Annons
Den här veckan har verkligen varit en prövning. Först allt strul med boken, som satt käppar i hjulet och gjort att förlaget inte kunnat gå till tryck som planerat. Sen fick vi även ett tråkigt besked om den nya lokalen, som gjorde att jag tvingades riva hyreskontraktet – innan vi ens hade hunnit flytta in ordentligt. Idag tog vi därför ner dekalerna och putsade rent rutorna igen.
Även om det känns skit och pannkaka, så vill jag tro att det finns en mening med allt.
Vad är det man brukar säga? Att inte få som man vill kan ibland vara ens största lycka.
Jag väljer att lita på det just nu.
Strax före lunch idag gick manuset till min nästa bok iväg på slutkorrektur.
Inte till tryck, som det egentligen var tänkt vid det här laget. Men ändå. Vi är nere på kommatecken nu, innan jag äntligen kan sätta punkt för två år av intensivt skrivande, researcharbete, sena kvällar och helgjobb.
På en konstant pågående process och en livlig inre monolog. Som nu tystnar.
Det är en märklig känsla.
För mig innebär det lika delar upprymdhet och stolthet, som nattsvart prestationsångest och brusande självförakt.
Det är skitläskigt att ge ut en bok.
Men jag vågar nog påstå att det är ännu lite läskigare att ge sig på en uppföljare till en bästsäljare som har översatts till 29 språk och fått över 2400 positiva reviews på Amazon (82% har gett 5 av 5 stjärnor!).
Det är inget annat än ett kamikazeprojekt.
Ändå har jag inte kunnat låta bli, för att ämnet har känts så viktigt och roligt.
Och vad är det man säger. Att vara modig är ju inte att aldrig vara rädd. Utan att göra det ändå.
Nu är det snart gjort.
Nu är allt över.
Eller, så är det nu allt börjar.
Vi får se.
Jag ser i vilket fall fram emot att snart få berätta mer.
I måndags fick vi en ny kollega i teamet. Säg hej till Frances (eller Frallan som hon också kallas). Min kollega Michaela, som jobbar som produktionsledare på Trendenser, har nämligen skaffat hundvalp. En 8 veckor gammal Labradoodle som genast tilldelades titeln ”Mood Manager”. Första veckan på jobbet gick galant. Jag måste bara fixa en skönare kontorsplats till henne, så är vi all set. 
Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se
Ibland faller saker på plats med en sådan orimlig tajming att det inte går att tro på annat än ödet. I höst inleds ett nytt kapitel för Trendenser. To be continued som det så klyschigt brukar heta. men först – lite semester!
Det satt långt inne. Men nu är det gjort. Idag sade jag upp mitt hyresavtal på Spinneriet, efter åtta fantastiska år. Jag är otroligt tacksam för den tid jag har haft i det här huset – men nu är jag redo för en ny utmaning.
Planer finns. Absolut. Jag har lite kvar att fixa innan jag kan berätta mer om dem bara, men att vara öppen med var jag befinner mig i processen, istället för att hålla allt inom mig, hjälper mig själv att förstå. Nu är det på riktigt. I höst kommer det att hända grejor! Alea Iacta est, som man säger. 
Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se
Innehåller information/reklam om egen verksamhet
Tidigt i måndags morse körde jag och Michaela (som är produktionsledare på Trendenser) ner ett flyttlass möbler och inredning till ett sprillans nytt sommarhus på Gotland, som skulle inredas från scratch på uppdrag av en husleverantör. Två sovrum, ett sovloft, vardagsrum, kök och badrum. Mitt inne i tallskogen, nära Ljugarn med kvittrande fåglar som närmsta grannar.
Jag kommer såklart att berätta mer om projektet, visa fler bilder och skriva ut fullständiga produktlistor i ett eget inlägg (inte minst pga alla frågor i DM på instagram de senaste dagarna) när jag hunnit ladda in alla bilder och kunden har valt sina vinklar – men här kommer en liten glimt av var jag hållit hus och vad jag sysslat med de senaste dagarna. Kanske årets härligaste, roligaste och roddigaste jobbvecka hittills. Men. Så. Himla. Kul! Gotland alltså. Jag måste tillbaka snart!
