Annons
Ja, du läste rubriken rätt. Jag tycker det är är frustrerande att vi bara pratar om hur saker ser ut och passar ihop estetiskt – men så sällan på hur möblerna gifter sig med varandra – ur ett funktionellt perspektiv.
Hur många stolar får plats runt ett bord? Det hänger dels ihop med axelmåttet – som jag skrivit om tidigare – men också en annan viktig sak som kanske inte syns lika tydligt. Nämligen vad som gömmer sig under bordet. Stolsbenen, bordsbenen och dina ben.
Det spelar ju inte så stor roll hur möblerna passar ihop stilmässigt om benen krockar med varandra. Lätt att glömma – speciellt om man handlar på nätet utan att provsitta möblemanget först.
När du kombinerar bord och stolar jämför alltid;
1) Sitthöjden och bordsskivans höjd (läs mer här)
2) Avståndet mellan armbågarna (läs mer här)
3) Benens placering på bordet kontra stolens ben
4) Platsen för dina egna ben…
Tre enkla tumregler som inredare ofta jobbar utifrån – som är bra att ha i bakhuvudet när du ska välja soffbord till din soffa – för att få till proportionerna:
Soffbordets storlek i förhållande till ytan framför sittgruppen
Undvik möbeltetris. Soffbordet bör inte vara så stort att det fyller upp hela ”hålet” framför soffan eller blir trångt att ta sig runt. Ändå är det ofta man ser just det, alldeles för stora bord. 
Soffbordets bredd i förhållande till soffans längd
Soffbordet bör vara 1/2 till 2/3 av soffans totala bredd) så att alla kan nå bordet om de vill ställa av en kaffekopp eller lägga ifrån sig en tidning utan att behöva resa sig upp eller sträcka armen i en obekväm position. Man ser ofta pyttesmå soffbord i inredningsmagasinen, men det är valda för att fotot ska bli fint. Inte för att det är praktiskt i verkligheten.
Soffbordets form i förhållande soffans form
Har du många raka linjer och hörn? Då kan du använda soffbordet för att balansera upp och mjuka till. Att kombinera en rak tresitssoffa med ytterligare en rektangulär form blir mer repetativt än om du väljer ett ovalt bord med rundade hörn (eller satsbord i två olika storlekar/ höjder). 
Det är lätt att tänka snett när man kombinerar stolar och bord. Det är nämligen inte bredden på stolarna som avgör hur många man får plats med runt ett middagsbord – utan måttet mellan dem som ska sitta ner som är det viktigaste. Vi måste lämna svängrum för armbågarna för att möbleringen inte ska upplevas trång. Beräkna ca 60 cm i bredd per person, som utgångsläge. Har du stolar med armstöd eller stoppade sitsar med skrymmande omfång kan du dock behöva ta till ytterligare lite för att man ska kunna slå sig ner utan att stöta i varandra. 
Ljuset från en lampa kan upplevas helt olika när man står upp eller sitter ner. Det är viktigt att tänka på när man planerar sin ljussättning, inte minst intill soffor och fåtöljer. Ändå är det lätt att glömma bort när man tittar på inspirationsbilder i magasin och på nätet (där lamporna alltid är släckta). 
Öppna lampskärmar som placeras ovanför huvudhöjd kan lätt blända dem som hamnar under dem. Välj därför en armatur med raster eller täckt undersida (exempelvis tygskärmar som är slutna) så att man inte kan titta rakt upp i ljuskällan. 
Samma princip, fast omvänt, gäller för lågt placerade lampor intill sittplatser. Där kan breda öppningar i ovankant göra att man får fri sikt rätt ner i det bländande glödljuset. Undvik därför att ställa vida lampskärmar och lampor med starkt uppåtriktat ljus vid soffor och fåtöljer.
Ett av de vanligaste ”misstagen” jag ser i nyrenoverade kök handlar om belysningen vid arbetsbänken. Eller snarare bristen på den. När du har läst det här inlägget kommer du också att se på vissa påkostade renoveringar med andra ögon.
