Inredningskunskap: Flimmermått

Visste du att flimrande lampor eller TLM (temporal ljusmodulering som det heter på fackspråk) kan påverka din hälsa. Personer som är känsliga för ljusvariationer kan uppleva att de blir irriterade, får huvudvärk, koncentrations- eller till och med synsvårigheter om de vistas länge i rum där det elektriska ljuset är ”ojämnt”.

Att ljuset flimrar är inte alltid supertydligt för blotta ögat, men ett enkelt test man kan göra är att filma lamporna med mobilkameran. Då brukar de variationer i ljusets i intensitet, som ger upphov till flimmer och stroboskopiska effekter, synas tydligare.

När EU:s nya ekodesign-direktiv trädde i kraft 2021 infördes ett gränsvärde för hur mycket en LED-lampa får flimra. Värdet för ”flimmermått” får inte överskrida 1,0, och värdet för ”stroboskopiska effekter” får inte bli högre än 0,9. Under 2024 kommer de här reglerna att skärpas ytterligare och gränsvärdet för de stroboskopiska effekterna får då inte vara högre än 0,4. Källa: Forskning.se Förpackningarna för ljuskällor måste numera också märkas med en QR-kod där man ska kunna hämta mer information i databasen EPREL (European Registry for Energy Labelling). För ljuskällor inkluderar det värden för ”Flicker metric” (PLM st ) och ”Stroboscopic effect metric” (SVM). Ändå är det förhållandevis få som känner till detta. Därför tänker jag att det är ett tips att läsa in sig på för både branschfolk och konsumenter som är intresserade av inredning och hälsa.

Nyfiken på mer? Här kan du läsa en forskningsrapport från Lunds universitet med titeln ”Förstå Flimmer: en guide till IEC 61547 för belysningsbranschen” Lindén, J., & Dam-Hansen, C. (2022).