Annons
När man ska planera belysning i ett rum är det inte bara ljuset man vill ”måla medvetet med” som inredare utan också med de skuggor och reflektioner man kan skapa, med hjälp av lamporna. Beroende på hur vi placerar och riktar ljuskällorna uppstår olika skuggor både på, i och från objekten som vi kan använda för att framhäva, förstärka (eller dölja) former och strukturer. Utan skuggor kan ögat nämligen inte uppfatta djup lika bra. Därför vill man undvika platt väntrumsljus.
Den här aspekten av belysning och placering av lampor är lätt att glömma när man är 100% fokuserad på att ljusa upp ett rum, men det kan göra väldigt stor skillnad för hur du upplever inredningen. Testa att göra en skugganalys nästa gång du tittar på ljussättningen i ditt eget hem eller i andras rum och offentliga miljöer som du tycker extra mycket om. Man brukar skilja på tre typer eller huvudgrupper av skuggor, som alla bidrar med sin del till en harmonisk helhet i inredning.
Föremålsskuggor
Skuggor från objekt, uppstår bakom ett föremål och uppfattas därför som de kastas ifrån inredningsobjektet eller möbeln. Kallas även slagskugga. De ger inte bara information om föremålets form utan även om ytan den står på.
Detaljskuggor, egenskuggor eller självskuggor
Skuggorna som uppstår på och inom ett objekt hjälper ögat att läsa av formen på det, men också att bedöma ytskiktet (exempelvis texturer och ytkaraktärer). Detaljskuggan skvallrar alltså både om objektets volym och form (är det runt eller kantigt?) men säger även en del om materialet som objektet är gjort av, exempelvis om det är slätt eller skrovligt.
Rumsskuggor
Uppstår när ljuset faller på väggar, golv och rumsytor. De hjälper oss läsa av hörn, listverk, rumsformer och linjer. Ett rum som är helt utan rumsskuggor kan nästan upplevas obehagligt.
Att bygga hus, renovera och inreda handlar förstås om tycke och smak. Men också om funktion och säkerhet, där logik ibland måste få gå före estetik. För räcken i trappor (både inomhus och vid entretrappor) gäller till exempel dessa mått enligt BBR (Boverkets Byggregler).
I utrymmen där barn kan vistas bör öppningarna i räcket vara högst 10 cm, till exempel:
Den rekommenderade höjden är satt för att skydda mot fall. De övriga måtten ska förhindra att barn kan klättra på räcket, falla igenom det eller fastna med huvudet mellan spjälorna. Om en olycka skulle ske och du som fastighetsägare inte har tillsett ett ordentligt skydd i trapploppet kan du hållas ansvarig.Här kan du läsa mer på BBR’s hemsida.
Varje år söker nästan 200 000 barn och ungdomar akut läkarvård efter olycksfall. Endast 8% av olyckorna sker i trafiken. Den allra vanligaste skadeplatsen är faktiskt hemmet eftersom barnen tillbringar större delen av sin tid där. Fallolyckor är vanligast, de står för 75% av olyckorna under det första levnadsåret och för 50% av olyckorna i förskoleåldrarna. Källa: MSB Värt att ha i åtanke nu i semestertider, när man ofta hyr boende eller hälsar på i släktingars fritidshus som inte är lika säkrade för barnlek. 
Räcke som är barnsäkert. Illustration: Altefur Development / Boverket
I badrumsmiljöer är det viktigt att inte bara tänka på stil utan också på säkerhet, därför behöver man välja elmateriel som tål fukt. När man kollar på Pinterest är det inte alltid säkert att inspirationsbilden är fotad i ett land med samma krav på elsäkerhet som i Sverige. 
Enligt Svensk Elstandard ska man gå upp i kapslingsklass i våtutrymmen där det finns risk för direkt vattenstänk eller där det kan bildas kondens. Alltså där luften kan bli så fuktig att det bildas vattendroppar i luften och det exempelvis blir imma på spegeln efter en dusch. Vill du läsa mer om elsäkerhetsverkets rekommendationer och indelningar av zoner i våtrum kan du ladda ner en kostnadsfri information här.