Låt oss börja med att konstatera: Vid en arbetsbänk i ett kök måste du kunna se ordentligt. Inte minst när du ska hantera vassa redskap en mörk novemberkväll.
Om den enda lampan sitter i taket kommer du att skugga arbetsytan framför dig med din egen kropp när du lagar mat. Det är därför man alltid ska ha stödbelysning under överskåpen. 
Trenden med kök utan överskåp verkar ställa till problem. Inte minst nu när många renoverar utan att ta hjälp av köksexperter. Man ser ofta nya kök som helt saknar fungerande arbetsbelysning. Eller som har några snygga armaturer högt upp på väggen (men hur blir ljusets spridningsvinkel där?). Funkar kanske dagtid, men inte efter skymning. 
En annan vanligt lösning är att hänga ned nakna glödlampor. Fint på bild men de hamnar ofta precis i siktlinjen för den som ska jobba vid köksbänken så att lampan antingen slår i pannan eller bländar ögonen (pga saknar lampskärm).
Har du inga överskåp är ett tips att takhänga eller väggmontera lampor som bländfritt pendlar och riktar ner ljuset där du behöver det som mest. Mot arbetsbänken! För det spelar ju ingen roll hur fint ett kök är – om det inte fungerar när det ska användas.
Form får ofta gå före funktion när vi köper belysning. Kanske för att designlampor tycks ha blivit en statusmarkör på senare tid – inte bara något som ska sprida ljus inomhus? Och trots att vi har ägnat decennier åt att utveckla inomhusbelysning verkar vår generation strunta i lampskärmar.
”Men nu när vi kan dimma ner lamporna vi behöver ju inte skärmarna längre”.
Jo. För att rikta, sprida och blockera ljusflödet är skärmarna fortfarande viktiga hjälpmedel. 
Inredare som ritar in belysning tittar inte bara på lampornas design utan också på deras spridningsvinkel. Alltså inom hur stort område lampan ger en ljusstyrka som är 50% av maxvärdet eller mer. Det svagare ljuset utanför detta område kallas ljusfält. 
Spridningsvinkeln anges i grader. Ju högre grad desto bredare ljuskägla och vice versa. Viktigt att ha i åtanke när du väljer spotlights men också när du väljer lampor där du ska belysa en större yta, exempelvis över en arbetsbänk i köket eller ett stort matbord.
Om du tittar på bilder i inredningsmagasin och mäklarannonser med de här glasögonen på dig så kommer du snabbt se när belysningen är dåligt planerad. Utan att veta exakt gradantal på spridningsvinklarna är det lättare att läsa armaturen och räkna ut var man behöver addera fler lampor eller välja en annan modell för bättre täckning.
Det må låta självklart att en stol vid ett köksbord behöver lite fritt utrymme bakom ryggen för att man ska kunna slå sig ner utan att behöva tråckla in kroppen. Ändå är det vanligt att man ser på tok för trångt möblerade sittplatser på bild i inredningsmagasin, sociala medier och Hemnet –stylingar.
En tumregel som inredare jobbar med är att stolen behöver ha en fri skjut-ut-zon på 70 – 80 centimeter från bordskanten till närmsta vägg för att en vuxen person ska kunna dra ut stolen och sätta sig ned utan att det känns trångt. Om ditt köksbord står nära ett köksskåp, diskmaskin, byrå eller skänk – tänk på att du kommer behöva räkna detta fram till möbelns öppnade dörrar eller lådor (särskilt om det är ett skåp eller en låda du kan tänkas behöva använda under måltiden). 
Det har blivit populärt med tygskärmar på bordslampor igen, men vad många kanske inte tänker på är hur olika dessa skärmar kan påverka ljuskäglan. Ofta bedömer vi ju lamporna när de är släckta. Här är några tips som kan vara bra att ha med i beräkningen för att slippa onödiga felköp. 
