Annons
Har du hört talas om UGR? Troligtvis inte. Det hade jag inte själv heller, tills alldeles nyligen. Det är nämligen mest inredningsarkitekter som brukar vara bekanta med den förkortningen, men inte ens alla som jobbar med inredning och styling har koll på vad det faktiskt innebär. Bevisligen. Du har säkert upplevt att du befunnit dig i en restaurang-, hotell- eller butiksmiljö där man velat ta på sig solglasögonen inomhus? Här ser ni belysningen ovanför mitt bord i en frukostmatsal häromsistens, bara för att ge ett konkret exempel.
UGR är en förkortning för Unified Glare Rating.En metod för att beräkna graden av obehagsbländning i ett rum, utifrån en betraktares position. UGR-värdet är alltså inte kopplat till en enskild lampa utan till belysningsanläggningen som helhet. Man behöver inte kunna formeln som privatperson, men det är ju toppen om man kan förstå principerna för att inte skapa en synstörande ljussättning i sitt eget hem.
Inom kommersiell belysning (offentlig miljö) finns det regler som styr hur högt UGR-värdet (bländvärdet) får vara. Exempelvis på kontor och konferensrum (UGR<19), i klassrum (UGR<19), i väntrum, caféer, matsalar och butiksmiljöer (UGR<22), i badrum och toaletter (UGR<25) samt i korridorer (UGR<28) . I våra hem däremot finns det förstås inga lagkrav, men det skadar ju inte att ha koll på hur man kan undvika obehagsbländning.
Vilka faktorer kan påverka obehagsbländning?
– Valet av lampor. Välj väl avbländade armaturer som har ljuskällan dold för ögat, alternativt är försedd med ett bländskydd eller raster.
– Lampornas placering, riktning och höjd i rummet. Undvik att låta lampor lysa någon rakt i ögonen (självklart men ändå väldigt vanligt).
– Var medveten om de blickriktningar som kommer uppstå i din möblering, när du väljer och placerar ut lampor i ett rum. Utgå alltid från de vanligaste platserna som personer i rummet kommer att befinna sig på och utvärdera hur väl armaturernas design, ljustyp och riktning kommer att funka där.
– Ta hänsyn till ljusnivån och ljusfördelningen i rummet när du väljer armaturer. Tänk inte en lampa i taget, ta alltid hänsyn till rummets övriga armaturer och hur mycket dagsljus och övrigt upplättningsljus det finns i rummet där du ska inreda. Både när du väljer mellan olika lampmodeller och när du placerar ut och anpassar armaturernas ljusstyrkor.
– Kulörval på väggar och möbler. Undvik exempelvis kombinationen mörka tak och väggar med några få skarpa spotlights. En enkel tumregel är att samma armatur i mörka omgivningar ofta har ett högre UGR-värde jämfört med i ljusa omgivningar. Försök minska kontrasten mellan ljus och mörker genom att antingen öka upp ljusheten på rummets väggar genom valet av påmålad kulör eller genom att belysa dem.
När jag skrev Handbok i möblering fick jag lära mig ett knep av en professor på Malmstensuniversitetet. En liten detalj som är viktig att dubbelkolla om du ska köpa ett bord i massivt trä, är hur mönstret på årsringarna ser ut när du granskar bordets ytterkanter. Långt ifrån alla möbler av trä är lika välgjorda och precis som med kött är det viktigt att ta hänsyn till ”musklerna” när man delar en trädstam och tillagar något av det. Bordsskivor i massivt trä formförändras nämligen olika mycket beroende på vilket träslag det är tillverkat av men också beroende på hur materialet har sågats ut från stammen. 
Eftersom trä anpassar sig efter omgivningens temperatur, fukt- och årstidsväxlingar är det ett material som rör sig, även när det har fällts, sågats och snickrats till en möbel. Trä sväller och krymper allra mest längs med årsringarna. Det förändras nästan dubbelt så mycket tangentiellt (markerat med rött, i årsringens riktning) jämfört med radiellt (markerat med grönt dvs mellan centrum och barken). 
Om man granskar ytterkanterna på ett massivt träbord kan man se mönsterbilden på ändträet.
– Om årsringarna är stående/lodräta kommer bordsskivan vara mer formstabil eftersom virke med stående årsringar behåller sin form bäst vid fuktvariation. På en sådan bordsskiva kan man nästan utesluta att det kommer bli sprickbildning.
– Om bordsskivan däremot har liggande årsringar är det större risk att skivan kommer kupa och slå sig med tiden eftersom årsringar tenderar att formförändras (dra ihop sig och räta ut sig) när träet sväller och krymper.
