Annons
Trenden med utanpåliggande socklar i kök kan inte bara vara problematisk av ergonomiska skäl. Det är ju ett sätt att bygga som man använde sig av förr i tiden, innan vi visste det vi vet idag om optimal ergonomi i kök. Men också innan integrerade vitvaror ens existerade.
Vad många lätt missar i sin idéprocess är att alla vitvaror behöver ventilation och hål för vattenavrinning, Annars gäller oftast inte hemförsäkringen vid vattenskada eller garantin på vitvarorna. Har man integrerade vitvaror och utanpåliggande sockel måste man lösa det med ett urtag – men eftersom detta sällan visas på katalogbilderna är det SÅ lätt att missa i sin planering – vilket kan leda till en visuell besvikelse när de detaljerna måste till i slutet.
Diskmaskin
Under diskmaskin, kyl, frys och andra vattenanslutna apparater, ska man ha ett sk. läckageskydd så att vattnet vid en eventuell vattenskada rinner fram och blir synligt. Därför behöver man fräsa ut ett spår i nederkant på den utanpåliggande sockeln. Läs mer om BBRs föreskrifter i Säker Vatten.
Kyl och frys
Beroende på modell brukar kyl och frys behöva ha tilluft under och utgång för frånluft ovan skåp för att ventilationen ska bli konstant och effektiv. Här kan du se ett exempel på ett ventilationsgaller i underkant. Det kan vara svårt att få till snyggt när man väljer en utanpåliggande sockel därför måste man ha en plan för hur man ska lösa luftspalt inne i skåpet och/eller göra ett snyggt urtag i sockeln (med eventuell klöverplåt som skydd). Plus spårfräsningen i nederkant för vattenavrinningen.
Ugn
För integrerade ugnar fungerar de flesta modeller så att de drar in luft i underkant och ventilerar ut på ovansidan. Var därför noga med att kontrollera vilken modell som passar bäst med din köksritning inte bara visuellt, utan även i fråga om krav på ventilation och eventuellt galler.
PS. Diskmaskin och kyl/frys ska ej placeras dikt an intill varandra som på illustrationen, jag ritade bara in dem där av platsmässiga skäl för att kunna illustrera exemplet med urtag i sockel i en bild – men avråder från det i verkligheten – och anledningen till det får jag ta i ett helt eget inlägg.
Den senaste tiden har stora, överdimensionerade rislampor blivit väldigt trendiga att inreda med. De kan ha en diameter på 60 cm, 80 cm eller upp till 120 cm vilket ger ett rejält maffigt intryck, men de har också en tendens att leda om trafiken i rummet, beroende på var du hänger dem. Det låter logiskt men givet många bilder som florerar på nätet, så verkar det vara lätt att missa.
Rekommenderad passagehöjd för en taklampa är minst 200 cm. Behöver du ett ögonmått? Utgå från samma nivå som dörrposterna, för att en vuxen person ska kunna förflytta sig under den obehindrat. De stora rislamporna tar ofta betydligt mer plats. Det är ju inte bara lampkroppen utan också kabelns längd som avgör var den lägsta punkten hamnar. De här lamporna funkar därför sällan särskilt bra om de hänger fritt, som allmänbelysning mitt i ett rum. De gör sig oftast bäst ovanför ett bord eller en säng, eller där det är ordentlig takhöjd och rejält med svängrum runtom. 
Det är inte bara äldre bord som kräver att man tänker till för att möbelpusslet ska gå ihop. Även nyproducerad design kan ställa till bekymmer. Speciellt om man blandar bord och stolar från olika tillverkare eller serier. Det är nämligen inte givet att allt passar tillsammans. Möjligen visuellt, men inte alltid funktionellt. Häromdagen såg jag en bild på Pinterest där någon hade kombinerat sådana här stolar, på medar, intill ett bord med kubformat stag.
Jag kan inte nog understryka hur viktigt det är att verkligen titta på de inspirationsbilder som fladdrar förbi. Med granskande blick. Finn ett fel? Helst innan du beställer hem möblerna och blir besviken för att de inte funkar ihop!
Om det är något man brukar trycktesta såhär runt jul (i alla fall förr, när man fick umgås i större sällskap) så är det benutrymmet runt matbordet. På alla håll och kanter.
Just nu är det väldigt trendigt att kombinera äldre allmogebord med moderna stolar. Jag säger inte emot att de är fint, jag har själv ett äldre bockbord i uterummet. Men något man ska vara medveten om är att dåtida möbelsnickeri använde andra stag för göra borden stabila och möbler från 1800-talet är inte är formgivna för att funka med dagens kropps- eller stolsmått. Så det är viktigt att kontrollera staget/stagen och måtten, innan man slår till. 
