Annons
Inlägget är en anons med reklam för Swedese
Bokhyllan Libri från Swedese har hög igenkänningsfaktor tack vare sin tydliga form och är lite som ett konstverk i sig. Genom att placera flera bredvid varandra kan du skapa en hel bokhyllevägg eller rumsavdelare. 2009 utsågs hyllan till Årets Möbel av svenska Elle Interiör med motiveringen; ”enkel och självklar – en hylla som är sig själv nog”. Libri har ställbara ben som kan justeras i höjd efter montering för att anpassas till ojämna ytor. 
Libri kan användas som en enkel hylla som lutas mot väggen likt en stege och finns i fyra olika höjder, alla med samma höga designfaktor. Ett skrivbord och ett ståbord har också lagts till Libri-familjens förvaringshyllor. De nya delarna kompletterar en unik förvaringslösning som tillåter många olika uttryck och konfigurationer. 
Libri är formgiven av Belgiska Michaël Bihain som är utbildad snickare. Han studerade inredningsarkitektur på St Luc Institute i Liège och på Hull University i England. På sitt kontor i Bryssel och på sin workshop i Louveigné arbetar han med formgivning av möbler, accessoarer och inredningar. Han undervisar på St Luc Institute i Liège, har vunnit en rad priser och finns representerad i samlingen på Seouls Design Museum i Sydkorea.
Swedeses möbler är gjorda för att hålla länge. Man har därför valt att lämna hela 5 års garanti på sina produkter. Swedeses garanti gäller för defekter i möbelns material och arbete under följande förutsättningar; eventuella returer och reklamationer ska lämnas in med kvitto till återförsäljaren inom 60 månader från leveransdatum. Läs mer på Swedeses hemsida. 
Visste du att?
Inlägget är reklam för Norrgavel
Norrgavels Träsoffa är nog en av de signaturmöbler som flest förknippar med varumärket, tack vare dess karaktäristiska och tydliga form. Men det är också en av de möbler som har betytt mest i förverkligandet av visionen om Norrgavels designfilosofi. Drömmen om en opretentiös, Carl Larssonskt avslappnad och riktigt skön soffa med en stomme i massivt trä. Idén bar företagets grundare Nirvan Richter inom sig i tio år – innan soffan gick från skiss till produktion. 
Träsoffan är tydlig i sin form och tar plats i rummet samtidigt som den är luftig, avslappnad och avskalad i sin formgivning. Som en modern blinkning åt den gustavianska stilen. Uttrycket är ”genomsiktligt” och avskärmande utan att stänga igen och blockera. Den inbjuder också till kreativ förändring av textil och målning. Man kan sätta sin egen prägel beroende på vilka färger och val man gör i kuddar och textilier. Kort sagt; En möbel som är lätt att leva med, lätt att sköta och barntillåten. Dessutom är den fysiskt lätt – att flytta – trots sin 235 cm, kan man bära den ensam!
Soffan finns i olika längder (2-, 3- och 4-sits) och man kan välja olika träslag, ytbehandling eller klädsel för att sätta sin egen prägel och skapa sin drömsoffa. Träsoffan består av få material, alla från naturen och väl separerade så de enkelt går att underhålla. Mixen mellan det asketiska och borgerliga uttrycket är en hyllning till Nirvans föräldrar.
Stommen tillverkas av björk som behandlas för att behålla sin träfärg eller målas med miljövänlig äggoljetempera. Soffan finns även i ek och vattenbaserad lack. Rygg och sidokuddar har stoppning av 100% sjöfågelfjäder
Visste du att?
Inlägget är reklam för Liljeholmens
Visste du att Liljeholmens Stearinfabriks AB är världens största tillverkare av stearinljus? Det är också ett av Sveriges äldsta ännu verksamma företag? Tillverkningen av deras klassiska ljus sker fortfarande i Sverige och företaget lyser upp många svenska hem. Definitvit en local hero! 
Liljeholmens ljus är dessutom Svanenmärkta och tillverkas uteslutande i 100 % stearin, baserat på den förnybara råvaran talg. Det animaliska fettet är uteslutande en restprodukt som på detta sätt får en andra användning som råvara för framtagning av stearin.