Ett våtutrymme delas in i olika IP-zoner (0-2) som anger lägsta tillåtna IP-klass i respektive zon. Rådfråga alltid en elektriker för en bedömning av just dina förutsättningar, men ovanför bad- eller duschkar upp till 225 cm på väggen och 60 cm utanför våtzon 1 krävs IP-klass 44. Allt utanför zon 1 i våtrummet och ovanför 225 cm kräver IP 21. Armatur som är placerad lägst 150 cm över golv, får ha kapslingklass IP 21, annars gäller IP 24. Numera är det tillåtet med IP-klass 20 på lampor som placeras i tak, minst 225 cm över golv, så val av kapslingsklass beror lite på:
– hur högt till tak du har
– lampans form/storlek
– var lampan placeras i förhållande till dusch/badkar
Generellt är äldre lampor från auktionshusen inte kapslingsklassade. På antika kristallkronor är elen dessutom monterad i efterhand och ligger utvändigt. Vill du ha en äldre stil på lamporna i ditt badrum är mitt råd därför, hur tokigt det än kan låta, att köpa nyproducerat. Här kan du läsa mer.
När jag startade instagramkontot @trendenser_garden förra våren var det många som undrade om jag tänkte byta bana. Nej? Men vad har inredning och trädgård med varandra att göra då? Tja. Det finns faktiskt en hel del gemensamma nämnare i de grundläggande gestalningsprinciperna och teorierna om harmoniska proportioner som man kan argumentera kring – men den sak jag tycker är allra mest ofrånkomlig är att utsidan av en bostad oftast påverkar upplevelsen av insidan.
När arkitekter ritar byggnader väger de ofta in begreppet ”utblicksmotiv” då de betraktar tomten och tittar på möjliga placeringar av huskroppen och dess fönstersättning. De beaktar allt från havsutsikt till skogspartier, närliggande hus och vinklar med potential. Med utblicksmotiv menas alltså vad man kommer att se på andra sidan fönsteröppningarna.
Det är förstås inte alla som ska bygga nytt och har möjlighet att påverka var och mot vad fönsterna ska placeras, men alla som har en trädgård har i alla fall viss möjlighet att påverka sin utsikt. För mig är trädgårdsdesign därför inte enbart intressant utifrån hur utemiljön upplevs när man väl befinner sig i den. Utan lika mycket utifrån hur den upplevs när man inte gör det.
Man kan alltså tänka som en konstnär och använda sig av växtlighet som buskar, rabatter och träd för att aktivt komponera vackra utblicksmotiv – från insidan och ut – året runt. En inte helt långsökt liknelse med tanke på att våra fönster många gånger är det allra största konstverket vi har på väggarna – i de flesta av våra rum. 
När inredare planerar belysning som exempelvis ska hänga ovanför bord vid matplatser, arbetsplatser eller restauranger tar de hänsyn till armaturernas avskärmningsvinkel för att beräkna var de lysande delarna av ljuskällan inuti lampan kommer att bli direkt synliga för ögat och i vilket läge för betraktaren de förblir dolda (detta kallas. ”cut off” eller optisk avskärmningsvinkel). Om man sitter på en restaurang där man har en konstant synstörande bländning i ögonen förtar det helhetsupplevelsen och samma princip gäller ju i ens eget hem.
På en välavskärmad armatur bör vinkeln inte överstiga 45 grader. Ju längre ner i själva lampkroppen en ljuskälla sitter desto mindre avskärmande effekt får lampskärmen och desto vidare blir vinkeln. Värt att ha i bakhuvudet när du står och väljer mellan olika modeller.
Illustration: Trendenser.se
Källa: Belysningsbranschens Planeringsguide, rev 2013-11
Jag har skrivit om färgkodsfällan förr. Dvs att man inte kan utgå från att en och samma målarfärg, ens om den är från samma burk, kommer se likadan ut i ett rum som i någon annans. Det beror på många faktorer, en av dem kallas på inredarspråk för ljushetsinduktion. Exakt samma färgkod kommer nämligen att upplevs ljusare i en mörk omgivning, och mörkare i en ljus. Jämför till exempel nedan två identiska gröna kuddar. Visst ser du en skillnad?
