Annons

Kategori: Inredningskunskap

Inredningskunskap: Fogsprång och halvförband

Den som ska renovera kök eller badrum kan behöva lära sig ett helt nytt vokabulär. Det är många ord man kanske aldrig har hört förut, men har stor nytta av att känna till och förstå betydelsen av.

Med fogsprång menas nivåskillnaden mellan två intilliggande plattor på en färdiglagd yta. Och det är något man inte vill ha. Ytan ska ju helst vara så slät som möjligt. Speciellt på golvet, av praktiska skäl men även på väggar eftersom ett fogsprång skapar oönskade skuggeffekter och ojämnheter.

En kakel- eller klinkersplattas yta är ju aldrig 100% spikrak, av naturen. Förenklat beskrivet tillverkas de av pressad lera och när kaklet i den keramiska plattan bränns genomgår materialet en naturlig krympningsprocess på grund av den höga temperaturen. Därför är den ena plattan aldrig den andra exakt lik och det kan det förekomma vissa måttavvikelser även mellan olika plattor i samma batch. Oftast är variationen som störst på plattornas mittpunkt som brukar vara den del som är högst och ytan ut mot kanterna lägst.


Varför är det viktigt att veta då? Jo, det här är av anledningarna till att vissa hantverkare (och byggbolag) förespråkar sättning i raka rader (sk. ”hyresrättsstandard”) och knorrar över halvförband. Det är svårare att få slätt. När man förskjuter plattorna så måste man ju pussla med de tjockare delarna mot de smalare delarna, och eventuella ojämnheter i ytorna blir tydligare. Det ställer högre krav på kvalitén på kaklet (dyrare kakel och klinkers har ofta mindre tolerans för variationer), det tar mer tid att kontrollera plattornas jämnhet innan läggning (mer tidskrävande för hantverkaren) och kan skapa mer spill (vilket blir mer kostsamt). Allt går förstås att göra, men det gäller att veta vad man argumenterar mot och varför.

Inredningskunskap: Riktmått matbord och sittbänkar



Det har blivit väldigt populärt att inreda matplatsen med en sittbänk istället för enbart stolar. Jag har en själv och kan borga för att det har sina fördelar. Men också sina utmaningar. Här är några viktiga riktmått som inredningsarkitekter utgår från, som kan vara bra att känna till för att undvika onödiga felköp och returer. Speciellt om du handlar online eller köper bord eller bänk vintage där måtten kanske inte är helt överensstämmande med dagens standard.

– Bänken bör ha en sitthöjd på 41-45 cm, precis som en matstol. Optimal höjd på bänken beror på bordets höjd. Se nedan.
– Avståndet mellan sittytan och bordsskivan bör vara 27-30 cm för att man ska sitta bekvämt, utan att behöva höja axlarna eller få ont i nacken.
– Sittytan behöver vara ca 40 cm för att det ska bli bekvämt för rumpa och lår. En smalare bänk kan skära in i lårmuskeln och göra det obekvämt att sitta länge och en för bred bänk kan ge en onaturlig sittvinkel.

– Räkna med ca 60 cm sittbredd per vuxen (inkl armbågsutrymme) för att kalkylera på hur många personer du kommer att få plats med.
– Glöm inte att matcha bänkens längd med bordets bredd och bordsbenens placering. Optimalt är en sittbänk något kortare än bordet (om du har ben i ytterkant) så att du kan skjuta in den, annars finns risk att bänken slår i benen/staget och att sittplatsen hamnar lite för lång ut så att man måste sitta framåtlutad och får ont i ryggen efter ett tag.

Inredningskunskap: Färgsmitta

Visste du att grått kan vara en av de absolut svåraste väggfärgerna att få till som man vill? Kulören på omgivande golv, möbler, mattor, dagsljus och belysning reflekteras nämligen lättare i grått eftersom den är så pigmentsvag. Ju starkare pigment en kulör har och desto mörkare den är, desto mindre mottaglig är den för färgsmitta (och radiosity) som reflekteras och överförs från omgivningen. Därför blir exempelvis en grå vägg ofta mer smittad av soffans färg än tvärtom, om soffans kulör är mer dominant.