Foto: Trendenser.se
På grund av hastigt omkullkastad planering fick jag turbofixa vår trädgård för en fotografering. Lånade hem en slipmaskin i all hast för att fixa till vår hopplöst smutsiga trall, spolade rent stenläggningen med högtryckstvätt och rensade ut vissna växter för att göra plats för nya. Sen plåtade och filmades det för ett DIY-inlägg som jag ska visa mer av kommande veckor. 
I den vevan gjorde jag detta budgetfynd. Stora raka korgar i grått från Jysk, på kampanjpris i 2-pack. Ett tips om du söker något liknande!
Efter avslutat värv och en 16-timmars arbetsdag. Firarmiddag med Sara. Hämtpizza och bubbel, i pyjamas. Bästa stunden på länge!
Jag brukar alltid säga att jag hade blivit barnmorska eller bibliotikarie om jag inte jobbade med det jag gör idag. I inredningsprojektet på Gotland (som vi ska färdigställa om två veckor) lever jag mig in i den senare yrkesrollen i urvalet av böcker till bokhyllan. Har köpt dessa på loppis, med omsorg. Inte bara för färgerna på omslaget utan för att det är böcker jag själv gillar och tänker att man har tid att läsa när man bor i ett sommarhus. Budgeten för rekvisitan till vardagsrum, kök, badrum och två sovrum plus sovloft är 15 000 kr Utmanande, men också superkul eftersom det triggar fantasin och tvingar en att tänka till lite extra. 
Till sist tog jag en promenad runt Spinneriet i fredags och fick sällskap av ett rådjur. Blev så rädd när Bambi skuttade fram ur buskarna att jag inte fick till en enda vettig bild – trots världens chans. Grämde mig som tusan. Men när jag kom hem såg jag att den visst hade fastat på foto ändå, innan jag själv märkte av den. Finner du den nyfikna pricken?
Den här våren har verkligen gått i bokskrivandets tecken och jag har varit tvungen att dra ner på publiceringstempot i både bloggen och mina instagramkonton för att hålla ihop. Jag tror ni kommer förstå när boken väl är lanserad, eftersom det varit ett väldigt researchkrävande innehåll att ta fram. Men lite annat jobb görs förstås inemellan. Här kommer fem foton från den senaste veckan. 
Om jag hängde mycket på biblioteket när jag skrev Handbok i inredning så har jag hängt desto mer hos möbelsnickarna den här gången. Bild från mitt besök hos Sami Kallios studio.. 
Häromdagen hade vi besök av två snickare i studion för att skissa upp en eldstad jag drömmer om att få på plats där tavelväggen är idag. Det går inte att ha riktig eld i förstås, men med bioetanol och keramikvedträn kan man få flammor för känslan i alla fall. Vad tror ni? Bu eller bä?
Efter sju års klagan över den förra kökslampan i studion på Spinneriet (förstår faktiskt inte hur jag tänkte, kunde helt enkelt för lite om belysning) så slog jag till på dessa danska klassiker (som fanns i mitt moodboard) när de var nedsatta på kampanjpris hos en stor ehandelskedja och nu har en elektriker hjälpt oss montera upp tre stycken längs arbetsytorna. Varde ljus, som Gud sa. 
I tisdags firade vi ett arbetsrelaterat delmål. Mina kollegor fick frihet att boka en överraskning. Deras val? Team Trendenser på keramikworkshop ute på Hönö. Så himla rolig och bra idé! 
Fler bilder hittar du på @trendenser men utsikten denna dag var icke tråkig. Tips på en supermysig aktivitet att boka med vänner eller kollegor!
Istället för att stretcha mig själv tunt den här veckan, pausade jag lite i mitt postande på bloggen. Nedan ser ni orsaken till radioskuggan: ”Min vecka i fem bilder”. Även om jag nog snarare hade behövt fem om dagen för att få med allt. 
I tisdags hade jag deadline på manus till min bokredaktör. Satt uppe sent på nätterna, in i det sista innan jag tryckte på send kl.02.32! Nu återstår månader av redigeringsarbete, men lättnaden dagen efter var påtaglig. Firade den känslan (och att den engelska översättningen The Interior Design Handbook blir pocket!) med en kaffe på Bar Centro. 
I onsdags var jag på studiebesök i Kasthalls fabrik i Kinna för att lära mig mer om skaftväv och tuftning av mattor. Jag har ju ingen examen inom inredning och är därför oerhört tacksam för att jag får möjlighet att lära känna och lära mig av experter inom olika områden. Ovärderligt.