Stearinljusen tillverkas i fabriken i Oskarshamn efter samma metod som när Liljeholmens en gång i tiden startade år 1839. Man fyller flytande varm stearin (60 grader) i en i förväg uppvärmd metallform. Därefter kyler man formen långsamt med luft eller vatten så att stearinet skall stelna. I mitten av formen har man i förväg monterat en bomullsveke. När ljuset stelnat tar man det ur formen, bearbetar (sågar och konar) och förpackar ljuset.
Veken i ljusen är flätad för att den skall böja sig i nittio grader när ljuset brinner. Då är vekens ände i kanten på ljusets låga där temperaturen är 1400 grader och veken brinner upp fullständigt och i samma takt som ljuset. OBS! Tänk på att korta veken till cirka 1 cm innan du tänder ljuset första gången – detta för att undvika att ljuset rinner och sotar.
De fyra kanalerna i Liljeholmens traditionsrika Kanalljus leder bort överflödig stearin. Kanalerna ger extra hög säkerhet mot att ljuset rinner, t ex vid drag eller där mycket folk är i rörelse. Kanalljus passar utmärkt i luciakronor!
Liljeholmens stearinljus hittar du bland annat i välsorterade dagligvarubutiker som ICA, COOP, Hemköp, CityGross med flera. I Liljeholmens egen webbshop hittar du hela sortimentet med alla kulörer, varianter och även specialmodeller av ljus!
Visste du att
Inlägget är reklam för Swedese
Under 2020 kommer jag att lyfta och belysa Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om möblernas och inredningsdetaljernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en lite roligare och mer lärorik annonsform.
En doldis till designklassiker? Kan man kalla en möbel så? Jag är inte säker på att du omedelbart känner igen formen på den här fåtöljen – men jag är rätt säker på att du känner till formgivarna bakom detta unika designsamarbete som ägde rum redan 1948.
Visste du att fåtöljen Caryngo är skapad av två giganter inom svensk möbeldesign? Carl Malmsten och Yngve Ekström. Medan Malmsten stod för grunddesignen ansvarade Ekström för detaljarbetet. Modellen gick länge under arbetsnamnet ”Modell Yngve” men formgivarnas förnamnskombination gav till slut stolen sitt slutliga namn. Carl + Yngve = Caryngo. 
Caryngo hade sin storhetstid på 50-talet men den rena och funktionella designen, de naturliga materialvalen, den geniala konstruktionen och den fantastiska sittkomforten står sig än idag och nyligen bestämde sig Swedese för att återta fåtöljen i sin produktion! Nu finns den att köpa både i Swedeses egen ehandel och i Malmstens butik. 
Swedeses Caryngo är en karmstol med solid ekram, med ett högt lutande ryggstöd, och sadelläder i rygg och sits. Stommen är tillverkad av FSC-märkt ek och sitsen i sadelläder kan fås i natur eller svart. Caryngo har en skön sittkomfort och finns i två varianter / färgställningar på sitsen.
Visste du att?
Inlägget är reklam i samarbete med Swedese
Utemöbelserien Desirée från Swedese formgavs av Yngve Ekström redan 1954, när han experimenterade med materialen och konstruktionen av ett diskställ som utan problem kunde stå emot stora mängder vatten. Resultatet blev den gracila stolen Desirée som tack vare sin stomme av rostskyddsbehandlat stål och vit epoxylack tål att stå utomhus, året runt. 
Under 1950-talet arbetade många arkitekter med att sudda ut gränsen mellan inomhus och utomhus: stora fönster som öppnade husen mot trädgården, samma marktegel ute som inne. Många ställde dock sina utemöbler direkt på gräsmattan och till det ändamålet var Desirée inte den mest stabila modellen och därför fasades den sedermera ur produktion. När boken ”På spaning efter Laminon” skrevs fick författaren Britta-Lena Ekström, som också är dotter till Yngve Ekström, upp ögonen för denna vackra serie när hon letade bland gamla arkivbilder. Britta-Lena visade bilderna för Swedeses ledning som beslutade att återta den i produktion 2010 och även komplettera serien med två bord 2011.