Visste du att utbildade möbelformgivare alltid ser till att armstöden sluttar inåt mot en fåtölj eller soffas rygg (alternativt är raka). Varför? Annars kommer man inte att kunna luta armarna bekvämt mot dem, utan att kroppen måste jobba mot fysikens lagar. Om armstöden sluttar lätt utåt kommer du att behöva hålla i dem, eller spänna överkroppen, för att dina armar inte ska glida nedåt av tyngdkraften. Logiskt, egentligen. Ändå förekommer det utåtsluttande former på armstöd både här och där. Inget man brukar tänka på när man letar efter en ”snygg fåtölj”, men något man blir varse om efter en längre stunds sittande. En vinkel värd att vara uppmärksam på med andra ord. 
När man ska planera belysning i ett rum är det inte bara ljuset man vill ”måla medvetet med” som inredare utan också med de skuggor och reflektioner man kan skapa, med hjälp av lamporna. Beroende på hur vi placerar och riktar ljuskällorna uppstår olika skuggor både på, i och från objekten som vi kan använda för att framhäva, förstärka (eller dölja) former och strukturer. Utan skuggor kan ögat nämligen inte uppfatta djup lika bra. Därför vill man undvika platt väntrumsljus.
Den här aspekten av belysning och placering av lampor är lätt att glömma när man är 100% fokuserad på att ljusa upp ett rum, men det kan göra väldigt stor skillnad för hur du upplever inredningen. Testa att göra en skugganalys nästa gång du tittar på ljussättningen i ditt eget hem eller i andras rum och offentliga miljöer som du tycker extra mycket om. Man brukar skilja på tre typer eller huvudgrupper av skuggor, som alla bidrar med sin del till en harmonisk helhet i inredning.
Föremålsskuggor
Skuggor från objekt, uppstår bakom ett föremål och uppfattas därför som de kastas ifrån inredningsobjektet eller möbeln. Kallas även slagskugga. De ger inte bara information om föremålets form utan även om ytan den står på.
Detaljskuggor, egenskuggor eller självskuggor
Skuggorna som uppstår på och inom ett objekt hjälper ögat att läsa av formen på det, men också att bedöma ytskiktet (exempelvis texturer och ytkaraktärer). Detaljskuggan skvallrar alltså både om objektets volym och form (är det runt eller kantigt?) men säger även en del om materialet som objektet är gjort av, exempelvis om det är slätt eller skrovligt.
Rumsskuggor
Uppstår när ljuset faller på väggar, golv och rumsytor. De hjälper oss läsa av hörn, listverk, rumsformer och linjer. Ett rum som är helt utan rumsskuggor kan nästan upplevas obehagligt.
Att bygga hus, renovera och inreda handlar förstås om tycke och smak. Men också om funktion och säkerhet, där logik ibland måste få gå före estetik. För räcken i trappor (både inomhus och vid entretrappor) gäller till exempel dessa mått enligt BBR (Boverkets Byggregler).
I utrymmen där barn kan vistas bör öppningarna i räcket vara högst 10 cm, till exempel:
Den rekommenderade höjden är satt för att skydda mot fall. De övriga måtten ska förhindra att barn kan klättra på räcket, falla igenom det eller fastna med huvudet mellan spjälorna. Om en olycka skulle ske och du som fastighetsägare inte har tillsett ett ordentligt skydd i trapploppet kan du hållas ansvarig.Här kan du läsa mer på BBR’s hemsida.
Varje år söker nästan 200 000 barn och ungdomar akut läkarvård efter olycksfall. Endast 8% av olyckorna sker i trafiken. Den allra vanligaste skadeplatsen är faktiskt hemmet eftersom barnen tillbringar större delen av sin tid där. Fallolyckor är vanligast, de står för 75% av olyckorna under det första levnadsåret och för 50% av olyckorna i förskoleåldrarna. Källa: MSB Värt att ha i åtanke nu i semestertider, när man ofta hyr boende eller hälsar på i släktingars fritidshus som inte är lika säkrade för barnlek. 
Räcke som är barnsäkert. Illustration: Altefur Development / Boverket
I badrumsmiljöer är det viktigt att inte bara tänka på stil utan också på säkerhet, därför behöver man välja elmateriel som tål fukt. När man kollar på Pinterest är det inte alltid säkert att inspirationsbilden är fotad i ett land med samma krav på elsäkerhet som i Sverige. 
Enligt Svensk Elstandard ska man gå upp i kapslingsklass i våtutrymmen där det finns risk för direkt vattenstänk eller där det kan bildas kondens. Alltså där luften kan bli så fuktig att det bildas vattendroppar i luften och det exempelvis blir imma på spegeln efter en dusch. Vill du läsa mer om elsäkerhetsverkets rekommendationer och indelningar av zoner i våtrum kan du ladda ner en kostnadsfri information här.
