Veckans kontor

Innan jag ger mig i kast med min Formex-rapport måste jag visa foton från platsen som varit min bas de senaste dagarna. Ett hem Stockholm. Kanske ett av de finaste hotell jag vet. Här laddade jag (men också kameran och min dator) batterierna mellan möten, föreläsningar och mässbesök. Både bokstavligen och bildligt talat. Så otroligt inspirerande miljöer och så genomtänkt, in i minsta detalj. Inredningen är signerad Ilse Crawford. Nedan bjuder jag på en mix av kamera- och mobilbilder från veckans vistelse. Enjoy!
Litet, familjärt och med fantastisk service. Det känns verkligen som att bo i någons hem.
Mitt favoritrum? Orangeriet på innergården.
Här åt vi både frukost och middag...
Bästa starten på dagen.
Och såhär såg rummet ut. Älskar väggfärgen. 
Biblioteket och vardagsrummet ligger i fil. Oskarp bild men fantastisk miljö. 
Här kan man slå sig ned med en kopp te och kakor som huset bjuder. Bläddra i böcker eller spela sällskapsspel. Eller varför inte prata lite med de andra gästerna. Det bor alltid så spännande människor här. Gången innan när jag besökte stället var både Ilse Crawford och Li Edelkoort hotellgäster för natten. 
Another day another meal. Jag har ätit så gott de senaste dagarna att det inte är klokt. Detaljbild från köksbordet. Där kan man sitta och titta på kockarna medan de grejar vid spisen intill. Snacka om hemkänsla. För att inte tala om alla växter och vackert inredda små hörn. Bilden nedan är tagen på väg in i hissen en morgon på väg till mässan. Fler bilder hittar du HÄR!
Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se

Hej från Höga kusten!

Den här sommaren försöker jag vara offline så mycket det bara går. Jag vet inte hur det är med er, men jag har i alla fall känt ett ovanligt stort behov av att få pausa från instagram och sociala medier under semestern i år. Inte bara för att det annars är en del av mitt jobb, utan för att jag vill få distans till hela fenomenet och ta ett break för att kunna ifrågasätta invanda mönster. Måste vi dela med oss så mycket av våra liv i sociala medier? Och måste vi nödvändigtvis göra det i realtid? Hela tiden? Och vad gör egentligen det här delningsbeteendet med vår upplevelse av nuet? När man lägger sin egen telefon i byrålådan under ett par veckor blir man väldigt varse om hur mycket tid den faktiskt tar och hur världsfrånvänd man blir att konstant vara uppkopplad mot andras liv och leverne. Det blir också tydligt hur många andra det är som inte har gjort samma sak. Som istället för att umgås sitter och stirrar ner i sina mobiler på restauranger, caféer, stränder, lekplatser och ja, även ute på gatan. Vi har ett Pokemonstop i vårt kvarter och aldrig tidigare har jag sett så många promenera förbi med nackarna böjda över sina Smartphones som nu. Det är galet.

Hursomhelst har jag inte varit så duktig på att uppdatera mitt instagramflöde på grund av min självpåtvingade uppkopplingsdetox de senaste veckorna, men här kommer ett gäng vykort i efterhand från vår resa längs Höga Kusten. En landsända som verkligen förtjänar mer uppmärksamhet, både online och offline. Kanske ett semesteralternativ till nästa år? Otroligt vacker natur och ändå är det så många svenskar som aldrig varit där. Visste du att det är en del av vårt Världsarv

Här börjar Höga-Kusten-leden, vid foten av Sveriges motsvarighet till Golden-gate-bron.
Norrfällsviken är en 350 år gammal fiskeby där jag har spenderat många somrar i mitt liv. 
Sjöbodarna ligger som ett pärlband längs kusten, insprängda mellan barrdoftande tallskog och blankpolerade kullerstensfält. Det är så vackert att det nästan gör ont i ögonen. 
De senaste fyra åren har vi hyrt samma hus längst ut i Bryggbyn
Inga surdegsbagerier eller hipstercaféer i sikte (ännu) men desto mer historia att spana in... 
Och pittoreska promenadstråk mellan söta stugor, smala gränder och passager.  
Ett av mina mamma-mål. Att se Max leka vid bryggan på samma sätt jag själv gjorde som liten. 
En kopp kaffe bland fiskenät på tork? Jag tokgillar de himmelsblå trädgårdsstolarna. 
Obligatoriskt dopp i Storsands naturreservat med Ulvön / Mjältön som blågrå kullar i kulissen.
Foto: Frida Ramstedt, trendenser.se
 
 
Några av mina "favoritbesökstips" vid Höga Kusten: 
Sågverkets Bed & Breakfast 
Skuleberget (linbana och rövarby)

Hotelltips i Köpenhamn = SP34

Jag lovade ju lite fler bilder från stället vi bodde på i helgen. SP34 är nämligen ett riktigt bra hotelltips i Köpenhamn. Som alltid när jag ska rekommendera något nuförtiden så känner jag mig (tyvärr) tvingad att förtydliga att vi betalat för resan privat, detta är alltså inget sponsrat inlägg. Bara en ärlig recension. Så bespara mig elaka kommentarer om det, pretty please. Jag har däremot velat åka hit ända sedan jag skrev om SP34's nyöppning i ett veckosvep förra våren (jag har ju varit där när det kallades Hotell Fox en gång i tiden, no further comments på det besöket men ni kan ju själva se hur inredningen såg ut då jag bodde i...ehrm livmodern?) och var därav väldigt spänd på förändringen. Jag blev inte besviken! 
Efter renoveringen har man fräschat upp såväl lobbyn som frukostmatsalen och intilliggande restauranger (missa inte hamburgarna på Cocks & Cows vägg i vägg!) Har man tur stöter man på spännande branschfolk också. Jag sprang på "kändisar" från både Design House Stockholm och Note Design Studio
Rummen då? Mjukt grå väggar, stora fönster, generöst med textilier och sänggavlar i trä och läder. 
Såväl sovrum som badrum, korridorer, reception och umgängesytor är prydda med snygg belysning av olika slag. Definitivt värt att kolla in om du har vägarna förbi Köpenhamn under 2015!
Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se

Kay Bojesen – Linjen skal smile

Igår var jag som sagt i Danmark för möten och passade i samband med det på att besöka Sophienholm för att titta på utställningen "Kay Bojesen – Linjen skal smile" innan den stänger den 21 september. Många förknippar ju honom med den klassiska apan, men visste du att han under Kay under sin yrkesverksamma livsstid har ritat flera tusentals föremål. I snitt hann Kay färdigställa 1,6 föremål per vecka som gick hela vägen till produktion! Snacka om effektiv kille. Det är flera samlare som har lånat ut föremål, klipp och kuriosa för att ge en överblick och insikt i Kays livsverk. Jag fick tillåtelse att fota en liten sneak peek!
Det var svårt att inte bli helt betagen av hans historia. Kay har ritat en enorm mängd föremål i trä, men också en hel del fint i silver och brons (han var nämligen utbildad silversmed i grunden). 
Och om ni tyckte att apan i det förra inlägget var stor. Kolla in de här föremålen unikaten i modell XXL (på bilden nedan). Om du inte har möjlighet att åka dit innan de stänger utställningen kan jag rekommendera den här boken eller tidningen RETRO's senaste nummer som har en Kay Bojesen-special! 
Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se

Annons
Annonsera