Annons

Kategori: Inredningskunskap

Inredningskunskap: Belysningsplanering


Illustration Trendenser.se på planskiss av Trivselhus.se


Såhär års när det bara blir mörkare och mörkare blir det också tydligare och tydligare hur viktig det är med bra belysning inomhus. Jag har skrivit en hel del om det i mina Handböcker men också i tidigare blogginlägg där jag bl a berört behovet av olika sorters ljus och fler armaturer i ett rum än man tror sig behöva. En enkel övning för att komma igång med sin belysningsplanering är att börja med en inventering av hur det ser ut idag. Släck taklamporna i rummen och tänd upp de mindre lampor du har. Gör sedan en enkel ritning på ett papper eller på en utskrift av din planskiss och markera var du har ljuspunkter i ditt hem med hjälp av en överstrykningspenna.

Analysera var och hur olika ljuspooler bildas. Har du tillräcklig arbetsbelysning på de platser där du behöver kunna se ordentligt? Eller behöver du komplettera med mindre funktionsbelysning utöver allmänljuset i taket? Var kan du tillföra fler, större eller mindre pooler av ljus för att skapa rum i rummet och lätta upp börja hörn? Kan du använda dig av mer (eller mindre) ljus för att rikta fokus från något som skaver? Eller för att förstärka uppmärksamheten mot något du verkligen tycker om?

Inredningskunskap: Vertikal gradiens?

När man färgsätter ett rum (eller en offentlig miljö) har inredare traditionellt fått lära sig att placera det mörkaste i botten och det ljusaste i toppen, i en vertikal gradiens. Det är ju också så naturen är ordnad. De mörkare kulörerna är ofta mot marken och sen blir det allt lättare/ ljusare upp mot himlen. Forskning har visat att den vertikala ljusgradienten är viktig för djuren och deras spatiala förmåga. De läser av omgivningen, håller koll på dygnsrytmen och aktuella väderförhållanden utifrån den. En mörk himmel är natt eller kan förknippas med oväder på ingång. Ganska logiskt.

På senare tid har det blivit allt trendigare att måla betydligt mörkare färg på innertaket, än på rummets golv och väggar. Framförallt på hotell. Jag bodde alldeles nyligen i ett rum med svart innertak och upplevde nästan en kvävande känsla. Säkert väldigt individuellt förstås. Men vad tror du? Är vi annorlunda än djuren eller läser vi också av vår omgivning (medvetet eller omedvetet) utifrån samma princip?

Inredningskunskap: Ful-ljus och snygg-ljus

Du har säkert stått i ett provrum någon gång och känt dig missnöjd med ditt utseende? Eller suttit framför spegeln hos en frisör och inte känt igen dig själv. Man kan förstås inte skylla allt på lamporna, men faktum är att det finns vedertaget ”ful-ljus” och ”snygg-ljus”. Har du koll på vad som gör skillnaden? Här är en kort förklaring över hur placeringen av belysning kan ge helt olika upplevelser av samma ansikte (och kropp). Värt att tänka på när du ska placera ljuskällor i badrummet, eller intill en hallspegel hemma.

Gloria-ljus
Om du bara har en enda lampa placerad rakt ovanför ditt huvud är risken stor för gloria-effekten. Hjässan blir den mest upplysta kroppsdelen vilket gör att håret tenderar att se mer slitet ut eftersom man ser varenda strå som inte ligger rätt. Dessutom kommer du se mer hålögd ut eftersom man får mörkare partier under ögonen, näsvingarna och mungiporna vilket kan ge en förvrängd upplevelse av ansiktsdragen och göra rynkorna tydligare.

Sidoljus / Splitlight
Sidoljus kallas även split light på engelska. Det uppstår när man bara har placerat ljus på ena sidan av kroppen eller ansiktet, så att den ena halva ligger i skugga medan den andra halvan är kraftigt upplyst. Ytan delas då i två fält, ett mörkt och ett ljust. Det kan framhäva ojämnheter i hyn (och kroppen) och gör det även svårare att läsa av ansiktsuttryck och mimik. Åtgärda det genom att komplettera med fler ljuskällor på båda sidor .


Grävlingsljus
När ljuskällorna är placerade snett bakom huvudet lyser det upp ansiktets sidopartier medan mitten av ansiktet får en mörkare strimma, ungefär som teckningen på en grävling. Med den typen av belysning (eller inkommande dagsljus) vid en spegel kan det också uppstå reflexbländning i spegelglaset som bländar ögonen. En bra tumregel när man ljussätter är att man ”alltid vill ha solen i ansiktet”, inte i ryggen – speciellt där speglar är placerade.


