Annons
Igår roade jag mig med att gå igenom mitt Google Analytics konto för att se vad ni söker på, vilka inlägg som är mest besökta över tid och vilka frågor som oftast ställs till google via Trendenser. Det bjöd på en hel del insikter. Och några ögonbrynshöjare. Oväntat stort intresse för mina… väskor?
Här är några av de mest sökta och lästa inläggen sedan jag installerade Analytics 2013. Kanske hittar du något populärt i arkivet som du inte sett tidigare? 
”Stockholmsvitt” och färgkoder för vita väggar
Gardinupphängningar och ”hotellgardiner”
”Olika inredningsstilar” / Vilken inredningsstil gillar du?
”Trendenser Österlen” / Skåne / Semester i Sverige
”Måla om IKEA Äpplarö”
”Hur högt ska lampan hänga?”
”Trendensers läderväska” (den har jag fått av min gamla civ. ek klasskompis Anders).
”Trendensers resväska” (en Rimova som jag köpte när jag var i Frankfurt med Johanna Bradford).
”Trendensers handväska” (har tyvärr tappat färgen så rekommenderas ej).
Jag har absolut ingenting att göra och mängder av saker att ta tag i på samma gång. Nästan alla jobbuppdrag vi hade inplanerade för 2020 är av- eller ombokade och kalendern har aldrig varit såhär luftig på… 15 år? Det känns ovant. Samtidigt händer det så mycket spännande i mitt huvud just nu att jag har börjat sova med en anteckningsbok under kudden. Jag skriver ner idéer och stödord, samlar på formuleringar, ritar små minnesskisser och lägger pussel i tanken. 
Jag har hämtat in en gammal flyttkartong med böcker från förrådet och ägnar kvällarna åt att varsamt packa upp delar av mig själv som fallit i glömska. Blåser dammet av sidor jag inte sett på länge och känner hur det kryper i kroppen. Obehag och välbehag på samma gång. Det är både läskigt och härligt att ha mental växtvärk. Att göra sådant man egentligen inte vågar. Ta beslut innan man hinner ångra sig och känna kaninhjärtat picka i bröstet.
Utveckla eller avveckla.
Jag tror inte det är svårt att gissa vad jag satsar på.
Det här är något jag alltid försöker vara uppmärksam på, men kanske lite extra just nu. “Every day; stand guard at the door of your mind.” – Jim Roh
Jag har alltid älskat böcker och minns den euforiska känslan när jag knäckte läskoden och kunde börja bläddra runt i mina föräldrars bokhylla. Men jag har ändå inte skapat någon naturlig plats för böcker i mitt eget hem. När jag tänker efter så har jag nog inte haft en ordentlig bokhylla sedan jag flyttade hemifrån. Därför ligger mina böcker i flyttkartonger på förrådet… Så dumt. Så kan man ju inte ha det som bokslukare. Speciellt inte nu när min äldsta son snart är läskunnig. Jag vill ju att böcker ska bli en lika naturlig del av mina barns liv som det varit för mig. Inte enbart de ”coffee table books” med bilder på mode och inredning som ligger framme just nu…
Därför har jag ett viktigt hemmaprojekt i vår och det är att platsbygga en stor bokhylla i vardagsrummet. Imorgon har jag ett inbokat möte med en snickare och jag pinnar inspiration som en galning. Tänker mig två alternativ. Antingen en sidovägg, eller en bakvägg. Alltså antingen en bokhylla längs ena kortsidan eller längs hela långsidan av rummet (isåfall bakom soffan). Men hur blir det med alla kulörta bokryggar. Rörigt? Ska man satsa på underskåp? Oklart.
Vilket alternativ skulle ni gå för?
Kortsida rummet / platsbyggd bokhylla ca 2 m. 
Kortsida rummet / platsbyggd bokhylla med skåp ca 2 m. 
Långsida rummet / platsbyggd bokhylla ca 4,5 m. 
Långsida rummet / platsbyggd bokhylla ca 4,5 m med skåp som ger möjlighet till dold förvaring (men som också kräver att man lämnar lite mer plats framför pga öppningsradien för dörrarna).
Bilderna är lånade skärmdumpar från Taras Hyllbyggare
OBS! Detta är inget samarbete!
Mössa, halsduk, fodrad fleece. Små spretiga fingrar som inte vill ta på sig vantar. Ett blixtlås som krånglar. En stövel som någon gömt under soffan. En trotsig tvååring som ska tråcklas genom lager av tyg. Jaktstart, vågstart, slutspurt. Svettpärlor i pannan. Pang! Ytterdörren går igen med en duns. Morgonstökets sorl klingar plötsligt av och huset blir tyst. Tankarna kryper försiktigt fram ur sina gömmor. Sträcker på sig. Stretchar ut efter anspänningen. Gör sig redo i startblocken. Och just precis där. I morgonens mellanrum. Efter lämningskaoset, innan mailen börjar plinga. Ensam. Ostörd. 110% fokuserad. Är kanske min skarpaste stund på hela dagen. 
Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se
Jag har fått så många frågor om våra handtag i köket genom åren. Hur blir färgen på lädret, mörknar det med tiden? Går de att hålla rena? Svaret på båda frågorna är ja. Såhär ser handtagen ut nu. Och det var precis så jag ville att de skulle bli. När man tar i dem dagligen och torkar av beslagen med trasa då och då så får de en fin patina med tiden. Vill man ha den ljusa nästan rosaaktiga läderfärgen (som de ser ut i början när de är flong nya) så är detta alltså inte något att satsa på. 
Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se
”What can be said in New Year rhymes,
That’s not been said a thousand times?
The new years come, the old years go,
We know we dream, we dream we know…”
– Ella Wheeler Wilcox
Jag skriver ingen årskrönika idag och postar ingen Best Nine från 2019.
Istället formulerar jag mitt mål för 2020-talet;
Making isness my busyness (and business).
Innehåller reklam för egen verksamhet
Den här hösten har varit intensiv och nu väntar slutspurten. De sista veckorna av en massiv arbetsbelastning – men också av ett arbetssätt som jag har byggt hela min affär på de senaste 14 åren. Under 2020 firar min blogg 15 år och jag kommer att lansera ett nytt koncept i samband med det. Ska berätta mer om varför i ett eget inlägg, men för att göra en lång historia kort så har intäktsmodellen för influencers förändrats radikalt de senaste åren och jag har funderat mycket på hur jag ska förhålla mig till det – på ett hållbart sätt.
Ni har säkert märkt att jag har minskat mängden produktreklam på bloggen den senaste tiden och att jag gör fler föreläsningar än sponsrade inlägg numer – det finns en medveten tanke bakom det. Lite senare idag kommer jag att släppa biljetter till mitt första egna läsarevent och det vore så roligt om ni ville komma. En testballong inför vad som komma skall!
Den här veckan föreläser jag på Norban i Helsingborg (tisdag), tar tåget till Stockholm för att vara med i TV4 Nyhetsmorgon (onsdag) och signerar böcker på Åhléns city’s inredningsavdelning (kl 12-13 på torsdag) och föreläser på Medborgarskolan i Stockholm (torsdag kväll). Sen ska jag gå på en fest med de andra författarna hos Salomonsson Agency och på fredag morgon tar jag tåget tillbaka till Västkusten för att hålla 5 (!) föreläsningar på Coloramas stora butiks- och återförsäljar-kickoff i Göteborg. Ja, ni fattar tempot nu… jag måste verkligen att värna om min återhämtning och därför kommer jag vara lite svår att nå på mail, kommentarer och DM’s den här veckan för er som söker mig den vägen. Håller tummarna att ni har tålamod med det.
Och så hoppas vi ses på något av ovan tillfällen!
Jag blev så inspirerad av Johannas lista på saker hon vill ge sig själv i november för att gosa till istället för att gnälla över årets mörkaste månad. Här är tre enkla saker jag ska unna mig. Vad har du för njutlöften i november?
– Levande ljus på arbetstid. Vi tänder nästan alltid ljus när vi har möten, men jag ska bli bättre på att komma ihåg att göra det även när jag sitter ensam och knapprar vid datorn. En levande låga och lugn musik i bakgrunden kan vända vilket humör som helst.
– Friskvårdstimme. Som anställd var det en löneförmån jag ofta förhandlade mig till men som egenföretagare snarare något jag ofta prioriterar bort. Så dumt. Jag vet precis vad jag vill göra av min friskvårdstid i november. Gå till simhallen på ”vuxentimmen” när vattnet är fritt från lekande barn, belysningen är dämpad, de spelar lugn musik i högtalarna, har ljuslyktor tända längs banorna och man får basta efteråt. I lugn och ro. Min pensionärsmålbild redan nu. Why not?
– Investera i en ny huvudkudde. Har jag ens en egen? När införskaffades den? Lite oklart pga nattvandringar med småbarn de senaste åren. Men nu i november lovar jag mig själv att prova ut en som passar mitt huvud och min sömnstil och göra det extra bekvämt för mig att gå till sängs. En ny fluffig kudde, ett vädrat täcke, en extra filt vid sängen och sköna varma sockar på fötterna. Det kommer kännas som att jag stoppar om mig själv.
När jag arrangerade Växtbytardagen på Spinneriet för två år sedan fick jag ett paket hemskickat från en läsare. Hon hade packat en liten, liten stickling i ett vadderat kuvert och beskrev att det var en växtbebis från en moderplanta som hennes nyligen avlidna farmor och farfar hade haft sedan deras bröllopsdag (!). Jag har verkligen inte gröna fingrar men har vårdat denna lilla planta som en liten skatt och se så stor och stark den blivit. Från några små blad till en reslig, stadig vän.
Tyvärr har det fina brevet som kom med plantan försvunnit (misstänker pedantisk make). Så jag gör en liten efterlysning och hoppas att du som skickade växten till mig, eller kanske någon kompis till dig ser detta – så att du kan få mitt allra varmaste tack. Näst efter mormors novemberkaktus som jag ärvde efter mamma är detta min allra käraste växt och den gör mig så glad, varje dag.
