Även om det känns som ett hack i skivan (vi åker ju till samma härliga plats varje sommar) kan jag inte låta bli att bjuda på några vykort från årets semester. Heja Sverige och Österlen. Trots att vi nyss kom hem vill jag redan åka tillbaka.
Såhär års brukar det ju finnas gott om tid och tillfällen att spana runt på loppisar, men jag får ofta total black out när jag väl har chansen att fynda. Av den anledningen har jag anammat de luttrade lopparnas tips att alltid ha en minneslista i mobilen där man skriver upp ”saker man söker”. Här är vad som finns på min radar i sommar. Kanske något som kan inspirera flera? Om inte annat vill jag tipsa dig att göra en egen loppislista.
1.) Böcker Det råder sällan trängsel kring boklådorna så fyndchanserna är goda. I år är jag på jakt efter foto- och konstlitteratur av alla de slag.
2.) Smörknivar och udda bestick Istället för att jaga udda porslinstallrikar som alla andra tänker jag kasta mig på de övergivna besticklådorna i år. Vad jag letar efter? Snygga smörknivar. Denna finns på Artilleriet men min dröm är en från Jernbolaget Eskilstuna.
3.) Fina sällskapsspel Vi spelar ofta Backgammon på semestern och jag skulle vilja hitta ett fint vintagespel i en trälåda. Är också spekulant på ett snyggt gammalt schackspel.
4.) Skulpturer / byster Skulpturer och byster i gips, keramik. terracotta eller porslin är så fina att ställa i bokhyllan/vitrinskåpet. Som bokstöd eller bara som dekoration. 5.) Gamla växter Jag har helt tappat lusten för kedjornas turbouppdrivna och sorgligt klena dussinkrukväxter. Min högsta önskan är att komma över en äkta tantblomma, alltså en som har fler år på nacken än man vågar räkna till.
6.) Tennljusstakar Att leta ljusstakar är väl att betrakta som en loppisklassiker men fyndchanserna för kvalitetsmaterial som silver, mässing och tenn är stora så varför inte? Min radar är specifikt inställd på Munka Swedens klassiska ljusstakar med kulfötter.
7.) Udda äggkoppar Mitt loppisällskap (svärmor och svägerska) håller på att bli tokiga av mitt äggkoppsletande. I hur många år har jag letat efter den perfekta modellen som rymmer både skal, smör och gräslök? Nåja, lyckas jag inte i sommar kan jag trösta mig med att dessa äggkoppar numera finns i nyproduktion…
Vad letar du efter i år? Dela gärna med dig av din lista i kommentarsfältet för tips och inspo!
Jag gjorde ärenden i Göteborg idag och passade på att svänga förbi Norrgavels rea. Det första ögonen landade på när jag klev in i butiken var denna väska (som trogna läsare vet att jag klämt på sedan 2013). Den ska tydligen utgå ur sortimentet nu, så det var bara att slå till. Jag tänker dock inte använda den som handväska utan som förvaringspåse, hängandes i hallen. Däri kan små fingervantar och andra pytteytterplagg till barnen (som lätt drunknar i byrålådan) snabbt petas ner och fiskas upp mellan användningarna. Det fanns ett gäng, nedsatta med 30%. Kanske fler som vill fynda?
Silence is golden, unless you have kids, then silence is just plain suspicious…. Till er som också har små barn med konstnärsambitoner därhemma kan jag meddela att pennmärken på Sebra-sängar går bort med hjälp av våtservetter en gnutta fönsterputs och (Gud förbjude, men vad gör man när inget biter på det allra sista…) lite nagelacksremover. Voila, slutet gott allting gott. Happy Frida(Y)!
Ovädret har hängt i luften hela kvällen och himlen är blyertsgrå. Jag sitter här, i min favoritfåtölj i uterummet och hör hur de första regndropparna träffar taket. Det är rätt mysigt ändå, med ett smattrande sommarregn. Man får ju inte säga att man gillar oväder i Sverige men jag måste erkänna att jag tycker om att sitta inne och kura emellanåt. Trots att det är juni. Eller kanske just för att det är det. En regnig sommarkväll kan ju rent av kännas befriande och just nu har jag så mycket att fundera över och bestämma mig för att det här är precis vad jag behöver. En lugn stund, med min favoritplaylist i högtalarna.