När inredare planerar riktad funktionsbelysning är grundprincipen att skenet från lamporna inte ska falla på ett sådant sätt att någon del av överkroppen, händerna eller andra fasta föremål ger en störande slagskugga i fokusområdet. Exempelvis på diskbänken i köket, bordsytan vid mat- eller arbetsplatsen eller på boksidan/tidningsuppslaget när du sitter i din läsfåtölj.
Ibland är det lätt att upptäcka. Ibland inte alls. Då kan du ha hjälp av penntricket (som betyder något annat för inredare än för gemene man). Ett enkelt knep för att kontrollera skuggriktningen på en belyst plats genom att hålla en penna upprätt ovanför ett ljust underlag. Om inget annat finns till hands, använd ett vanligt vitt skrivarpapper. Ser du ingen skugga alls betyder det att belysningen är diffus, vilket inte heller är optimalt eftersom skugglöshet kan försvåra avståndsbedömning och förmågan att uppfatta detaljer, texturer samt former på objekt. 
Har du tänkt på varför många äldre kakelugnar har infällda nischer och dubbla luckor? Det övre hålrummet på kakelugnen fungerade som värmeskåp för bl. a. maträtter, drycker och tallrikar.
En eldstad blir inte bara varm på den plats där elden brinner. Därför finns ett rekommenderat säkerhetsavstånd på minst 50 cm till brännbara material, textilier och stoppade möbler.
En braskamin i gjutjärn eller plåt blir väldigt het, väldigt fort men svalnar sedan snabb när veden brunnit ut. En kakelugn däremot ger värme upp till ett dygn efter att elden slocknat. Den fungerar alltså som ett stort värmemagasin när brasan brunnit ned och spjället stängts. Därför är det vanskligt att dekorera en fungerande kakelugn eller eldstad med vad som helst. Värt att ha i åtanke nu när det blivit en trend att pynta dem med julstjärnor och girlanger av papper.
Foto: bild lånad från Alvhem mäkleri, lägenhet till salu på Erik Dahlbergsgatan 46 i Göteborg
När man ska belysa, färgsätta eller välja golv till ett rum, kan det vara bra att ha koll på begreppet ljusreflektionsvärde förkortat LRV. Det är något som inredningsarkitekter tar hänsyn till när de exempelvis beräknar hur många och vilken typ av lampor som behövs i ett rum, men det ger också vägledning när man vill skapa behagliga kontraster mellan olika ytor. Tillräckligt med ljus och kontraster i ett rum är en fråga om hälsa och välmående, inte bara tycke och smak.
Ljusreflektionsvärdet anger hur mycket dagsljus och belysningsljus som reflekteras tillbaka när det träffar en yta och mäts på en skala från 0 till 100 där en spegel har LRV 100%, en vitmålad vägg oftast runt 85% och svart LRV 0%. Ljusreflektionsvärdet anges bl. a på specifikationer av målarfärg för väggar och innertak, men också på olika slags trä– och vinylgolv.
En generell belysningsprincip som inredare arbetar med är att skärmen på den lampa man väljer ska vara utformad så att man inte kan se rakt in i ljuskällan vid normala blickriktningar – utifrån den plats man har tänkt att placera den. Men bedömningen görs oftast utifrån de vuxnas perspektiv.
Barns ögon är ju också ljuskänsliga men de sitter, går och står på en helt annan höjd än oss så det är lätt att missa armaturer som kan ge synstörande bländningar för familjens mindre medlemmar. Har du inventerat hemmet utifrån dina barns blickriktningar någon gång? På de platser där de ofta befinner sig i exempelvis kök, vardagsrum och allmänna ytor? Finns det några lampor som skulle behöva riktas om, byta plats eller bytas ut – för att inte skapa obehag för deras ögon? 
