Annons

Trendenser

Ögonblicket 08.47



Luften är så kall att det känns som små nålstick mot kinderna. Jag drar upp dragkedjan i min dunjacka hela vägen upp till hakan och stoppar ner fötterna i Bally-kängorna som har stått orörda längst in i garderoben sedan förra vintern. Gräset frasar under mig när jag sneddar ned mot bryggan. Jag har sovit uselt inatt. Låg uppe alldeles för länge och läste Pascal Engmans senaste bok Klanen. Välskriven, det råder ingen tvekan om det, men den är också fruktansvärt mörk. Jag har verkligen försökt utmana mig själv för att bredda mina läsvanor i år, även om det bara blir mer och mer tydligt vilka genrer jag borde lämna ifred. För mitt eget bästa.

Nere vid vattnet har isen lagt sig som en tunn hinna över havet. Jag hade tänkt bada men det är alldeles för kallt för ett dopp. Låser upp bastun och bokar ett pass till helgen istället. Sen slår jag mig ner på bänken utanför och låter det varma kaffet tina upp tankarna medan jag går igenom dagens to-do-lista i huvudet. En radikal skillnad mot hur mitt liv såg ut för bara något år sedan. Men så kan ett morgonmöte också se ut. När jag får bestämma själv.

Up and coming: Eplet

Elin ”Eplet” Sandström är en Stockholmsbaserad illustratör och konstnär, utbildad på Konstfack, som jag tycker ni ska hålla ett öga på. Hon fick ställa ut på Liljevalchs Vårsalong 2025 och inför jul har Millesgården gett henne i uppdrag att skapa juldekorationer baserade på Carl Milles verk. Eplets hängen och mobiler i mässing säljs i Millesgårdens museishop, men kan också beställas via shopens instagram/mail. Fler bilder här!




Foton: Instagram / Eplet

Design John Gulbrandsrød


Mina vänner, vi har ett resultat. Idag fick jag äntligen svar på min fråga om väggljusstaken och dess ursprung, formgivare och producent. Tack vare Mats Linder, expert på norsk design och konsthantverk som gav ett omedelbart och tydligt besked: Mässingslampetten jag ärvt från mormor är John Gulbrandsrøds vegglysestake 9512 for Nor-Art (tillverkad ca. 1975). Den går även under smeknamnet ”Sola i Kragerø” efter den plats där John och hans familj har sin hytta. Och visst förstår man varför, när man ser det fina skenet som skapas på väggen bakom den då ljuset är tänt.

Mats Linder hade till och med kvar katalogen från Nor-Art och erbjöd sig att ta en bild på uppslaget, där hela kollektionen finns presenterad. Man blir ju rörd till tårar. Enligt Mats som har träffat John lär lampetten vara en av hans personliga favoriter.


John som idag är 96 år gammal (!) och still going strong är en norsk formgivare och guldsmed som finns representerad på Nasjonalmuseet i Oslo. Några av hans produkter har varit i kontinuerlig produktion i mer än 50 år. Här finns en lång artikel att läsa, som Mats har skrivit till hans ära. John är kanske allra mest känd för sina klassiska bestick men han arbetade även i andra material som trä, tenn, silver, emalj och mässing. Som kuriosa kan nämnas att John, när dåvarande kronprinsessan Sonja skulle gifta sig med kronprins Harald, fick i uppdrag att designa bestick till det blivande kungaparet. Mats Linder har till och med skrivit en hel bok om John Gulbrandsrøds produktdesign, som jag genast beställt.

Fotokredit: www.matslinder.no

Grundtanken bakom Mats bokserie om Norsk Design och Konst, som jag också måste passa på att tipsa om för den som vill lära sig mer om klassiker från Norge, är att lyfta fram de bortglömda formgivarna. Han menar att alltför många begåvade utövare inte har fått det erkännande de förtjänar.

Jag är så otroligt glad för att jag fått svar på min fråga och för att jag fann så mycket fin information på vägen. Mormors intresse för skandinavisk design har ju haft stort inflytande på mig, så den här lampetten har verkligen en speciell plats. Både i mitt hjärta och hem.

En avhandling i mässingslampetter

Hur har det gått med min efterlysning om hjälp för att lista ut väggljusstakens ursprung? Håll i er, här kommer en mindre avhandling i mässingslampetter men också tips på modeller och formgivare att söka efter hos auktionsverken eller Tradera om du är spekulant på något liknande.