Något jag däremot inte gillar är när bloggare lägger ut dimridåer och skriver kryptiska inlägg, så jag ska försöka undvika det själv. Vad jag grubblar över? Mina kommande tio år. Vad vill jag göra med dem egentligen. En baksida med att nå sina mål är ju att man måste sätta nya. Eller åtminstone bestämma sig för vad man vill göra sen. Och jag vet inte riktigt det. Ekonomiskt klarar jag mig nu. Jag behöver inte jobba mer om jag inte vill. Men jag har aldrig trivts med att gå sysslolös så det är absolut inget alternativ att lägga ner och sluta med bloggen. Däremot är jag redo för någon form av förändring eller ny utmaning till vardags. Om inte nu, så i alla fall när Oscar ska börja förskolan om ett år. Och de beslut jag vrider och vänder på har ju vissa ledtider jag måste ta hänsyn till. Så där hittar ni mig just nu. Fysiskt i nuet, men mentalt i framtiden. Vart nästa steg leder mig återstår att se.
När kvällsbadet, vällingen och nattningen är avklarade. När man smyger ner för trappen så tyst man bara kan för att den inte ska knarra och väcka. När man går en snabb vända genom huset med ostkroksformad rygg för att rafsa ihop de sista leksakerna och det enda som hörs är diskmaskinens dova surrande. När man kan lägga tillbaka soffkuddarna på sin plats, kamma de små legobitarna ur vardagsrumsmattan och lyfta blicken för en kort sekund och se sitt hem så som det var tänkt att se ut. När tankarna får ta plats igen och när dagens händelser kan sjunka in och landa mjukt. När kvällsljuset är som vackrast, och man har några skälvande minuter på sig att umgås med sina egna vuxna funderingar. Innan tröttheten tar över. Just där, just här, just nu stannar jag gärna tiden en stund.
Nu fylls alla flöden av tjusiga midsommarhälsningar och jag ska väl inte vara sämre. Önskar er en riktigt festlig dag med en fredagsbukett modell miniatyr. Det här är nämligen mitt allra bästa ”kransknytarknep”. Istället för att kämpa med att fläta eller snurra sommarblommorna till en sammanhängande helhet, fuska lite och gör många små buketter som du binder fast på en rund stomme. På så vis får du en krans som blir fin från alla håll och som håller ihop länge. Glad midsommarfredag!
Mina föräldrar har varit på besök från Umeå över helgen och jag vinkade nyss hejdå. Jag blir alltid lika vemodig precis när de har åkt. I ett försök att skingra tankarna litet tog jag en runda med blomkannan för att vattna alla krukväxter som står utplacerade i huset. Jag fastnade en stund vid min Linspeperomia som ofta glöms bort (eftersom den står i badrummet på övervåningen). Det slog mig hur tålig den är. Och hur bra den verkar trivas trots att den inte står i direkt solsken. En bra badrumsblomma helt enkelt!
Det finns ju ett gammalt talesätt som säger ”It takes a village to raise a child” och det stämmer nog. Men jag skulle vilja lägga till en bisats i slutet. Får man föreslå avrundningen: ”…på ett jämställdt vis”. För jag tror inte det räcker att bara ha goda intentioner på hemmaplan och en jämställd relation om en kvinna vill bryta normen och arbeta lite efter egen förmåga – trots att hon nyss har fött barn. Det krävs pepp och stöttning (och flexibilitet) från fler håll om det ska funka i praktiken. I alla fall om man vill undvika att mamman (eller bebisen) förlorar förståndet på kuppen.
Den här veckan har jag roddat Trendenser AB i styrfart, med en liten minimänniska på armen och en fyraåring som sällskap här hemma, eftersom vi försökt parera ett magsjukeutbrott på förskolan. Det har stundtals varit tålamodsprövande trixigt, men långt ifrån omöjligt – mycket tack vare omgivningen. Något som föranlett många tacksamhetens tankar till allt från peppande kunder och medarbetare till omtänksamma revisionsbyråer och bokförlag, förutseende förskolepedagoger och inte minst godhjärtade grannar som sträcker ut en hand när orken tryter. Jag tar helg med ett tack och en optimistisk känsla i kroppen. Hoppas att du får göra det du med.
Vad göra när man bokat badrumsplåtning för kunds räkning och förskolan ringer och säger att fyraåringen måste hämtas för att han fått feber. Samtidigt som man själv upptäcker sitt livs första fästingbett med rodnad (alltså, oturen jag haft de senaste veckorna?!…) Jo. Man utnyttjar frilansflexibiliteten, kastar om planeringen och tar bilderna hemma istället. Det går det med. Ett foto från dagens ”klämdagskontor”. PS. IKEA’s blå plastpåsar i all ära men jag är himla nöjd med packväskorna jag investerat i till mina stylingjobb. Gör det eviga kånkandet på rekvisita så mycket stiligare. Eller hur?