Rembrandtljus
Rembrandt var en av de första konstnärerna som förstod att återgivningen av ljuset i ett konstverk hade lika stor betydelse som själva motivet i sig. Hans sätt att porträttera människor har gett namn åt en ljussättningsteknik som kallas Rembrandtsljus. Om den enda ljuskällan placeras ungefär 45 grader framför och lite ovanför huvudet så att ljuset bara träffar den ena halvan av ansiktet och skuggsidans kind så formas en triangel av ljus under ögat. Effektfullt i ett måleri eller foto, men inte lika kul när man vill kunna se sig själv ordentligt. Eller se trevlig ut.


Snyggljus?
För att ansiktet ska belysas utan konstiga skuggbildningar (och för att skavanker ska slätas ut) är ett kombinationsljus bäst. Alltså flera ljuskällor som riktas mot ansiktet framifrån. Både från sidorna och snett uppifrån. Det finns alltså en god anledning till att sk. ”ringlights” används vid filminspelningar, smink-tutorials och Teams-möten med andra ord. På så vis så får du en betydligt mjukare, jämnare och mer smickrande ljusbild över ansiktet.

Inredningskunskap: Blanda träslag i ett rum?

Förr löd rådet att man skulle undvika att blanda olika träslag i ett rum. Numera är det mer regel än undantag att mixa, men många tycker det är klurigt att få till en harmonisk helhet.
Här är några inredarknep som kan vara bra att ha i bakfickan när du vill blanda olika träsorter och ytbehandlingar:



Använd träslag som har samma ”underton”
Precis som väggfärger kan träslag ha en varmare eller kallare underton. Resultatet blir oftast bäst om man håller sig på en planhalva.
Varma undertoner: drar åt rött, orange och gult.
Kalla undertoner: drar mot blått, grått och lila.

Beroende på hur träet ytbehandlats kan samma träslag slå åt olika håll. På bilden ovan ser du ek som bestrukits med Osmo Vax för att få olika toner. Har du en möbel som sticker iväg kan kanske du kan slipa om och ytbehandla med en pigmentering för att den ska passa in bättre i din tänkta helhet?


Golv och möbler måste inte vara av samma träslag
Ett vanligt ”snedtänk” som jag själv har gjort många gånger (innan jag sett effekten av motsatsen) är att ”golvets träslag ska styra valet av trä på inredningen”. Det måste inte matcha. Tvärtom kan det vara väldigt fint om golv och möbler, eller golv och kök, kontrasterar lite. Annars flyter allt lätt ihop.

Låt ett träslag vara dominant
Välj ut ett träslag som får dominera och ta för sig tydligt i rummet och använd de andra som bakgrundskör.


Tänk även på ådring och mönsterbild
Olika trä men också olika sågningar av samma träslag kan ge upphov till olika typer av mönsterbilder på träytan. Antal kvistmärken, kontrasterna och avståndet mellan ringarna i ådringsmönstret etc kan också skapa mer eller mindre intensiva effekter.
Det är också något man kan ha i bakhuvudet. Balansera olika mönsterbilder genom att kombinera lugnt med livfullt, eller skapa dramatiska effekter genom att blanda starka mönster med starka mönster.


Mörkt och ljust är enklare än ton i ton
Om du känner dig rådvill är det oftast enklare att få till en mix av mörkt mot ljust, än att försöka hitta träslag som ligger exakt, ton i ton.


Stort och smått
Det är lätt att valet av träslag stannar vid golv och möbler, men glöm inte bort de mindre trädetaljerna i ett rum. Exempelvis tavelramar, stativ till lampor, skålar och fat, skärbrädor, knoppar och beslag som också kan matchas eller mixas och påverka helhetsintrycket på olika sätt.

* samtliga bilder i inlägget är mina egna. Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se

Inredningskunskap: Gummibandsknepet

Jag håller på att välja kulörer till en kund och har fyrtioåtta olika färgsnurror på skrivbordet som vi bläddrar i för att synka val till 7 olika rum, som också ska matchas med materialprover. Ett inredarknep värt att skicka vidare är fästa gummiband på de kulörer du väljer mellan. På så vis går det mycket enklare att fiska fram just de sidor du vill komma åt snabbt och du slipper vika hundöron eller krångla med post-it-lappar som faller av. Nästa gång du ska till färgaffären för att välja väggfärg – ta med en näve gummiband i fickan 🙂


Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se

Inredningskunskap: UGR

Har du hört talas om UGR? Troligtvis inte. Det hade jag inte själv heller, tills alldeles nyligen. Det är nämligen mest inredningsarkitekter som brukar vara bekanta med den förkortningen, men inte ens alla som jobbar med inredning och styling har koll på vad det faktiskt innebär. Bevisligen. Du har säkert upplevt att du befunnit dig i en restaurang-, hotell- eller butiksmiljö där man velat ta på sig solglasögonen inomhus? Här ser ni belysningen ovanför mitt bord i en frukostmatsal häromsistens, bara för att ge ett konkret exempel.