Var därför inte enbart uppmärksam på väggfärger och väderstreck när du söker efter inspirationsbilder på specifika färgkoder på nätet. Ta för vana att även kontroller att rummet har så liknande förutsättningar som ditt i övrigt. Exempelvis samma kulör på dominanta möbler och mattor – för att undvika missbedömningar och felköp. Tänk också på att färgsmitta inte enbart gäller väggfärg, utan också är en effekt som kan uppstå på andra saker, som exempelvis grå textilier om förutsättningarna är omvända. Samma grå soffklädsel eller gardin kommer inte att se likadan ut hemma hos dig som hos någon annan, om ni har olika väggfärger. Oavsett om rummen ligger i exakt samma väderstreck och har exakt samma typ av belysning.



Inredningskunskap: Kakelpodden – de nya branschreglerna

Inredning handlar inte enbart om tycke och smak. Det finns byggregler, branschnormer och riktlinjer som påverkar vad som kan göras, även estetiskt. De kraven uppdateras löpande allt eftersom nya insikter och innovationer dyker upp, i syfte att skapa säkrare våtrum och minska vattenskador. Eftersom det ofta är flera olika regler som behöver synkas i ett renoveringsprojekt kan det lätt ske samordningsmissar. Ska du renovera badrum eller våtrum inom den närmsta tiden? Lyssna på Kakelpodden’s avsnitt som bjudit in till ett synkat samtal om GVK:s uppdaterade branschregler Säkra Våtrum 2021:1 tillsammans med branschreglerna för Säker Vatten och Byggkeramikrådet, BKR.

Inredningskunskap: Kasslerstolar

Låt mig börja med en brasklapp. Jag menar inte att peka ut någon enskild stoltillverkare eller formgivare här. Det är mer designfenomenet i sig som fascinerar mig. Som jag har valt att kalla för kasslerstolar. Ringer det någon klocka? Om du inte har en hemma så har du säkert suttit på en sommartid, en varm dag på ett glasscafé eller på en utservering? Man slår sig ner intet ont anandes, men ganska snart har huden fastnat i hålrummen och i värsta fall tar man med sig halva stolen när man går därifrån. I form av rutmärken eller streck på undersidan av låren. Jag pratar alltså om stolssitsarna som tack vare sin snits kan skära in i rumpan värre än ett par osköna jeans.

Nu dyker de ju upp allt oftare, även inomhus och jag noterade nyligen ett par sådana (utan sittdynor) som beskrevs helt lyriskt i ett hemma-hos-reportage. Stolsmodellen hyllades för att de gav en sådan luftig känsla till köket. För all del. Kanske främst för att ingen vill stanna kvar i dem längre än nödvändigt? Ett tips nästa gång du ser en stolsits av nät eller ribbor. Glöm inte att fråga om de kommer med en passande kudde. För de må vara sköna att titta på, men är sällan lika sköna att sitta i. Av förklarliga skäl.

Inredningskunskap: Diskho framför fönster?



Att placera diskho framför ett fönster har blivit allt mer populärt under senare år. Och jag håller med om att det är både fint och drömmigt att kunna blicka ut över en vacker utsikt när man diskar. Men det finns fem funktionella frågor som är bra att ta ställning till, innan du bestämmer dig för en sådan lösning. Saker som sällan (aldrig?) nämns intill de vackra inspirationsbilderna;