Idag betraktas Desirée som en svensk designklassiker, tack vare sin historia och sin karaktäristiska form. Ryggstödet med dess utslagna form tar för sig ordentligt, trots att konstruktionen är så lätt, nätt och smäcker. Söker du på auktionssajterna kommer se att modellen har ett högt andrahansvärde och att stolarna även har producerats i svart. Namnet Desiree kan eventuellt härstamma från vår svenska prinsessa med samma namn. Formen på stolsitsen ser åtminstone ut som ett prinsessdiadem. 
Visste du att?
Reklam/ annons för Elfa
Under 2020 kommer jag att lyfta kända Nordiska designklassiker under vinjetten ”Local Hero”. Genom att berätta mer om produkternas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har och varför de blivit de klassiker de är idag. Dessutom känns det som en lite roligare och mer lärorik annonsform.
Att Elfa betraktas som en svensk designikon är det få som säger emot. Deras smarta förvaringssystem som består av vägghängda och fristående förvaringslösningar uppbyggda av bland annat skenor, konsoler och trådprodukter återfinns i var mans hem. I mer än 70 år har Elfa-systemet gjort sig känt för sin tidlösa och funktionella formgivning av högsta kvalitet. 
Allt började 1948 med ett smart vägghängt diskställ av ytbehandlad ståltråd, som skapade plats och sparade tid i köket. Många fler funktionella trådprodukter utvecklades och spreds till hem världen över. I början av 80-talet gick Elfa samman med sken- och konsolspecialisten Sparring och tillsammans utvecklade man det flexibla förvaringssystemet, där allt hänger på en bärlist. 
På 40-talet, i en tid av teknisk expansion och hög efterfrågan på något nytt kom dessa fyra män att förenkla vardagen i många hem.
Arne Lydmar
En kvicktänkt entreprenör, duktig på logik och siffror hade precis gjort sin sista dag på IBM. Året var 1948 och Ingenjörsfirman Elfa hade precis registrerats. På köksbordet i Stockholm stod travar med postorderkataloger, som hans fru Britta hjälpt honom att sammanställa. Den för tiden välkända Elfa-katalogen bestod av 64 sidor med elektronikprodukter, “allt mellan antenn och jord”.
Nils Strinning
I samma tid och rum satt formgivaren Nils Strinning, Britta Lydmars kusin. Nils hade irriterat sig på de ohygieniska trädiskställen som användes i många hem. Därför hade han designat ett mycket finurligt diskställ av ståltråd som kunde ställas på diskbänken såväl som hängas på väggen. Nu undrade han om inte Arne kunde ta sig an att tillverka hans funktionella diskställ. Känd för att ta snabba och oväntade beslut accepterade Arne förslaget. Detta skulle bli början på en fantastisk framgångsresa.
Björn Hoff
Ingenjörsfirman Elfa växte så det knakade och nu skulle även diskstället tillverkas. Elfas försäljningschef tipsade då om sin bror, Björn Hoff. Efter att ha fått frågan valde att sluta sin trygga anställning hos bilföretaget Ostermans, för att hoppa på något han inte har den minsta aning om. Ett lyckokast skulle det senare visa sig. Han kom att bygga alla de maskiner som behövdes för att tillverka, inte bara diskstället, utan även andra trådprodukter som följde. Till en början var Björn Hoff den som både designade nya produkter och tillverkade prover. 
Birger Sparring
Samma tid, 1948, i en annan del av Stockholm, hade Birger Sparring just lämnat in en patentansökan i USA för sitt geniala hyllsystem, bestående av konsoler och skenor som skruvades fast i väggen. Alla dagens Elfa-patent bygger på detta. Ritningarna var inte nya, Birger startade sitt företag redan 15 år tidigare tillsammans med sin bror. Men det var nu det tog fart. 
Behovet av bra förvaring är alltid lika aktuellt. Därför har Elfa samma filosofi idag som när företaget grundades – att underlätta människors vardag och göra mesta möjliga med den plats som finns. Och det tidlösa och funktionella formspråket på produkterna ser till att systemet kommer att stå sig även många år framöver.
Visste du att?
* Inlägget är ett betalt reklamsamarbete med Elfa
Klicka här för att komma till arkivet för Local hero
Där kan lära dig mer om fler nordiska klassiker.
Inlägget är reklam för Norrgavel
Premiär för en ny vinjett!
