 kommer jag att lyfta och lära ut kuriosa om kända Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om klassikernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en roligare och mer lärorik annonsform än vanlig influencerreklam i sociala medier. Först ut är en av de mest kända designikonerna från vår tid som också finns i många hem. Alvar Aaltos vas!


Iittala Aalto vas
Den klassiska Savoy-vasen från Iittala ritades redan 1936 av Alvar Aalto 1936 till en formgivningstävling för de av Ahlstromkoncernen ägda glasbruken Iittala och Karhula, vars främsta syfte var att få fram formgivna produkter till Världsutställningen i Paris 1937. Eftersom framtagningen skedde under hemlighetsmakeri fick vasen ett kodnamn: Eskimåkvinnans skinnbyxa. Dess nuvarande smeknamn Savoy fick vasen först året därefter när den presenterades som en del av paret Aaltos inredningsarbete med Restaurang Savoy i Helsingfors. Vasen var ursprungligen 14 centimeter hög och har sedan starten tillverkats i en mängd färger och i olika storlekar.

Visste du att?

  • Det krävs 7 hantverkare, 12 arbetsmoment, 1100 °C och 10 timmar för att tillverka en enda Aalto-vas!
  • Alla vaser är munblåsta och handgjorda i Iittalas glasbruk i Finland.
  • Tidigare var formarna som man blåser glaset i av trä, som brändes efterhand, men sedan 1954 är de gjorda av gjutjärn.
  • Tillverkningsprocessen är som en noggrant koreograferad dans som kräver enorm taktkänsla. Många av Iittalas glasblåsare är därför också skickliga dansare.






Om du klickar på playknappen på filmen nedan kan du se en film som låter dig kika in i fabriken och visar mer om hur det går till när dessa designklassiker tas fram i Finland.


Inlägget är ett betalt reklamsamarbete med Iittala