Annons

Kategori: Inredningskunskap

Inredningskunskap: Ljushetsinduktion

Jag har skrivit om färgkodsfällan förr. Dvs att man inte kan utgå från att en och samma målarfärg, ens om den är från samma burk, kommer se likadan ut i ett rum som i någon annans. Det beror på många faktorer, en av dem kallas på inredarspråk för ljushetsinduktion. Exakt samma färgkod kommer nämligen att upplevs ljusare i en mörk omgivning, och mörkare i en ljus. Jämför till exempel nedan två identiska gröna kuddar. Visst ser du en skillnad?

Inredningskunskap: Penntricket

När inredare planerar riktad funktionsbelysning är grundprincipen att skenet från lamporna inte ska falla på ett sådant sätt att någon del av överkroppen, händerna eller andra fasta föremål ger en störande slagskugga i fokusområdet. Exempelvis på diskbänken i köket, bordsytan vid mat- eller arbetsplatsen eller på boksidan/tidningsuppslaget när du sitter i din läsfåtölj.

Ibland är det lätt att upptäcka. Ibland inte alls. Då kan du ha hjälp av penntricket (som betyder något annat för inredare än för gemene man). Ett enkelt knep för att kontrollera skuggriktningen på en belyst plats genom att hålla en penna upprätt ovanför ett ljust underlag. Om inget annat finns till hands, använd ett vanligt vitt skrivarpapper. Ser du ingen skugga alls betyder det att belysningen är diffus, vilket inte heller är optimalt eftersom skugglöshet kan försvåra avståndsbedömning och förmågan att uppfatta detaljer, texturer samt former på objekt.

Inredningskunskap: Eldstäder och julpynt

Har du tänkt på varför många äldre kakelugnar har infällda nischer och dubbla luckor? Det övre hålrummet på kakelugnen fungerade som värmeskåp för bl. a. maträtter, drycker och tallrikar.

En eldstad blir inte bara varm på den plats där elden brinner. Därför finns ett rekommenderat säkerhetsavstånd på minst 50 cm till brännbara material, textilier och stoppade möbler.

En braskamin i gjutjärn eller plåt blir väldigt het, väldigt fort men svalnar sedan snabb när veden brunnit ut. En kakelugn däremot ger värme upp till ett dygn efter att elden slocknat. Den fungerar alltså som ett stort värmemagasin när brasan brunnit ned och spjället stängts. Därför är det vanskligt att dekorera en fungerande kakelugn eller eldstad med vad som helst. Värt att ha i åtanke nu när det blivit en trend att pynta dem med julstjärnor och girlanger av papper.


Foto: bild lånad från Alvhem mäkleri, lägenhet till salu på Erik Dahlbergsgatan 46 i Göteborg

Inredningskunskap: Ljusreflektionsvärde

När man ska belysa, färgsätta eller välja golv till ett rum, kan det vara bra att ha koll på begreppet ljusreflektionsvärde förkortat LRV. Det är något som inredningsarkitekter tar hänsyn till när de exempelvis beräknar hur många och vilken typ av lampor som behövs i ett rum, men det ger också vägledning när man vill skapa behagliga kontraster mellan olika ytor. Tillräckligt med ljus och kontraster i ett rum är en fråga om hälsa och välmående, inte bara tycke och smak.



Ljusreflektionsvärdet anger hur mycket dagsljus och belysningsljus som reflekteras tillbaka när det träffar en yta och mäts på en skala från 0 till 100 där en spegel har LRV 100%, en vitmålad vägg oftast runt 85% och svart LRV 0%. Ljusreflektionsvärdet anges bl. a på specifikationer av målarfärg för väggar och innertak, men också på olika slags trä– och vinylgolv.

  • Väggar, golv och innertak som har ett högt LRV hjälper till att sprida ljuset effektivt i hela rummet. Ju högre LRV en yta har, desto mer effekt får man alltså av samma armatur eller nivå av dagsljusinsläpp.
  • Färger med LRV under 50 absorberar mer ljus än de studsar tillbaka.
  • Eftersom LRV är ett universellt mått för att mäta kontrast, alltså relativt ljus- och mörkervärde, kan olika träslag eller kulörer ha samma LRV. Därför är det också bra att tänka på mellanskillnaden när du väljer väggfärg och golvfärg, för att allt inte ska flyta ihop. I offentlig miljö rekommenderar man minst 30 punkters skillnad i LRV mellan golv och vägg, samt mellan dörrposter och vägg, för att det ska vara enkelt för alla att orientera sig.