Under 2020 kommer jag att lyfta och belysa kända Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om klassikernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en lite roligare och mer lärorik annonsform.
Länstolen från Norrgavel
Redan 1992 började Norrgavels grundare Nirvan Richter skissa på Länstolen som nu kommit att bli ett av företagets tydligaste signaturmöbler. Tack vare sina karaktäristiska ryggspjälor upplevs fåtöljen både luftig och omslutande på samma gång. Den tronliknande formen kramar om den som slår sig ned – men tillåter samtidigt en fortsatt luftig känsla i möbleringen eftersom man kan se rakt igenom ryggen. Från den första idéskissen 1992 tog det ytterligare drygt tre år till den sattes i produktion 1995. Visionen rymde många paradoxer; en omslutande form utan känsla av instängdhet, en skön fåtölj som ser asketiskt enkel ut, en mäktig tron som smälter in diskret i rummet – stor som en öronlappsfåtölj men transparent så att man skönjer väggar och golv…
För att skapa de mjuka, böjda formerna i Länstolens rygg och sits, ångas träet för att göra det formbart så att det sedan kan spännas fast i en form av stål där det får torka i ett par veckor. Därefter bearbetas möbelkomponenterna till en färdig form.
Den kullerstoppade sitsen är ett tidskrävande hantverksarbete i linne, kroll, tagel och vadd, men så håller den förmodligen också i 50 år – därefter kan vilken tapetserare som helst få den tillbaka i nyskick. Sedan 2009 finns också ett mjukare alternativ med en fjäderkudde ovanpå en vacker linnegjord. Länstolen tillverkas i träslagen bok och ask och själva plymån, liksom rygg- och nackkudde innehåller endast ren sjöfågelfjäder.
Du kan själv välja om din Länstol ska ytbehandlas med vitolja, olja eller såpa. Länstol kan även fås med temperakulör eller med vattenbaserad lack.
Som klädsel finns möbeltextil och skinn (vegetabilisk garvat nötskinn från Tärnsjö, vegetabilisk garvat och ofärgat fårskinn och vegetabilisk garvat renskinn eller kromfritt garvat nötskinn från danska Sørensen).
”Jag önskar att jag hade ritat Länstolen, trots att jag faktiskt gjorde det 1993”
I svenska ELLE (nr 6, 2000) får Nirvan frågan om vad han önskar att han hade ritat. Länstolen, lyder svaret. Nirvan Richter förklarar vidare:
– Det handlar om att vi ibland inte ens vågar tro att vi kan göra det vi faktiskt har gjort. Det har med dåligt självförtroende att göra, eller snarare rädsla. Att inte kunna lita på sin egen kunskap, sina egna möjligheter. Det är så jag ser hela designprocessen; att fokus ligger på att vara helt närvarande i sig själv snarare än att rita en stol. Men jag upplever inte rädslan som negativ för ju mer jag lär känna den, desto bättre kommunicerar jag med den. Naturligtvis vet jag att det är jag som ritat Länstolen, den möbel jag är mest stolt över, men ibland vågar jag inte tro att det är sant!
Det är många som är väldigt tacksamma för att det faktiskt är sant. Ett konkret bevis på det är att Länstol fortfarande är en av Norrgavels mest sålda möbler. 
Visste du att?
Inlägget är reklam i samarbete med Essem Design
Premiär för en ny vinjett!
Under 2020 kommer jag att lyfta och belysa kända Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om klassikernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en lite roligare och mer lärorik annonsform.
Essem Designs klassiska hatthyllor föddes en regnig höstkväll år 1937, då Gunnar Bolin satte sig vid sitt skrivbord i Anderstorp med en idé i huvudet: en hatthylla som skulle kunna tillverkas av nedsmält aluminiumskrot. Denna snilleblixt resulterade i att Skoglunds Metallgjuteri startades. Under de kommande årtiondena har företaget blivit förknippat med funktionell och enkel hallinteriör. 
Hatthyllan Nostalgi återfinns i många svenska hem, även i hyresrätter där den installerats av många kommunala bostadsbolag. Tillverkningen av sker fortfarande i Sverige där man använder 100% återvunnen aluminium. Levereras i en platt förpackning formgiven av Bedow.