Kommer blandaren att blockera fönstrets öppning? Alltså om dina fönster öppnas inåt? Det kanske skapar en dominoeffekt med behov av fönsterbyte till en utåtgående modell? Då kan det vara bra att veta att utåtgående fönster står sig bättre mot vind och väta men inte anses lika inbrottssäkra, inte kan putsas inifrån, kan vara mer riskabla för klättrande barn (som kan falla utåt när de öppnar dem) och att de ofta släpper ut mer värme (har sämre U-värde).
Behöver ni ta bort elementet? En generell tumregel är ju att man bör ha element under alla fönster och att elementen bör vara lika långa som fönsterna är breda för att minska risken för kallras (dvs att den varma luften stiger uppåt och den kalla stannar vid golvet). Om du bor i en del av landet där det kan bli riktigt kallt under vinterhalvåret är det extra viktigt att elementen är strategiskt placerade. Speciellt i äldre hus om du har gamla fönster som inte är helt täta. Hur kan ni lösa det? Genom att behålla elementet och göra luftspalt i bänkskivan eller på något annat vis exempelvis med fläktelement/fläktkonvektor? Fråga din kökssäljare/köksplanerare eller hantverkare.
Behöver ni en annan värmekälla? Om köksfönstret där ni tänkt placera diskhon är det enda i ert kök och ni inte kan ha radiator/element kvar där innebär det att ni måste överväga ett annat sätt att värma upp rummet, exempelvis golvvärme? Det kan skapa en dominoeffekt som ger upphov till behov av golvbyte och installation av värmeslingor eller fläktgaller i sockeln.
Kräver det en annan kran? Om du inte vill byta era fönster kan en lösning vara att välja en speciell sorts blandare som kan skruvas loss och vinklas ned vid behov. Men det finns ett begränsat antal att välja mellan och kanske har de inte det utseende du först hade tänkt dig? Bra att vara förberedd på så blandaren inte bli en nagel i ögat för dig..
Fukt och fläckar? Många som har valt att placera sin ho framför fönster vittnar om att det sprätter en hel del vatten på rutan när man diskar. Det kan förstås kräva att du putsar dina fönster oftare men det ställer också högre krav på att dina fönster faktiskt tål den fukt och ånga som uppstår kring din disko. Vad är nuvarande fönsterkarm och fönsterbänk tillverkade av för material och hur står det sig mot väta?

Inredningskunskap: Infälld hylla i duschen?

Infällda, kaklade hyllor i duschar är en vanlig syn i nutida badrum. Men visste du att många arkitekter och hantverkare anser att det är en riskkonstruktion i våtzon 1? En infälld nisch nära duschen utsätts ju regelbundet för vattenspolning, fukt och ånga vilket ställer höga krav på tätskiktet. Hörn är också en av de vanligaste platserna där läckage kan uppstå i ett våtrum och om den inkaklade hyllan inte får rätt lutning för avrinning (så att vattnet blir ”stående” mot väggen) blir det påfrestande för fogar och tätskikt. En korrekt hylla kräver fixtur eller LUX® skivor. Beroende på vad du har för förutsättningar som exempelvis väggmaterial och grundkonstruktion kanske det inte är görbart, i djup och höjd. En slarvigt utförd hylla utan rätt tätskikt och konstruktion kan leda till vattenskador över tid.

Något man som förstagångskund också lätt kan missa i planeringsfasen är att kaklet i en sådan nisch behöver skyddas med kakellister runt kanterna. Hur vill du att de listerna ska se ut? I färg, material, tjocklek etc? Bra att tänka på i god tid, så att det inte blir ett sistaminutenbeslut som förstör helhetsintrycket.

Jag tänker att den här vetskapen är viktig för den som ska renovera eller bygga nytt, men framförallt är något man bör vara vaksam på om man köper ett hus där en sådan vägghylla redan finns inbyggd i badrummet. När, hur och av vem gjordes den? Har de använt rätt typ av tätskikt och har de fått till fallet för avrinningen? Om inte, hur kan det påverka husets hälsa? Nu och i framtiden. Värt att kolla upp för att slippa tråkiga överraskningar!

Boverkets Byggregler – bör, skall eller kan?

När jag skriver om inredningskunskap kopplat till allmänna råd och rekommendationer i Boverkets byggregler BBR (exempelvis att man numera bör ha en vask i köksöar med spis för att undvika skållningsskador) får jag alltid många frågor från er läsare om hur man egentligen ska tolka Boverkets (BBR) föreskrifter. Vissa vet inte ens om vad det är. Så låt oss reda ut det. Såhär skriver Boverket själva på sin hemsida;

Vad är BBR?
”BBR är en förkortning på Boverkets byggregler. De innehåller tillämpningsföreskrifter och allmänna råd till plan- och bygglagen, PBL, och till plan- och byggförordningen, PBF. Reglerna omfattar bl.a. utformningskrav och tekniska egenskapskrav.

Kraven är samhällets minimikrav på byggnader.
Reglerna ska uppfyllas även om bygglov eller anmälan inte behövs.”

Vem har bestämt reglerna?
De grundläggande kraven på byggnader har riksdag och regering fastställt i plan- och bygglagen och i plan- och byggförordningen.