UGR är en förkortning för Unified Glare Rating.En metod för att beräkna graden av obehagsbländning i ett rum, utifrån en betraktares position. UGR-värdet är alltså inte kopplat till en enskild lampa utan till belysningsanläggningen som helhet. Man behöver inte kunna formeln som privatperson, men det är ju toppen om man kan förstå principerna för att inte skapa en synstörande ljussättning i sitt eget hem. 

Inom kommersiell belysning (offentlig miljö) finns det regler som styr hur högt UGR-värdet (bländvärdet) får vara. Exempelvis på kontor och konferensrum (UGR<19), i klassrum (UGR<19), i väntrum, caféer, matsalar och butiksmiljöer (UGR<22), i badrum och toaletter (UGR<25) samt i korridorer (UGR<28) . I våra hem däremot finns det förstås inga lagkrav, men det skadar ju inte att ha koll på hur man kan undvika obehagsbländning. 

Vilka faktorer kan påverka obehagsbländning?

– Valet av lampor. Välj väl avbländade armaturer som har ljuskällan dold för ögat, alternativt är försedd med ett bländskydd eller raster.
– Lampornas placering, riktning och höjd i rummet. Undvik att låta lampor lysa någon rakt i ögonen (självklart men ändå väldigt vanligt).
– Var medveten om de blickriktningar som kommer uppstå i din möblering, när du väljer och placerar ut lampor i ett rum. Utgå alltid från de vanligaste platserna som personer i rummet kommer att befinna sig på och utvärdera hur väl armaturernas design, ljustyp och riktning kommer att funka där.
– Ta hänsyn till ljusnivån och ljusfördelningen i rummet när du väljer armaturer. Tänk inte en lampa i taget, ta alltid hänsyn till rummets övriga armaturer och hur mycket dagsljus och övrigt upplättningsljus det finns i rummet där du ska inreda. Både när du väljer mellan olika lampmodeller och när du placerar ut och anpassar armaturernas ljusstyrkor. 
– Kulörval på väggar och möbler. Undvik exempelvis kombinationen mörka tak och väggar med några få skarpa spotlights. En enkel tumregel är att samma armatur i mörka omgivningar ofta har ett högre UGR-värde jämfört med i ljusa omgivningar.
Försök minska kontrasten mellan ljus och mörker genom att antingen öka upp ljusheten på rummets väggar genom valet av påmålad kulör eller genom att belysa dem.

Inredningskunskap: Syna årsringarna på massiva träbord?

När jag skrev Handbok i möblering fick jag lära mig ett knep av en professor på Malmstensuniversitetet. En liten detalj som är viktig att dubbelkolla om du ska köpa ett bord i massivt trä, är hur mönstret på årsringarna ser ut när du granskar bordets ytterkanter. Långt ifrån alla möbler av trä är lika välgjorda och precis som med kött är det viktigt att ta hänsyn till ”musklerna” när man delar en trädstam och tillagar något av det. Bordsskivor i massivt trä formförändras nämligen olika mycket beroende på vilket träslag det är tillverkat av men också beroende på hur materialet har sågats ut från stammen.

Eftersom trä anpassar sig efter omgivningens temperatur, fukt- och årstidsväxlingar är det ett material som rör sig, även när det har fällts, sågats och snickrats till en möbel. Trä sväller och krymper allra mest längs med årsringarna. Det förändras nästan dubbelt så mycket tangentiellt (markerat med rött, i årsringens riktning) jämfört med radiellt (markerat med grönt dvs mellan centrum och barken).


Om man granskar ytterkanterna på ett massivt träbord kan man se mönsterbilden på ändträet.

– Om årsringarna är stående/lodräta kommer bordsskivan vara mer formstabil eftersom virke med stående årsringar behåller sin form bäst vid fuktvariation. På en sådan bordsskiva kan man nästan utesluta att det kommer bli sprickbildning.
– Om bordsskivan däremot har liggande årsringar är det större risk att skivan kommer kupa och slå sig med tiden eftersom årsringar tenderar att formförändras (dra ihop sig och räta ut sig) när träet sväller och krymper.