Hur ser bordet ut – under bordsskivan? Kan man överhuvudtaget använda dagens stolar? Om stödpinnen sitter i mitten är det inget problem men om staget är monterat som en ram mellan alla fyra ben kommer du inte att kunna skjuta in stolar och alla kommer sitta onödigt obekvämt. Kontrollera också bordets höjd, bredd och djup mot dagens riktmått läs mer om det här.
Jag vet att jag tjatar om felplanerade kök, men det är svårt att sitta tyst när man dagligen ser tjusiga kök på Hemnet som har renoverats för hundratusentalskronor – men som faller på att de saknar enkel logik bakom sin estetik.
När man placerar högskåp i hörn – exempelvis ett skafferiskåp, en integrerad kyl eller en frys – dikt an mot en vägg så måste det lämnas rum för en passbit som är tillräckligt stor för att dörren ska kunna ställas upp – annars kommer man inte kunna använda utdragslådor och rörliga hyllplan. För att en utdragslösning eller vanlig fryslåda ska kunna dras ut måste dörren inte bara kunna öppnas lite på glänt utan i en större vinkel än 90 grader, annars kör du in lådan i dörren. Ännu viktigare är detta om det kanske sitter ett element på eller om det skjuter ut en smutt från en fönsterbräda på väggen som blockerar öppningsradien på dörren när den hamnat för nära.
Sjukt retligt att upptäcka först när köket är monterat – eller när man har flyttat in i någon annans felrenoverade kök – så därför; bra inredningskunskap att ha i bakhuvudet när du utvärderar kökslösningar eller objekt som är till salu.
Det är många som har inrett ett hemmakontor i år och jag hörde att just ”skrivbord” seglat upp som ett populärt sökord på andrahandsmarknaden. Äldre skrivbord är visserligen tjusiga, men inte alltid optimala för dagens behov. De har inte alltid rätt höjd (71-75 cm) eller tillräckligt med fri höjd från golvet (minst 63 cm) så att man kan sitta bekvämt. En sak kan man i alla fall vara säker på, de är inte konstruerade för att arbeta med en dator 8 timmar/dag.
– Ofta har de stora lådor som bygger ner under bordsskivan och hamnar ivägen för benen.
– Ofta är de ganska nätta och grunda. Tänk på att du bör sitta en bit ifrån din datorskärm och ju smalare skrivbord du köper desto större risk är det att du kommer hamna för nära skärmen vilket kan göra att du vrider nacken i en obekväm vinkel.
– Om du hamnar för högt eller för lågt mot bordsytan vinklar du ofta dina handleder (speciellt om du inte sitter på en höj- och sänkbar skrivbordsstol). Det går kanske bra en stund men efter några månaders hemma-arbete kan sådant börja kännas i handlederna. 
Svårt att hitta matchande färgkoder när du ska göra moodboards eller funderar på färgsättning av din planskiss då du ska måla om flera rum. Kolla in NCS Navigator. Här kan du skriva in de färgkoder du redan har (eller funderar på) och så genererar verktyget förslag på matchande kulörer utifrån olika parametrar. Du kan välja i scroll-listen om du vill ha förslag baserat på chromaticness / curve / blackness osv.
Ett tips är att be din färgbutik hjälpa dig ta fram färgkoder på ditt möblemang och arvegods. Det finns speciella verktyg man kan använd för att läsa av kulörer från föremål som exempelvis en tavla eller en soffa (ta med en soffkudde till färgaffären). Sådant som kanske dominerar ett rum eller som du vill behålla. På så vis kan du välja väggfärger som matchar de möbler du har – eller föremål du värderar högt. Det ger en helt annan infallsvinkel än de färgkoder som är i ropet just nu.
Verktyget är värt att leka runt med en stund, inte minst för att få större förståelse för NCS och för att hitta genvägar till harmonisk färgsättning. 
Om det är något man ofta ser kreativa lösningar på i nyrenoverade kök så är det just köksöar och sittplatserna runt dem. Precis som med matbord och stolar är det viktigt att tänka på sittergonomin för att det ska bli bekvämt. Vad som ser fint ut på bild är inte alltid funktionellt i vardagen. Därför är detta ”inredningskunskap” som kan vara bra att ha i bakhuvudet oavsett om du står i färd med att bygga, renovera, eller köpa en bostad – med köksö.
– En köksö med sittplatser måste ha ett överhäng (eller ett indrag) som ger plats för dina ben och knän. Ca: 30 cm är ett vanligt riktmått, har du plats för mer är det förstås ingen nackdel.