Vad är skillnaden mellan ”kan” och ”bör”?
”Allmänna råd är generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. Allmänna råd är alltså rekommendationer oavsett om de innehåller kan eller bör. I språket kan nog en del uppfatta det som att det finns en nyans mellan kan och bör. Men juridiskt är båda rekommendationer.”

”I inledningen av varje avsnitt i BBR förklaras till vilka bestämmelser i huvudförfattningarna som BBR-avsnittets föreskrifter och allmänna råd är kopplade… Allmänna råd i BBR ger vägledning om hur man lämpligen kan eller bör handla för att uppfylla krav enligt bestämmelser i huvudförfattningarna.”
Källa: Boverket.se

BBR innehåller alltså regler av två olika slag, föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifterna är tvingande bestämmelser som ska följas. Ofta är föreskrifterna formulerade som funktionskrav. Med det menas att de anger en effekt som ska uppnås, t.ex. att radonhalten i luften inte får överskrida viss nivå eller att varmvattnet ska hålla en viss temperatur. Däremot anger föreskrifterna vanligtvis inte vilken teknisk lösning man ska välja för att uppnå den effekten, utan det är upp till byggaktören att använda vilken teknik som helst så länge föreskriftens krav uppfylls. I de allmänna råden anges hur man kan eller bör göra för att uppfylla de bindande föreskrifterna. Som byggaktör kan man välja att följa de allmänna råden, och då kan man känna sig säker på att man uppfyller de bindande kraven i föreskrifterna. Man kan också välja att inte följa de allmänna råden, utan i stället uppfylla föreskriftskraven på annat sätt. Men då måste man kunna visa för t.ex. kommunens byggnadsnämnd att den lösning man har valt verkligen uppfyller de tvingande kraven i föreskrifterna.
Källa: Svar i mail från Boverket

Kan byggaktören eller ägaren av en byggnad dömas till fängelse eller böter i PBL?
Enligt PBL är det byggherrens ansvar att de tekniska egenskapskraven och byggreglerna uppfylls. I en byggprocess ska byggherren visa för kommunen hur kraven kommer att uppfyllas.

Om det efter att byggnaden har tagits i bruk inträffar en olycka till följd av att kraven inte uppfyllts kan straffsrättsliga bestämmelser till exempel böter eller fängelse bli aktuella. Brister i uppfyllandet av byggreglerna kan nämligen ha betydelse för bedömningen av vårdslöshet i straffrättslig mening. 
Källa: Boverket.se

Måste man verkligen ha en vask i köksön även när man renoverar ett gammalt kök (alltså inte bygger ett helt nytt hus)?
Jag mailade Boverket för att ställa denna specifika och återkommande fråga och fick detta svar;

Kravet i avsnitt 8:43 BBR säger att ”Utslagsvask ska placeras så att risken för skållningsskador begränsas”. Det är alltså ett krav som måste följas. Till detta krav finns ett allmänt råd som säger att ”Utslagsvask bör placeras i samma inredningslängd som spisen”. Det kan inte uteslutas att man med hjälp av någon innovativ lösning skulle kunna uppfylla föreskriftskravet på ett annat sätt än genom att göra som det allmänna rådet säger, men då får man vara beredd på att förklara för byggnadsnämnden varför man anser att även den valda lösningen är godtagbar.

Det är alltså inte fullt så enkelt som att man kan säga att man inte behöver följa de allmänna råden om man inte vill. Om man inte gör det måste man kunna visa att man likväl uppfyller föreskriftens krav. Hur man gör det om man bygger en köksö med spis utan vask kan jag inte säga. Principen med dessa sk. funktionskrav är att Boverket genom sina regler inte ska låsa fast byggherrarna vid en viss teknisk lösning utan möjliggöra för nya innovativa lösningar som kanske inte ens gick att förutse när reglerna skrevs.

Gäller samma regler i BBR generellt om man renoverar eller bygger nytt?
Vid ändring av byggnader finns det ett visst utrymme att göra anpassningar och avsteg från byggreglernas krav med hänsyn till byggnadens förutsättningar, ändringens omfattning, kulturhistoriska hänsyn m.m. Vid ändring av byggnader är det i normalfallet bara den del som ändras som måste uppfylla kraven. Om man t.ex. byter fönster i ett gammalt hus ska de nya fönstren som utgångspunkt uppfylla dagens krav, men fönsterbytet innebär inte att övriga delar av huset som inte påverkas av fönsterbytet också måste byggas om för att uppfylla dagens kravnivå.