Johannes Gjemre Berner
En Norsk metallkonstnär som hette Johannes Gjemre Berner, som verkar ha varit född eller verksam i Stavanger, gjorde en snarlik modell. Han stämplade dem dock med initialerna JGB HANDMAID NORWAY längs kanten på den runda mässingsspegeln och någon sådan märkning kan jag inte hitta på min. Men visst finns det likheter. Bildkälla: finns att köpa via Etsy (endast 1 exemplar i lager).


Colseth Norway
Ett annat hett tips jag fått är Colseth Norway. En Norsk producent av mässingsprodukter som verkar ha haft sin storhetstid under 1960-1970-talet. De märkte sina produkter med klisteretiketter, som ju försvinner med tiden, vilket kan vara fallet på min lampett. På deras modell har bakstycket också en fasad kant, precis som min, men de saknar den nedre pendeldelen. Bildkälla: Auctionet


Kaija Aarikka
Jag har även fått ett Finskt spår i formgivaren Kaija Aarikka som bland annat gjort väggljusstaken Uusikuu som finns i olika varianter. Det som talar emot dem är att dessa också hade en tydlig stämpelmärkning, vilket min saknar. Dyker upp på auktion ibland och finns i nyproduktion hos Finnish Design Shop. Bildkälla: Dessa såldes på Bukowskis för en tid sedan.

Hans-Agne Jakobsson
Möjlig bubblare är Hans-Agne Jakobsson, en svensk inredningsarkitekt och möbeldesigner som bl a arbetade som assistent till Carl Malmsten innan han startade egen lampfabrik i Markaryd år 1951. Lär ha varit extremt idérik vilket resulterade i en mängd prototyper som inte alltid togs i storskalig produktion. Arbetade ofta i mässing och gjorde även en del uppdrag för norska företag. Han gjorde en liknande elektrisk lampa, Auctionet / Crafoords auktioner men inga lampetter för levande ljus vad jag kan hitta.

Arthur Pe, Kolbäck
Har också fått en del tips om varumärket Arthur Pe KOLBÄCK som drevs av Arthur Pettersson (född 1919) men hans modeller har oftast både stämpel och ett hål i mässingscirkeln. Bildexempel: Bukowskis

Sigurd Persson
En annan svensk formgivare som gjorde ljusstakar i mässing är Sigurd Persson. Han har bland annat gjort Tre Kulor och Kammarljusstaken för Svenskt Tenn och som kuriosa kan nämnas att det var han som formgav den svenska femkronan 1976. Han har gjort en stående ljusstake för Skultuna Mässing modell Nr D94 som påminner om den nedre pendeldelen på min lampett, men där slutar likheterna. Bildexempel: Dominoantik


Pierre Forsell, Skultuna
Jag har också fått in väldigt många förslag på Pierre Forsell för Skultuna. Han gjorde visserligen lampetter med en tydlig pendel, men saknar den runda spegeln bakom ljusets låga (längst upp) i alla fall vad jag har kunnat hitta. Men är ändå ett tips värt att skicka vidare till den som söker lampetter. Bild: Skultuna.

Summa summarum? Inget exakt svar än, men har skickat en fråga till Bukowskis, till en norsk expert på 1900-tals design och till en Norsk läsare vars mamma har något liknande hemma, hon ska återkomma imorgon. Fortsättning följer!

Vad är det för vägglampett?



Jag har ärvt en väggljusstake i mässing från min mormor, men lyckas inte lista ut var den kommer från. Kan inte hitta någon märkning eller etikett och när jag bildsöker får jag bara upp Pierre Forsells liknande lampetter från Skultuna (men utesluter det då denna inte har någon sådan stämpel eller gravyr). Min mormor och morfar bodde i Örnsköldsvik och mormor Elsie lär ha köpt den någon gång på 50-, 60- eller 70-talet om det kan vara någon ledtråd. Hon hade också en del mässingslampor av Hans-Agne Jakobsson i samma rum, men jag får inga träffar på liknande lampetter när jag söker på hans namn heller. Går helt enkelt bet. Så jag chansar och frågar. Kanske är det någon av er som vet mer eller har en liknande hemma?

Inredningsnyheter v.46/2025

Här kommer, som alltid på söndagar, en sammanfattning av veckans nyheter och snackisar från den nordiska inredningsbranschen!


Överdriver jag om jag kallar grundarna av Artilleriet för vår tids Estrid Ericsson? När de släpper nya kampanjbilder blir de ofta lika stilbildande som hennes utställningar var förr i tiden. Nu finns Årets Jul att beskåda på Artilleriets hemsida och utifrån de bilderna ser vi ut att gå mot mörkröda tider.