Inredningskunskap: Barn och bländning

En generell belysningsprincip som inredare arbetar med är att skärmen på den lampa man väljer ska vara utformad så att man inte kan se rakt in i ljuskällan vid normala blickriktningar – utifrån den plats man har tänkt att placera den. Men bedömningen görs oftast utifrån de vuxnas perspektiv.

Barns ögon är ju också ljuskänsliga men de sitter, går och står på en helt annan höjd än oss så det är lätt att missa armaturer som kan ge synstörande bländningar för familjens mindre medlemmar. Har du inventerat hemmet utifrån dina barns blickriktningar någon gång? På de platser där de ofta befinner sig i exempelvis kök, vardagsrum och allmänna ytor? Finns det några lampor som skulle behöva riktas om, byta plats eller bytas ut – för att inte skapa obehag för deras ögon?

Inredningskunskap: Gamla eldstäder och nya krav

Vem älskar inte en vacker sekelskifteskakelugn eller en murad eldstad från 60-talet? Ur ett estetiskt perspektiv. Men känner du till hur miljö- och hälsofarliga de kan vara att elda i? En kamin går sällan sönder dvs. den håller nästan i evigheter om den sköts på rätt sätt. Däremot har det skett en rejäl teknisk utveckling de senaste åren inom de allt viktigare aspekterna; förbränning och utsläpp. En ny modell ger hela 80 % mindre partikelutsläpp än en äldre.



Utsläpp utomhus
Det är inte bara gamla kakelugnar som har höga utsläpp, utan eldstäder från hela 1900-talet. För ett par år sedan kom Energimyndigheten med en rapport som visade att eldstäder som är äldre än 10-15 år bör bytas ut (eller renoveras) till den moderna förbränningstekniken som minskar utsläppen och inte bidrar till samma nedsmutsning och ökad växthuseffekt som de äldre gör.

Utsläpp inomhus
Att elda med ved påverkar inte bara utomhusluften, den påverkar även kvalitén på luften vi andas inuti bostaden (läs mer i Naturvårdsverkets rapporter 4270 och 4687). Rök från småskalig eldning kan innehålla en rad ämnen som har negativa hälsoeffekter. Faktum är att vedeldning är en av de största källorna till hälsofarliga luftföroreningar i Sverige. 

Glasluckor och härdning
Att stänga till elden bakom glas är ett sätt att minska luftföroreningarna inne i bostaden. Det är anledningen till att många moderna eldstäder har den lösningen. För några år sedan varnades det för exploderande glasluckor på braskaminer, men det gällde en typ av härdat glas som återfinns i kaminer som är tillverkade fram till mitten av 1980-talet.

Nya lagar och regler
I Sverige är det Plan- och bygglagen som reglerar hur vi bygger bostäder. Den 1 oktober 2019 ändrade Boverkets byggregler (BBR) kraven för utsläppsnivåer och verkningsgrad på eldstäder vid uppförande av nya byggnader. Du som redan har en kamin i byggnaden berörs inte av ändringarna, men det är ändå bra att känna till dem. Jag tycker absolut inte att man ska riva gamla kakelugnar, men kanske överväga hur ofta man eldar i dem. Syftet med regeländringen är ju att minska utsläppen från vedeldning – både för miljöns och din egen skull.

Du behöver heller inte frångå husets tidstypiska arkitektoniska drag om du bestämmer dig för en renovering. Tvärtom. För att få bygglov vid större ändringar ska den nya kaminens utseende vara anpassat till byggnadens karaktär. Det finns ett stort utbud av nya kakelugnar med äldre utseende som har modern förbränningsteknik godkänd och granskad av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP SITAC. Därtill finns också smarta insatser man kan använda i andra tidstypiska eldstäder för att renovera dem och få ut bättre förbränning. Det är byggnadsnämnden som handlägger lov- och anmälningsärenden, utövar tillsyn och svarar på frågor om enskilda fall. Kontakta din kommun om du vill veta vad som gäller för din bostad.

Tidsbegränsad trivseleldning
Det är också bra att veta att det finns lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö, som kan skilja sig åt mellan olika kommuner. I vissa områden får öppna spisar, braskaminer, kakelugnar och liknande endast användas för trivseleldning under perioden 1 oktober till den 30 april – vid högst två tillfällen per vecka, samt under högst fyra timmar per tillfälle. Man ska vara särskilt försiktig om det inom 100 meter finns: daghem, förskolor, skolor, sjukhus eller rekreationsområde. 