Inredningskunskap: Armstödslutning

Visste du att utbildade möbelformgivare alltid ser till att armstöden sluttar inåt mot en fåtölj eller soffas rygg (alternativt är raka). Varför? Annars kommer man inte att kunna luta armarna bekvämt mot dem, utan att kroppen måste jobba mot fysikens lagar. Om armstöden sluttar lätt utåt kommer du att behöva hålla i dem, eller spänna överkroppen, för att dina armar inte ska glida nedåt av tyngdkraften. Logiskt, egentligen. Ändå förekommer det utåtsluttande former på armstöd både här och där. Inget man brukar tänka på när man letar efter en ”snygg fåtölj”, men något man blir varse om efter en längre stunds sittande. En vinkel värd att vara uppmärksam på med andra ord.

Inredningskunskap: Skugganalys?



När man ska planera belysning i ett rum är det inte bara ljuset man vill ”måla medvetet med” som inredare utan också med de skuggor och reflektioner man kan skapa, med hjälp av lamporna. Beroende på hur vi placerar och riktar ljuskällorna uppstår olika skuggor både på, i och från objekten som vi kan använda för att framhäva, förstärka (eller dölja) former och strukturer. Utan skuggor kan ögat nämligen inte uppfatta djup lika bra. Därför vill man undvika platt väntrumsljus.

Den här aspekten av belysning och placering av lampor är lätt att glömma när man är 100% fokuserad på att ljusa upp ett rum, men det kan göra väldigt stor skillnad för hur du upplever inredningen. Testa att göra en skugganalys nästa gång du tittar på ljussättningen i ditt eget hem eller i andras rum och offentliga miljöer som du tycker extra mycket om. Man brukar skilja på tre typer eller huvudgrupper av skuggor, som alla bidrar med sin del till en harmonisk helhet i inredning. 

Föremålsskuggor
Skuggor från objekt, uppstår bakom ett föremål och uppfattas därför som de kastas ifrån inredningsobjektet eller möbeln. Kallas även slagskugga. De ger inte bara information om föremålets form utan även om ytan den står på.

Detaljskuggor, egenskuggor eller självskuggor
Skuggorna som uppstår på och inom ett objekt hjälper ögat att läsa av formen på det, men också att bedöma ytskiktet (exempelvis texturer och ytkaraktärer). Detaljskuggan skvallrar alltså både om objektets volym och form (är det runt eller kantigt?) men säger även en del om materialet som objektet är gjort av, exempelvis om det är slätt eller skrovligt.

Rumsskuggor
Uppstår när ljuset faller på väggar, golv och rumsytor. De hjälper oss läsa av hörn, listverk, rumsformer och linjer. Ett rum som är helt utan rumsskuggor kan nästan upplevas obehagligt.

Inredningskunskap: Trappräcken

Att bygga hus, renovera och inreda handlar förstås om tycke och smak. Men också om funktion och säkerhet, där logik ibland måste få gå före estetik. För räcken i trappor (både inomhus och vid entretrappor) gäller till exempel dessa mått enligt BBR (Boverkets Byggregler).

I utrymmen där barn kan vistas bör öppningarna i räcket vara högst 10 cm, till exempel:

  • mellan avslutning räcke och vägg
  • mellan olika räcken
  • mellan underkant räcke och trapplan
  • mellan underkant räcke och trappsteg i trapplopp


Den rekommenderade höjden är satt för att skydda mot fall. De övriga måtten ska förhindra att barn kan klättra på räcket, falla igenom det eller fastna med huvudet mellan spjälorna. Om en olycka skulle ske och du som fastighetsägare inte har tillsett ett ordentligt skydd i trapploppet kan du hållas ansvarig.Här kan du läsa mer på BBR’s hemsida.

Varje år söker nästan 200 000 barn och ungdomar akut läkarvård efter olycksfall. Endast 8% av olyckorna sker i trafiken. Den allra vanligaste skadeplatsen är faktiskt hemmet eftersom barnen tillbringar större delen av sin tid där. Fallolyckor är vanligast, de står för 75% av olyckorna under det första levnadsåret och för 50% av olyckorna i förskoleåldrarna. Källa: MSB Värt att ha i åtanke nu i semestertider, när man ofta hyr boende eller hälsar på i släktingars fritidshus som inte är lika säkrade för barnlek.


Räcke som är barnsäkert. Illustration: Altefur Development / Boverket

1 13