Var kan jag hitta mer information om Boverkets byggregler?
BBR kan du ladda ner från sidan Boverkets byggregler.
Det finns en hel del kompletterande material så som frågor och svar, konsekvensutredningar, förstudier med mera. Detta material kan du hitta på sidan Om Boverkets byggregler.

Inredningskunskap: Dörrdilemmat i köksplaneringen

En litet beslut som kan få stora konsekvenser för arbetsflödet i ett kök är placeringen av gångjärn och beslag på köksluckorna. Stommarnas bredd räknas det ofta nogsamt på, men optimal beslagsplacering diskuteras inte alltid lika ingående hos alla köksleverantörer. Det är inte sällan ett beslut som lämnas till slutkund och snickare i slutskedet. Vid monteringen. En fråga jag nyligen ställdes inför såg ut såhär. Hur skulle handtagen sättas där?

Symmetri kan kännas självklart på papperet, men i verkligheten kan dörrbladens svängradie gäcka en och det är inte alla som tänker på den detaljen, speciellt om man konfigurerar köket själv digitalt utan att ens passera en köksrådgivare. Eller är förstagångsköpare, med större frågor i fokus.

En parvis placering i ett L- eller U-format kök kan göra det knepigt att komma åt inne i skåpen eftersom dörrbladet hamnar i ansiktet på den som försöker öppna. Speciellt om man ritat in 40′ stommar upptill – mot 70′ istället för 60’s djup på arbetsbänken nedtill.

Den här hängningen kanske inte är den snyggaste av alla man kan tänka ut, men sannolikt den mest användbara i längden.
Dock lätt att sätta fel när snickaren står och stampar och bara vill få jobbet gjort – så därför bra att tänka till kring redan i planeringsstadiet.

Inredningskunskap: Element, estetik och funktion.

Många stör sig på sina element och det florerar många varianter av elementskydd att inspireras av på Pinterest och sociala medier för att trolla bort dem. Något som är lätt att glömma i ivern att dölja det som skaver för ögat är ju att elementen faktiskt har en viktig funktion. Inte minst såhär års. Uppvärmningseffekten kan försämras avsevärt om man bygger för elementen på fel sätt. Speciellt om man upprepar den felaktiga övertäckningen på flera radiatorer i sin bostad. En sämre effekt, leder dessutom till ökad energiförbrukning. Och det är ju inte så bra om man vill leva mer hållbart.

De flesta element värmer upp rummen genom en kombination av konvektion (luftcirkulation) och strålvärme. Uppvärmningen blir därför mest effektiv om luften får flöda fritt runt elementet.


Elementen är ofta placerade under fönstren för att undvika sk. kallras i rummet (att det blir väldigt golvkallt när den varma luften tvingas uppåt av den kallare som varit i kontakt med fönsterrutan). Har man tapetserat eller målat sina väggar men har vit standardlack på element och fönsterkarmar kan fönsterpartierna skapa ett visuellt avbrott i rummet. Speciellt eftersom många fackmän helst inte vill måla ytan bakom elementen (de behåller gärna det partiet vitt).

Det finns färdiga elementskydd att köpa i bygghandeln, som har konstruerats med luftflödet i åtanke, men om du gör en egen DIY-lösning baserat på en bild från internet är det jätteviktigt att du ser till att skyddet har en ordentlig luftspalt så att elementet inte tappar sin effekt. Är du säker på ditt färgval kanske en liknande elementfärg kan vara ett alternativ?

Tänk på!
– Ställ inte heller möbler för nära dina element. Soffor, sängar, skrivbord, sideboards etc döljer förvisso ett fult element men blockerar det också vilket påverkar luftflödet negativt.
– Gör inte egna elementskydd av draperad textil. Det reflekterar inte värmen, bara stänger in den.
– Termostaten måste kunna känna av rumstemperaturen. Var därför uppmärksam på om din möblering, dina gardiner eller ditt elementskydd täcker själva termostatventilen eftersom det kan lura den och skapa en ojämn uppvärmning.

1 10