Swedese har lanserat vägghyllan Levi, avskalad och självklar i sitt formspråk där hyllplanen vilar på bågformade träkonsoler. Hyllan kommer i ask och ek samt i ”Ilke blå”, en färgstark bets som konstnären Emlia Ilke tagit fram i samarbete med Swedese. 


En nyhet jag missat i tidigare svep: i oktober rullade företaget Nordic Knots ut en rad nyheter, i form av kollektion för sovrummet. Sängkläder och egna sänggavlar. Foto: Anders Kylberg.


Nya Antikmässan lanserar ”Buyers Day” – exklusiv förhandsförsäljning för företag som vill inreda med vintage och designklassiker. Under några timmar innan mässan öppnar för allmänheten får de exklusiv möjlighet till förköp.. Till Buyers day välkomnas restauranger, hotell och caféer. Inköpare, inredare och designers som söker unika objekt till sina projekt. Museer, gallerier och konstföreningar som vill komplettera sina samlingar. Företag och fastighetsägare som vill skapa inspirerande miljöer med vintage, retro eller antika föremål, konst och möbler.


Göteborgsföretaget Tvåla & tvaga har lanserat en ny Jultvål med dofterna saffran, kardemumma, kanel och apelsin.

Notiser
– Lagerhaus kundklubb har passerat 1 miljon medlemmar. 
– Indiska fortsätter gå med mångmiljonförlust.

– Linum har under flera år arbetat för att minska sitt svinn och har nu nått en försäljningsgrad på imponerande 99 procent!
– SVT följer iskonstnärerna bakom ICEHOTEL i ny dokumentärserie.
– Branschen jublar när de kinesiska jättarnas ”gräddfil” slopas. Nu införs nya tullar för varor under 150 euro från bolag utanför Europa.

– NK har avtäckt sina julfönster. Den första boken om Pippi Långstrump lanserades på NK inför julen 1945. För att uppmärksamma 80-årsjubileet är den populära barnbokskaraktären huvudperson i årets julskyltning.


Modeföretaget Dagmar har haft visning för sitt konstssamarbete med Karolina Hägg, säljs exklusivt på deras flaggskeppsbutik på Biblioteksgatan i Stockholm. Fler bilder här.

Annons: Nyhet från Impecta – Odlingsvagn Lysa

Inlägget är betald reklam för Impecta Fröhandel 

Om du någon gång försökt driva upp fröer vet du hur svårt det kan vara att hitta plats för alla tråg. Jag har haft mina överallt genom åren. På fönsterbrädorna, i köket, i tvättstugan. på golvet i uterummet.. Ja, ni vet hur det är när man letar efter lediga ytor med optimalt ljus och bra förutsättningar. Men så var det ju det där med att komma ihåg vattningen också. Det är lätt att det blir rörigt och svårt att underhålla alla brätten på ett smidigt sätt. 


Nu har Impecta Fröhandel lanserat en lösning på detta. Deras nya serie Odlingsvagn Lysa, är en smart idé för alla som vill kunna odla smidigt, året runt. Vagnarna finns i flera olika storlekar och har inbyggd växtbelysning, stadiga hjul och flera hyllplan för tråg, brickor eller krukor.


Lysa finns i olika storlekar, från kompakta till mer rejäla modeller och över varje plan sitter en lampa som ger växterna bästa möjliga start. Dessutom med enkel montering. Pris från 2 590 kr.

Här hittar du fröer som Impecta rekommenderar att odla inomhus under belysning nu på hösten/i vinter.




Impectas bilder är fotade i ett vardagsrum, men jag tänker att de här lysande vagnarna öppnar upp för att man nu också kan odla på helt nya ställen som i källaren, varmgaraget, förrådet, gästrummet osv För mig känns det här som den perfekta lösningen för att förenkla odlandet hemma – året runt. Från sådder som kan skördas på hösten/vintern, till förodling i början på året. Dessutom kan man även övervintra sina växter i den. 

Läs mer om Impectas nya serie här!

Tack till Impecta för att ni väljer att annonsera på Trendenser, så att jag kan fortsätta blogga utan betalväggg.

Möbelkunskap: Gamla bord och nya användningsområden



Jag har skrivit om utmaningen med gamla möbler och ny kunskap förr, med fokus på stolar. Men det gäller även gamla bord och nya användningsområden. Just nu är det trendigt att inreda med slagbord som matbord, men det finns ett par saker som kan vara bra att känna till, innan du slår till.