Den tidigare kvalitetsansvarige Sten-Roger Bladh axlade 2002 manteln och förvärvade rättigheterna till produkterna genom en avknoppning från gjuteriet. Bladh behöll den traditionella och hantverksmässiga produktionen i Anderstorp, men med vidare strävan och ambition att tillverka nya produkter – nu under namnet Essem Design. Fortfarande med funktion och hållbarhet som grundstenar i verksamheten.
Gunnar Bolin föddes 1919 (död 2010) i småländska Anderstorp. Tidigt i karriären stod det klart att Bolin inte ville ta över familjens jordbruk. Efter en rad ströarbeten startade han istället ett eget metallgjuteri. Tack vare sin småländska envishet och sin goda känsla för form lyckades Bolin att bli framgångsrik inom sitt gebit. Hatt- och skohyllorna Nostalgi och Classic får oss att förstå varför.
Visste du att?
Inlägget är ett reklamsamarbete med Essem Design
Inlägget är reklam i samarbete med Gärsnäs
Premiär för en ny vinjett!
Under 2020 kommer jag att lyfta och belysa kända Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om klassikernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en lite roligare och mer lärorik annonsform.
Pia-lampan från Gärsnäs
Den klassiska Pia-lampan är en serie lampor framtagna av arkitekten Tore Ahlsén för det svenska möbelföretaget Gärsnäs. Lampan har en ställning i silvertråd som är inklädd i vitt bomullstyg med hålbrodyr och pendelmodellen finns att välja i två olika storlekar, Ø 50 cm och Ø 80 cm. Pia finns också som plafond och som golvlampa.
Tack vare bomullstyget och hålbrodyren ger Pia-lampan ifrån sig ett vackert mjukt ljus. Pia är en klassiker som ger ett elegant intryck i alla interiören den placeras i. Den kräver lite takhöjd och passar därför bra i exempelvis offentlig miljö, i höga trapphus, sekelskifteslägenheter med rejäl takhöjd och i nyproducerade hus som har öppet i nock. Eftersom den ger ett mjukt allmänljus utan synstörande bländning eftersom tyget är helslutet runt lampkroppen med en dragsko så är den också lämplig i sovrum och barnrum där man kommer att se lampan underifrån. 
Pia-lampan hänger bland annat i Kristianstads rådhus
Visste du att:
Fabriken i Gärsnäs
Inlägget är reklam i samarbete med Gärsnäs
Inlägget är reklam i samarbete med String Furniture
Premiär för en ny vinjett!
Under 2020 kommer jag att lyfta och belysa kända Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om klassikernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en lite roligare och mer lärorik annonsform.
String-hyllan blev en del av det svenska folkhemmet för över 70 år sedan – tack vare Bonniers förlag. Tillsammans med Svenska slöjdföreningen utlyste de nämligen en tävling 1949 där de uppmanade Sveriges alla formgivare att ta fram en ny bokhylla efter ett antal specifika krav: Den skulle vara funktionellt designad, smart och enkel att packa samt tidlös till sin utformning.
Nisse & Kajsa skickade in sitt bidrag och gick segrande ur tävlingen. Hyllsystemet kallades först BFB-hyllan (Bonniers Folkbiblioteks Bokhyllan), efter tävlingen – men bytte snart namn till String. Detta blev startskottet på varumärket och utvecklingen av hyllsystemet String® som har fortsatt att pryda hem i Sverige och runt om i världen sedan dess.
Nisse och Kajsa Strinning träffades när de båda studerade arkitektur på KTH i Stockholm. Idén till de klädda stålgavlarna hämtade Nisse från ett diskställ i punktsvetsad järntråd som han hade tagit fram som ett elevarbete på KTH. Det sägs att Nisse sedan fick snilleblixten till hyllsystemets grundidé (med den väggmonterade sidostegen i stället för att traditionellt väggfästa hyllplan) när han satt och funderade på toaletten.
Kajsa vidareutvecklade sedan formen och sägs vara den som ligger bakom de mjukt rundade detaljerna på gavlarna. Idag har systemet utökats med mängder av färger och material som kan byggas ihop på oändligt många olika sätt. Alla kombinationer är långt ifrån upptäckta!
Visste du att