Ett våtutrymme delas in i olika IP-zoner (0-2) som anger lägsta tillåtna IP-klass i respektive zon. Rådfråga alltid en elektriker för en bedömning av just dina förutsättningar, men ovanför bad- eller duschkar upp till 225 cm på väggen och 60 cm utanför våtzon 1 krävs IP-klass 44. Allt utanför zon 1 i våtrummet och ovanför 225 cm kräver IP 21. Armatur som är placerad lägst 150 cm över golv, får ha kapslingklass IP 21, annars gäller IP 24. Numera är det tillåtet med IP-klass 20 på lampor som placeras i tak, minst 225 cm över golv, så val av kapslingsklass beror lite på:
– hur högt till tak du har
– lampans form/storlek
– var lampan placeras i förhållande till dusch/badkar
Generellt är äldre lampor från auktionshusen inte kapslingsklassade. På antika kristallkronor är elen dessutom monterad i efterhand och ligger utvändigt. Vill du ha en äldre stil på lamporna i ditt badrum är mitt råd därför, hur tokigt det än kan låta, att köpa nyproducerat. Här kan du läsa mer.
När jag startade instagramkontot @trendenser_garden förra våren var det många som undrade om jag tänkte byta bana. Nej? Men vad har inredning och trädgård med varandra att göra då? Tja. Det finns faktiskt en hel del gemensamma nämnare i de grundläggande gestalningsprinciperna och teorierna om harmoniska proportioner som man kan argumentera kring – men den sak jag tycker är allra mest ofrånkomlig är att utsidan av en bostad oftast påverkar upplevelsen av insidan.
När arkitekter ritar byggnader väger de ofta in begreppet ”utblicksmotiv” då de betraktar tomten och tittar på möjliga placeringar av huskroppen och dess fönstersättning. De beaktar allt från havsutsikt till skogspartier, närliggande hus och vinklar med potential. Med utblicksmotiv menas alltså vad man kommer att se på andra sidan fönsteröppningarna.
Det är förstås inte alla som ska bygga nytt och har möjlighet att påverka var och mot vad fönsterna ska placeras, men alla som har en trädgård har i alla fall viss möjlighet att påverka sin utsikt. För mig är trädgårdsdesign därför inte enbart intressant utifrån hur utemiljön upplevs när man väl befinner sig i den. Utan lika mycket utifrån hur den upplevs när man inte gör det.
Man kan alltså tänka som en konstnär och använda sig av växtlighet som buskar, rabatter och träd för att aktivt komponera vackra utblicksmotiv – från insidan och ut – året runt. En inte helt långsökt liknelse med tanke på att våra fönster många gånger är det allra största konstverket vi har på väggarna – i de flesta av våra rum. 
När inredare planerar belysning som exempelvis ska hänga ovanför bord vid matplatser, arbetsplatser eller restauranger tar de hänsyn till armaturernas avskärmningsvinkel för att beräkna var de lysande delarna av ljuskällan inuti lampan kommer att bli direkt synliga för ögat och i vilket läge för betraktaren de förblir dolda (detta kallas. ”cut off” eller optisk avskärmningsvinkel). Om man sitter på en restaurang där man har en konstant synstörande bländning i ögonen förtar det helhetsupplevelsen och samma princip gäller ju i ens eget hem.
På en välavskärmad armatur bör vinkeln inte överstiga 45 grader. Ju längre ner i själva lampkroppen en ljuskälla sitter desto mindre avskärmande effekt får lampskärmen och desto vidare blir vinkeln. Värt att ha i bakhuvudet när du står och väljer mellan olika modeller.
Illustration: Trendenser.se
Källa: Belysningsbranschens Planeringsguide, rev 2013-11
Jag har skrivit om färgkodsfällan förr. Dvs att man inte kan utgå från att en och samma målarfärg, ens om den är från samma burk, kommer se likadan ut i ett rum som i någon annans. Det beror på många faktorer, en av dem kallas på inredarspråk för ljushetsinduktion. Exakt samma färgkod kommer nämligen att upplevs ljusare i en mörk omgivning, och mörkare i en ljus. Jämför till exempel nedan två identiska gröna kuddar. Visst ser du en skillnad?
När inredare planerar riktad funktionsbelysning är grundprincipen att skenet från lamporna inte ska falla på ett sådant sätt att någon del av överkroppen, händerna eller andra fasta föremål ger en störande slagskugga i fokusområdet. Exempelvis på diskbänken i köket, bordsytan vid mat- eller arbetsplatsen eller på boksidan/tidningsuppslaget när du sitter i din läsfåtölj.
Ibland är det lätt att upptäcka. Ibland inte alls. Då kan du ha hjälp av penntricket (som betyder något annat för inredare än för gemene man). Ett enkelt knep för att kontrollera skuggriktningen på en belyst plats genom att hålla en penna upprätt ovanför ett ljust underlag. Om inget annat finns till hands, använd ett vanligt vitt skrivarpapper. Ser du ingen skugga alls betyder det att belysningen är diffus, vilket inte heller är optimalt eftersom skugglöshet kan försvåra avståndsbedömning och förmågan att uppfatta detaljer, texturer samt former på objekt. 