Den som eldar med ved har själv ansvar för att minska utsläppet av luftföroreningar och andra störningar för omgivningen så långt det inte är orimligt. Det framgår av miljöbalkens andra kapitel. Men den informationen är inte så känd och det är anledningen till att jag vill hjälpa till att dela den vidare. Inte för att peka finger åt någon enskild individ.

Källor:
Regeringen
Naturvårdsverket
Energimyndigheten
Boverket
Brasvärmeföreningens informationsblad
Bild/illustration Gabriel kakelugnar och Contura

Du kan läsa mer om vilka utsläppsnivåer som gäller efter 1 oktober 2019 i avsnitt 6:7412 för rumsvärmare i Boverkets föreskrifter (2019:2) om ändring i verkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, (BBR 28)

Inredningskunskap: Weber-Fechner-lagen

Hur skapar man djup i en färgsättning? Det finns faktiskt en psykologisk teori om våra tröskelvärden för sinnesförnimmelser som säger att man måste dubbla det fysiska/visuella stimulit proportionellt mot det föregående, för att uppnå en psykologisk effekt/upplevelse av stegvis skillnad. Det här fenomenet kallas The Weber-Fechner-Law och myntades av forskare på 1800-talet som med hjälp av experimentella studier upptäckte att stimulansens storlek måste ökas geometriskt (ex. 1, 2, 4, 8, 16..) om sensationens storlek ska öka aritmetiskt (ex. 1, 2, 3, 4..).

Ψ = k logS

Inredningsmatematik på hög nivå. Men det kan reduceras ner till en enkel tumregel när du försöker skapa visuell dynamik i din inredning och inte tycker dig få till det. Prova att ta ta i lite mer. Använd dig av geometriska proportioner (1, 2, 4, 8, 16…etc) för att skapa en aritmetisk nivåskillnad (1, 2, 3, 4, 5… etc). Värt att pröva på såväl färgintensitet på väggar som ljusstyrka på belysning för att skapa mer djup.

Inredningskunskap: Gamla behov och ny kunskap

Även om vintagemöbler har många fördelar, är det bra att vara vaksam på vissa möbelkategorier. Inte minst när det kommer till ergonomi och komfort. Äldre möbler är ju formgivna utifrån dåtida metoder och behov, vilket inte alltid matchar dagens designkunskaper eller kroppstyper. Såg denna bild hos Johanna och vill tipsa om några detaljer på Shaker-stolarna.


1. Låga stödpinnar
Då: Bodde man trångt och hängde upp möblerna på kroklister längs väggarna när man skulle bereda plats för andra aktiviteter. Eftersom man vände stolarna uppochner och krokade fast dem i underredet var detta en praktisk upphängningsanordning.
Idag: Ritar möbelformgivare alltid in ett fritt utrymme i 60-graders vinkel under sitsens framkant med vetskapen om att vi tenderar att dra in fötterna under stolen när vi sitter länge.

2. Bärande sarg
Då: Snickrade man en ram för att kunna fläta en mjuk sittdyna av sjögräs.
Idag: Vet vi att en vävd sits av sjögräs mjuknar efter en tid och ger efter när vi sätter oss på den vilket gör att det hårda trästycket (som hamnar precis under knävecket) blir mer markant och framträdande, vilket kan hämma blodflödet i benen och göra att man upplever att man sitter obekvämt.

3. Stolpar i sitsen
Då: Var de högt upphöjda stolparna i stolsitsens ytterkanter ett dekorativt element som skulle matcha avslutet på ryggstödet.
Idag: Är våra kroppar och lår större, så dessa utskjutande detaljer kan trycka oskönt mot utsida lårmuskler och hämma rörligheten när vi vill byta sittposition.

4. Lägre sits
Då: Var sitthöjden flera centimeter lägre än dagens standard:
Idag: Har vi även högre bordsskivor som standardmått, vilket gör att dessa stolar ofta upplevs för låga för att man ska kunna sitta bekvämt, utan att höja axlarna.

5. Höga ryggstöd
Då: Gjorde Shaker-snickarna ryggstödet mycket högre än normalt för att männen skulle kunna hänga av sig sina ytterrockar på dem, utan att de släpade i golvet och blev smutsiga.
Idag: Skolas möbelformgivare i att ett allt för högt och spikrakt ryggstöd (utan lätt bakåtlutning) gör att vi ofta hamnar i en sittposition med framåtroterade axlar och framskjutet huvud – vilket snedbelastar rygg och nacke.