1. Höjden på många slagbord är anpassat för stående arbete, inte sittande måltider
Många äldre slagbord är antingen för låga eller runt 78-80 centimeter höga eftersom de även användes för stående arbete vid bakning och matlagning. De allra flesta har därför fel mått för att fungera som matbord till dagens stolar. Optimal höjd på ett modernt matbord är 72-75 centimeter, baserat på nuvarande sittmått för en vuxen människa och standardhöjden på våra stolar.

2. Klaffarna krockar med knäna
Eftersom stödbenen på ett slagbord måste vikas ut för att den utfällda skivan ska stabiliseras kommer benkonstruktionen aldrig att sluta bråka med människobenen när man försöker sitta vid dem. Resultatet är att man ofta måste sitta snett, lång ut från bordet eller helt enkelt inte får plats med så många som man tror.

4. Störande sarg
På de modeller som har en bred sarg och stödpinnar , lådor eller till och med heltäckta sidor på mittendelen av bordet blir hela den ytan obrukbar som sittplats. Det blir omöjligt att slå sig ner utan att först vika ihop sig själv som en cirkusartist.

5. Skeva skivor och skarvar
En annan grej som är viktigt att kontrollera, speciellt om man köper riktigt gamla slagbord, är hur plana bordsskivorna blir i utfällt läge. Det är mer regel än undantag att skivorna slår sig med åren och lutar åt olika håll.

Andra användningsområden?
Slagbord kanske inte är helt optimala som just mat- eller köksbord, men många har otroligt fin patina just för att de var väl använda arbetsbord och de kan ju bidra med många andra värden till ett modernt och kantigt hem. Exempelvis kan de användas hopfällda eller halvt utställda framför ett fönster som saknar fönsterbräda, som avlastningsyta i en trång hall, som en mindre frukostplats i köket eller som arbetsyta i en ateljé.

Vintage Way av Sarah Marie Winther

Trots att jag har skrivit fyra böcker nu, som sålts i rätt stora upplagor världen över, så är det ingen svensk inredningsprofil som har velat göra en pratbubbla eller rekommendation till omslaget. Det är inget jag ligger vaken och grubblar över, men det säger något om hur vassa armbågarna kan vara i den här branschen. Därför blev jag glad att själv kunna hjälpa till när Sarah Winter sträckte ut en hand och bad mig läsa och kommentera hennes nya bok The Vintage Way, som hon både skrivit och fotat. Vi delar ju kärleken till Skandinaviska designklassiker och hennes bok är precis som hennes instagramflöde. En stadig ström av inspiration för hur man kan inreda med dem. Hon ger tips på hur, vad och var man kan leta och så bjuder hon in till flera intressanta hem. Kan varmt rekommenderas. Hennes instagram hittar du här: @milevidt




Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se

Lookalikes: Emmeli Hultqvist skulpturer

Häromdagen fick jag tips om att ett bolag från Borås hade lanserat nya skulpturer, misstänkt lika de figurer som gjorde att keramikern Emmeli Hultqvist slog igenom och blev ett namn för 8-9 år sedan. Det är ju inget nytt att företag inspireras av andra, men här är det så uppenbart efterapat att ingen med synen i behåll kan påstå annat. När Emmeli kontaktade det svenska bolaget, som alltså både har egen webbshop och är leverantör till en rad inredningsbutiker runtom i landet, visade det sig att detta inte var ”deras design” utan ett inköp från en fabrik i Asien. När det svenska bolaget fick vetskap om Emmelis original drog de genast tillbaka produkten (hatten av för det) men problemet visade sig vara mycket större. Vid en bildgoogling kan man se att dessa lookalikes säljs över hela världen, för ungefär 10% av originalets pris.

Det väcker två frågor. 1) Vad har man egentligen för ansvar som inköpare / sortimentschef när man tar in varor från andra länder? Är det bara svensk kemikalielagstiftning, produktsäkerhet och tullavgifter etc. man måste rätta sig efter eller har man inte också ett visst ansvar att kolla upp så man inte bidrar till upphovsrättsintrång? 2) Vad ska en fristående formgivare ens göra när de tvingas se sin design devalveras på det här sättet. Det är ju i princip omöjligt för en liten aktör att driva en rättsprocess mot en fabrik långt bort i en annan världsdel.

Bild 1: Originalet av Emmeli Hultqvist, pris 2500-5000 SEK
Bild 2: Kopia från okänd fabrik i Asien