– Barstolen/ pallen måste ha rätt sitthöjd i förhållande till bänkhöjden. Ca: 27-30 cm mellan sittyta och bordsyta brukar vara lagom. Annars kommer du snabbt få ont i nacke och axlar.
– Eftersom du inte kommer att nå ner med dina fötter till golvet måste barstolen/barpallen ha en stödpinne på lagom nivå för fötterna. Annars sitter du inte bekvämt och får svårt att byta position utan att kliva ner.
– Det finns två vanliga standardhöjder för barstolar/pallar; 65 eller 75 cm. Oftast passar dem som har en sitthöjd på 65 cm bäst vid köksöar som är i nivå med övriga arbetsytor i köket medan 75 cm lämpar sig för lite högre barbord eller för köksöar med vinge (en förhöjd bänkskiva).
Låter så självklart men det finns mängder med exempel på nya kök där man inte följt de här enkla riktmåtten och där man sannolikt inte sitter särskilt bekvämt heller.
När vi pratar om hållbarhet och kök hamnar fokus så ofta på vad luckorna och de olika enheterna är tillverkade av, vilka material som har använts och hur delarna är transporterade. Sällan på oss köpare och de ohållbara lösningar vi vurmar för och vilka konsekvenser de kan få för fastigheten.
Jag noterar att det har blivit populärt med väggmonterade köksblandare i köket igen, både i moderna köksinredningar och i nyproducerade stilar med äldre känsla. Men vad som sällan står i det finstilta intill den typen av inspirationsbilder är riskerna med att välja en väggmonterad kran. 
– Läckage från en väggmonterad blandare är svårare att både upptäcka och reparera. Eftersom delar av rören döljs i väggen är risken stor att en vattenläcka upptäcks först när den har orsakat skador. De flesta försäkringsbolag har därför särskilda krav på inspektionsluckor och rörledningar vid sådana installationer. Kolla därför med ditt försäkringsbolag vad som gäller för dig innan du går vidare med en sådan idé.
– Det kan krångla till din köksplanering. Enligt Boverkets byggregler, BBR, ska alla installationer med kortare livslängd än byggnadens brukstid vara lättåtkomliga och enkla att byta ut samt vara lätta att underhålla, driva och kontrollera. Det kan kräva kompletterande lösningar för det vägghängda alternativet – som inte alltid är snygga och som kan störa andra funktioner i köket.
– Monteringshöjd och utlopp? En bänkmonterad blandare har oftast inte så många alternativa placeringar medan en väggmonterad blandare kan sättas precis var som helst – på gott och ont. Det kräver att du och/eller hantverkaren vet var den optimala utloppshöjden blir för att undvika stänk, spill och onödigt slitage på omgivande köksinredning eller golv.
– Diskmaskinsavstängning? Väggmonterade blandare har oftast inte diskmaskinsavstängning eftersom de inte monteras på ett sätt som tillåter det. Eftersom försäkringsbolagen kräver det om du har diskmaskin måste du antingen ha en trådlös dosa eller en mekanisk diskmaskinsavstängning i bänkskivan. Bra att vara medveten om redan i planeringsstadiet – så att den detaljen inte blir ett överraskningsmoment som krånglar till det eller förfular.
Visste du att?
Läckande rör är den vanligaste vattenskadan i våra bostäder. Bara i Sverige ersätter försäkringsbolagen cirka 90 000 vattenskador varje år och de kostar svindlande 6 miljarder kronor per år att åtgärda. Trots att det finns tydliga riktlinjer och rekommendationer är det många som väljer att strunta i det, för estetikens skull. Men att undvika sådant som kan leda till problem är hållbart ur alla aspekter – ekonomiskt, miljömässigt och socialt.
Därför tycker jag att vår riskbedömning också bör betraktas som en hållbarhetsfråga. Inte enbart leverantörernas produktion.
En sak som brukar blir uppenbart såhär års när vinterjackorna åker fram, är att hallförvaringen inte alltid är dimensionerad för tjocka ytterplaggg. För att undvika att räkna bort dig ska du inte enbart kalkylera med galgen utan måtta för: Galgens bredd (ca 45 cm) + ytterplaggets axelvidd (+5 cm per sida) + luft/svängrum mot väggen (ca 5 cm).
Annars är risken att ena axeln på plagget kommer nötas mot väggen och slitas, helt i onödan. Eller att klädgalgarna som svänger till när du tagit ner ytterplagget gör fula märken i väggen. Lämna också minst 7 cm ovanför klädstången till närmsta hylla för att du ska kunna komma åt att lyfta galgen utan att skrapa i hyllplanet. Varje jacka bygger också ca 10 cm i bredd, så snåla inte med löpmeter på klädstången om ni är många i familjen.