Jag hade jag även ett halvdagsmöte med Ekelunds väveris nytillträdde VD Kim, som introducerade mig till en världsunik pixelteknik, som bara finns i Horred. Åkte därifrån med ännu mer kunskap och huvudet fullt av idéer. 
Vi har möblerat om i studion och fått leverans av nya skrivbord och stolar. Work in progress, som synes, men äntligen är det slut med hemmakontor på heltid. Känns extra kul nu när jag har anställt fler kollegor. 
I torsdags stod ett besök ute på Ringön på agendan för genomgång av kommande avtal med min advokatbyrå Crown Law. Vi åt lunch på Hey It’s Enrico Pallazzo och hann med ett besök uppe på takterassen. Jag insåg att Göteborgs skyline ändrat form (!) under pandemin och att det byggts en ny bro. Sådant man missar när man inte frekventerat människobyn på drygt två år. 
I fredags hade jag presentation på ett stort inredningsuppdrag för ett byggbolag. Det är verkligen inte alla projekt som tillåter att man ritar in Kvänum-kök, men desto roligare när tillfälle ges. Det var också kul att se se minen på säljaren när jag bad om luck- och färgprover; nej alltså det är inte till ett kök utan till tio, tack.
Idag (lördag) var det dags för Kungsbackaloppet, världens äldsta löpartävling som gått i följd och nu är inne på sitt 125:e år. Start och mål vid körsbärsträden på torget. Därefter vankades en efterlängtad konsert med Tomas Anderson Wij i Lindome Kyrka. Imorgon är det söndag och då blir det vilodag. I alla bemärkelser!
Den här arbetsveckan hade 100% fokus på uppstart och omstart. Möten. Genomgång av nya rutiner, mallar och listor för bättre struktur. Men också brainstorming med högt till tak och plats för stora drömmar. Steg ett blir en make over av studion. Efter sju år med samma inredning och möblering är det dags för ett omtag. På ett hållbart sätt. 
Nu har det vänt. Vi är på det soligare halvåret! För mig som fotar med dagsljus (inte så mycket med blixt) är januari – juni så mycket enklare och roligare. Att mötas av sådana här solstrålar när man kommer till kontoret ger mig lyckopirr i hela kroppen. 
Vi har ju fått nya fastighetsägare på Spinneriet. Det var lite skakigt i början, men ju mer jag lär känna dem desto bättre känns det. Är glad för att vi har en så bra dialog och för att de har långsiktiga planer för att rusta upp både huset och området. Den här platsen förtjänar kärlek. Visste ni att de första delarna av Spinneriet byggdes redan 1896 och att spinneriverksamheten som bedrevs här fram till mitten av 1990-talet förändrade samhällsstrukturen i Lindome. Plötsligt fick böndernas fruar och döttrar möjlighet till förvärvsarbete utanför hemmet och fabriksverksamheten som växte till en av Hallands första och största industrier försåg hela Sveriges textilindustri med bomullsgarn. Idag är det främst kvinnliga företagare som hyr lokalerna och platsen har återigen blivit en hubb för inredning- och textil av olika slag. Det tycker jag är fint.
Jag har också startat upp nästa stora bokprojekt. Det lilla förlaget i Malmö som trodde på min idé har ju blivit uppköpta av Danmarks största bokförlag Politien vilket innebär helt andra förutsättningar. Under veckan som gick fick jag en ny förläggare, som bara arbetar med stora författarnamn som Jonas Jonasson och Karin Smirnoff. Alltså pirret! Dessutom är han lika nördigt intresserad av möbeldesign som mig. Det bådar gott. Lanseringsdatumet är satt till oktober 2022 och tankarna på nästa omslagsfärg började direkt snurra. I veckan gjorde vi en sammanställning av de titlar som syns mest på soffborden i de åtta största inredningsstilarna som dominerar på instagram just nu. Älskar få att gräva i den typen av detaljresearch.
Sist men icke minst. Jag hittade ett så vackert fat från Svenskt tenn på Cervera Vintage som jag slog till på utan att blinka. Kanske svårt att se på fotot men det är över 30 cm i diameter och tungt, men mjukt vågigt i kanterna. Det ska få följa med till studion senare idag, då jag ska dit för att bära upp två soffor jag köpt i Uddevalla. Men de ska få nya överdrag hade jag tänkt, så jag får visa mer när de fått sina nya kläder. To be continued som det brukar heta.
Trevlig helg!