– En ljus lampskärm ger ett mjukt och runt sken. Bra val om du vill sila ljuset.
– En mörk lampskärm är inte lika transparent och släpper därför inte igenom lika mycket av ljuskällans sken. Effekten blir då att ljuset trycks nedåt och uppåt så att ljuskäglan blir timglasformad. Bra om du vill rikta ljuset men mindre bra om du ogillar skarpa kontraster.
– En kulört lampskärm smittar lätt av sig och ger ett färgat spridningsljus. En röd lampskärm kan exempelvis ge hela rummet en svagt rosa ton vilket påverkar hur man upplever färgerna på väggar, tapeter, möbler och textilier. Tips! Vill du inte ha den här bieffekten av en kulört lampskärm ska du kosta på dig en som är fodrad med en vit insida.
– En mönstrad eller perforerad lampskärm ger ett ojämnt ljus och kan skapa skuggbildningar, färgfläckar och ljusspel i rummet. Bra om du vill skapa effekter i ljussättningen men mindre bra till en golv- eller bordslampa som ska fungera som läslampa.
De senaste åren har fåtöljen blivit en viktig stilmöbel i många hem. Man satsar på en neutral soffa och markerar sin inredningssmak med en statement-fåtölj. Då är det lätt att man tar ut svängarna med form och design, men också att man missar ett viktigt urvalskriterium, nämligen sittvinkeln. 
Vilken kroppsställning är optimal för hur ni vill använda sittgruppen?
För en läsfåtölj brukar en bakåtlutad sittvinkel ge den skönaste avlastningen eftersom du lägger över en del av kroppstyngden mot stolen och kan sitta bekvämt under längre stunder. På en sådan fåtölj är det viktigt att det finns ett avlastande nackstöd när bakåtlutningen är så stor att halsmuskulaturen behöver ansträngas för att balansera huvudet.
Är det en social sittgrupp du vill möblera där tanken är att man ska kunna slå sig ned och umgås, fika eller spela sällskapsspel så vill du inte sitta så tillbakalutad att ni kommer titta rakt in i varandras näsborrar. Där passar det oftast bättre med en fåtölj som har ett lägre och mer upprätt ryggstöd och en sits som inte är allt för vinklad.
Idag finns ett oändligt utbud av stolar att välja på. Vissa skönare än andra. Inte alltid helt enkelt att veta innan man slagit till, men om du lär dig läsa stolarnas sittvinklar och ryggstöd så kommer det bli lite lättare för dig att sålla bort de mest obekväma modellerna.
90-graders sittvinkel
Stolar där höftled och knäled hamnar i 90 graders vinkel behöver ha ett ordentligt ryggstöd, men också utrymme för din svank. Ett spikrakt ryggstöd blir oskönt för ländryggen och ett för litet ryggstöd ger samma känsla som att sitta på en pall. Risken är stor att du krummar ihop och får ont i ryggen efter ett tag. Snyggt på bild men sällan skönt i verkligheten.
Lätt bakåtlutad sittvinkel
Stolar med en lätt bakåtlutad sittvinkel avlastar överkroppen och öppnar upp höften lite mer än 90 grader vilket gör det lättare för blodet att cirkulera. Stolssitsen bör då vara lätt uppåtvinklad eller sträv (inte halkig) så att den stoppar upp, annars finns det risk att du hasar framåt med underkroppen i ett obekvämt läge.
Knävinkeln
Oavsett ryggens lutning är det också viktigt att sitsen är utformad så att det finns ett par fingrars utrymme mellan sitsens avslut och knävecken. Där ligger nämligen blodkärl och nerver ganska ytligt och blir de klämda av stolssitsen och din kroppstyngd kan man få obehag med svullna underben och fötter om man sitter länge. Värt att ha med i bedömningen, speciellt om du är kort i rocken som jag.
