Annons
En enkel vattendelare när det kommer till stolars komfort? Kolla in sitsens framkant. Den ska inte vara skarp och vass utan mjukt rundad, gärna vattenfallsformad. Annars är det större risk att mjukdelarna och blodkärlen strax ovanför knäveckens insida kommer i kläm efter en stunds sittande. Ska du köpa stolar till middagsbord och matsal, som kanske också används som temporärt hemmakontor? Då är detta extra viktigt. Sitsens framsida, mot lårens baksida. Ju längre du sitter ner på en stol och vilar tyngden från kroppen mot stolens framkant – desto större sannolikhet är det att du kommer uppleva den detaljen som en kännbar del av designen…
I min senaste bok ”Handbok i möblering” understryker jag vikten av att aldrig köpa en möbel utan att provsitta den först. Det gäller inte minst fåtöljer som har sitsar i spänt tyg eller sträckt läder. Varför? På sådana sittmöbler kan de hårdare delarna eller en ”störande stomme” kännas tydligare mot kroppen när man slår sig ner eftersom det inte finns någon skyddande stoppning. Var därför extra uppmärksam på hur ramen är konstruerad och var de bärande stolparna är placerade så att de inte kommer att skapa osköna tryckpunkter mot din kropp (exempelvis under knävecken eller rumpan). Dessa sitsar tenderar också att bli ”brantare” ju mer de används och ju mer tyget töjs ut. Problemet blir alltså inte mindre med tiden så därför en viktig detalj att ha i åtanke innan du slår till – i alla fall om du vill göra en långsiktig investering eller bara undvika obekväma sittplatser i ditt hem.
Ska du investera i stoppade stolar till kök eller matplats? Ett tips jag lärt mig av inredningsarkitekter som jobbar med restauranger och offentlig miljö är att klädda stolar helst ska ha ett så kallat ”Crumb gap”. Ett hålrum mellan rygg och sits. Om stolen istället har en ”Crumb Trap” (dvs ett slutet veck mellan stolsrygg och sits där smulor, matrester, skräp och damm gärna kilar sig fast) är risken större att klädseln blir fläckig och sjavig med tiden. En stolsits som är stängd i bakkant blir också svårare att snabbt borsta av och hålla ren mellan användningarna. Tips att tänka på när du jämför mellan olika stolmodeller, speciellt om du har barn (eller spillkråkor) i hushållet. 
Visste du att ett enkelt sätt att snabbt avgöra kvalitetsskillnad mellan olika trämöbler är att kontrollera hur ådringsmönstret löper över lådfronter och luckor. Om det gör det alls. De som producerar kvalitetsmöbler är nämligen måna om att välja trädelar (eller faner) med stor noggrannhet för att mönsterbilden i frontstyckena på alla lådrader och skåpluckor ska harmoniera. Det är betydligt mer tidskrävande för möbelsnickarna och kostar i materialväg, snarare än att bara bygga låda för låda eller lucka för lucka, utan att ta hänsyn till nästa. Men det ger också ett helt annat slutresultat. En detalj som inte alltid tas med i prisjämförelsen mellan massproducerade möbler och mer gediget hantverk. Jag tycker att man får en helt annan förståelse för prisskillnaden mellan två till synes likadana möbler när man börjar jämföra med ådringen i åtanke.
När du ska välja stolar kan designen på ryggstödet vara en avgörande faktor. Inte bara för behovet av ländryggsstöd (läs mer om det här) utan också för att ryggbrickans form och bredd kan ha stor betydelse för upplevelsen av komfort vid längre sittande. Om ryggstödet är spikrakt kommer det varken följa din ryggs vertikala kurvatur eller överkroppens konvexa form. Ju kortare en rak ryggbricka är, desto större risk att kanterna kommer skava när du byter sittposition. Om ryggbrickan är böjd, vill det till att den omfamnar din överkropp och inte är för snäv. Är ryggstödet för kort och böjen för kraftig jämfört med ryggen finns risk att kanterna trycker in mot skulderbladen. Värt att ha i åtanke när du väljer stolar till ett matbord för längre middagsbjudningar. 
Visste du att en stol som man ska kunna sitta bekvämt i under längre stunder behöver ha en rygg som ger stöd för lordos. Alltså för svanken, där ryggraden böjer sig. Ungefär i samma höjd där man brukar ha sitt skärp. Där sägs det att vi har optimalt behov av support när vi lutar oss tillbaka för att våra ryggar ska behålla sin naturliga S-form. En förutsättning för att vi ska få avlastning utan snedbelastning. Men också en detalj som kan vara en viktig vattendelare när du väljer mellan olika stolmodeller till ditt matsalsbord. Även om stolarna vid första anblick kanske ser likadana ut så kan det skilja rätt mycket på den fronten. Kontrollera alltid hur mycket stöd ryggstödet ger och hur väl det följer kurvaturen på din rygg – både horisontalt och vertikalt.
När utbildade möbelformgivare ritar möbler utgår de från statistik över människans kroppsmått; antropometri. Problemet är ju bara att vi ser så väldigt olika ut. På olika delar av kroppen. Ändå pratas det väldigt lite om passform när det kommer till möbeldesign och inredningsbeslut. Om du vet med dig att du är lite bredare över lår, höfter eller stuss när du sitter ner rekommenderar jag inte stolar eller fåtöljer som har täckta armstöd och höga sidostycken eftersom man lätt kan känna sig låst och få svårt att byta sittposition då. Välj istället en modell som har så kallade ”svålhål”. Ett uttryck för karmstolar och fåtöljer med öppna armstöd. Mer inkluderande och bekvämt för fler. Det kanske inte är någon big deal för dig, så lätt att glömma av – men viktigt för någon som ofta kommer och hälsar på – eller för den vars hem du hjälper till att inreda? 
Ett typexempel på en situation där jag känner mig som den trista realisten är när jag ser moderna matbord med stora stativ och underreden. Ofta möbler som är designade av en influencer eller ”nytänkande” formgivare. Snyggt på bild. Men hur väl funkar de egentligen, i praktiken? 
I min Handbok i möblering (reklam för egen verksamhet) förklarar jag enkla designprinciper och varför problematiken med rejäla benstativ som tar plats (bokstavligen och bildligt talat) på bekostnad av allt övrigt ben- och fotutrymme, är viktigt att tänka på. I alla fall om man vill kunna sitta bekvämt vid sitt matbord. 
Jämfört det rejäla stativets platskrav med ”vanliga” bord som brukar ha benen monterade i ytterkant, av en anledning. De mer trendiga modellernas konstruktion resulterar ofta i att bordsbenen helt konkurrerar ut människobenen så att man får sitta snett, grensla ett utskjutande ben eller stag alternativt skjuta ut stolarna en bra bit från bordet för att få plats.
För att en vuxen person ska kunna sitta skönt vid ett matbord behöver man räkna med ungefär 63 centimeter fritt spelrum i höjdled under bordsskivan och cirka 40 cm fritt rörelseutrymme framför stolens framkant, så att det finns tillräcklig med plats för både knän, underben och fötter. Det är inte ett mått jag hittat på utan framforskad fakta, baserat på mänskliga mått och empiri.
Jag fattar att det är trist och tråkigt att påpeka, men uppenbarligen ändå värt att påminna om eftersom det finns väldigt många (dyra) varianter i omlopp just nu som saluförs som matbord – trots att de vid närmare granskning inte kan vara annat än skådebröd.