Man kan förstås se skönheten i dessa stolar ändå och inreda med dem som solitära skulpturer eller kulturminnesbärare – men det är inget jag skulle rekommendera som vardagsstolar på dussinet. Då finns det skönare vintagemodeller att välja istället.

Inredningskunskap: Lampor är lagspelare

När man ska köpa lampor och planera belysning bör man alltid tänka på den totala ljusnivån och ljusfördelningen i rummet. Den påverkas både av fönsternas och armaturernas utformning och placering i förhållande till reflektansen från rummets golv, väggar, tak och andra ytor som återkastar ljusstrålningen. Och varierar kraftigt, mellan dag- och kvällstid.

Det är lätt att förälska sig i en enskild armaturs utseende eller design. Men det är viktigt att komma ihåg att alla lampor är lagspelare. Hur unika de än är för sig, i sitt slag. De måste samverka med varandra, för att den totala ljusbilden i rummet ska bli harmonisk. Inte minst när det är mörkt ute.

Den enskilda lampans styrka ska alltid sättas i relation till bakgrundsluminansen, för att den inte ska upplevas för skarp och bländande. Eller försvinna in i mängden. En alltför kontrastrik ljussättning skapar isolerade pooler av ljus i rummet, medan en för jämn och homogen ljusbild utan variationer kan ge en väldigt platt rumsupplevelse.

Hur skapar man då en bra laguppställning? Utgå från en mörk höstkväll. Börja med ett bra allmänljus i taket som både är dimbart och dimensionerat för rummets storlek och rymd. Släck sedan det och se till så att du har riktbart och mer koncentrerat funktionsljus vid varje aktivitetszon i rummet (vid matbordet, arbetsbänk i kök, vid soffa och läsfåtölj, vid skrivbordet och intill din säng) och se till att ljuskällorna i de lamporna är starkare än allmänljuset. Därefter kan du gå vidare och addera dekorativ stämningsbelysning för att lyfta detaljer du vill framhäva, men också för att skapa större nivåskillnader i både ljusstyrka och höjd (undvika ljusmidja) samt sudda ut områden som får allt för skarpa kontraster mellan ljus och skugga pga de övriga lampornas placering.

Inredningskunskap: Mattfrans eller kantband?

Langetten och fransen är mattans yttersta försvar. En langettering är en tätt sydd tråd som löper runt mattans kanter. Ett förstärkande band sys ibland över som ren dekoration, för att dölja kanten efter den yttersta raden i varpen, men också för att ge ett starkare stöd och skydd. Handvävda mattor får ofta formstadga av en backning i filt, lim eller latex vilket är anledningen till att de kan vara något högre i avsluten. Backning rekommenderas för mattor som är bredare än 200 cm eller större än 6 kvadratmeter.

Mattfransar behöver knappast någon närmare presentation. De är vad de heter, men kan komma i många olika utföranden. Exempelvis som tvinnade trådar, pärlknutade knippen eller flätor. På en handknuten matta är fransarna en naturlig förlängning av varptrådarna (mattans stomme) som löper genom hela mattan. På en maskinknuten matta är fransarna däremot ditsydda i efterhand. Något båda varianterna har gemensamt är dock att de måste tåla slitage.

Fransen är nämligen den del av mattan som i regel slits ut först. Av den anledningen rekommenderar inredare att man väljer kantband före mattfransar i hemmets mest trafikerade områden (exempelvis i hallar och korridorer) och på de ställen där du ofta flyttar på möbler (exempelvis bord och stolar vid en matplats).

Vissa mattor är knutna så att inslagen är avklippta och langetten är sydd runt de yttersta knutraderna. Det ger en sämre hållfasthet och risken är större att langetten lossnar efter en tids nötande från möbler som skrapar emot eller om du lyfter för nära ytterkanten när du ska flytta på eller vädra en stor och tung matta. Dessutom kan kantskador snabbare krypa långt in på dessa modeller, vilket försvårar och fördyrar reparationer.

Små men viktiga detaljer värda att ha i åtanke när du ska investera i en ny matta till ditt hem. Inte minst där ni ofta rör er eller där ni har tunga möbler och smala spetsiga avslut på bords- och stolsben som dagligen skjuts fram och tillbaka.

1 12