Annons
Bröllopsresan och sommarsemestern är snart till ända. Den har varit ljuvlig. Stort tack för alla fina gratulationer och hälsningar som kommit in via kommentarer, mail, Facebook och sms de senaste veckorna. Ni är så gulliga! Många är också de som har bett om att få se fler bilder på oss. Svårt. Kärlek är ju så privat. Och just därför, något jag helst vill hålla alldeles försiktigt, närmast hjärtat. Foton på dukningsdetaljer och dekorationer kommer däremot att bli en artikel i pappersform vad det lider. Så det ska ni få se mer av. Snart. Jag lovar att säga till var och när ni ska hålla utkik. Tills dess. En liten, liten kärlekshälsning i pixelformat. Tack för tålamodet under bloggledigheten!
Nu har jag gift mig och bytt efternamn till Ramstedt. Och vilken bröllopsdag det blev! Trots de tunga regnmolnen som hängde i luften tog vi mod till oss och satsade på en utomhusvigsel vid Baggböle Herrgård, alldeles intill den skummande Umeälven. Antingen hade vi en makalös tur, eller tumme med någon däruppe, för lagomt till att ceremonin skulle starta kikade solen plötsligt fram och himlen blev vackert blå. Och sedare på kvällen dallrande Norrländskt midnattsljusrosa. Allt blev precis som vi hade önskat. Ett personligt och innerligt minne som delades med de allra närmsta. Nu åker vi iväg på en två veckors ”honeymoon”. Jag ber om överseende med att jag för första gången på fem år kommer ta helt ledigt från bloggen under den resan. Njut av livet och sommaren så länge!
Jag är ledsen för det dåliga uppdaterandet de senaste dagarna, men i tider som dessa känns inredning ganska banalt. Och på toppen av de fruktansvärda händelserna i Norge – som skakat oss alla – har vi bråda dagar i bröllopsplanerandet också (på tisdag gäller det). Hoppas på överseende och tid för eftertanke istället. Några bilder på huset vi hyrde i Norrfällsviken (när vi körde upp till Umeå från Göteborg för ett par dagar sedan) får duga som pausmusik så länge. Här fanns det gott om stillhet och lugn.
Jag vet, det här är ju ingen matblogg, men så här i sommartider får man göra små avstickare. Jag måste bara påminna alla brödälskare därute om enkelheten i det här receptet som jag tipsat om tidigare. En fullgod ersättare till semesterstängda surdegsbagerier. Dessutom blir det klart på en knapp timme. Och till er som snöat in er på kakel modell ”slakt- eller badhusversionen”. Ser ni vad som skymtar i bakgrunden? Jo, vi har också sånt. Med grå fogar. Men det har faktiskt suttit där sen jag flyttade hit, 2006.
Om ni undrar varför det har varit så tyst här de senaste dagarna så beror det på att jag har åkt hem till Umeå för att leka wedding planner. Jag har ju inte pratat om det med några större bokstäver här på bloggen, men i sommar gifter jag mig faktiskt och byter efternamn. Och den stora dagen närmar sig med stormsteg. Även om det blir en liten privat historia, för den allra närmsta släkten, så är det mycket som ska fixas inför ceremonin och festen. Jag som annars är ganska sparsmakad och minimalistisk har också fått bekanta mig med en ny sida av mig själv. Den rosa och romantiska. Se bara på skorna jag har valt. Stort tack till duktiga Ylva Skarp för hjälpen med vårt monogram av kalligrafi. Nu håller jag tummarna att allt jag grejat med i veckan går i lås, så kan bloggandet återgå till det normala alldeles snart.
Vad roligt det var att läsa allas smeknamn på fenomenet fotofrukostar. ”Barnfrifrukost” och ”Bloggfrukost” ligger nog närmast sanningen. För lite undrar man ju, hur verklighetstrogna (eller trivsamma) de är, de där Everestliknande frukostbergen som bloggarna både ska hinna styla och fota och äta och njuta av – tillsammans med andra? – innan de läggs ut till beskådan på webben. Här kommer en tvärtemotvariant. Morgonens på-språng-mat. Min nya obsession äts med fördel ståendes vid köksbänken och lagar sig nästan själv medan man fönar håret. Nåja, nästan. Knäckemacka modell rågrut kokt ägg. Bara lite flingsalt och nyklippt dill på toppen, sen är det klart. Smakar sommar som inget annat. Jag älskar’t!
Jag vet, det här är 1-0 till PR-byrån, men jag kunde inte låta bli att följa instruktionerna i VIPP’s senaste pressmeddelande som kom på mailen häromdagen. Nu kan man nämligen byta ut sin fula papperskorg modell standard från operativsystemet på sin dator, till en tjusig VIPP-tunna. Svårt lockande finess för en designjunkie som mig. Så nu har jag gjort’et. Och se så snyggt det blev. En print screen från mitt digitala skrivbord, som det såg ut för en kvart sen. Testa du med! Det funkar både för MAC och Windows.
Jag tänkte addera en ny kategori till Trendenser. Inspirerad av modebloggarnas diton. Namnet? Dagens detalj. En egen liten plats för privata ögonblicksbilder och navelskåderi från vardagen, att använda när andan faller på. Först ut, fruktstund i kontorslandskapet. Snacka om att man blir glad av att komma ihåg viktiga måsten när de skrivs på så här fruktansvärt söta saker. Päronformad post-it, någon?
Bara ett par veckor in på min nya tillvaro som egenföretagare har jag märkt att jag besitter närmast fascistoida egenskaper som chef. Jag blir så fokuserad att jag glömmer bort att äta och sova och inte ens har ro att dricka upp kaffekoppen under fikapauserna. Så, för att kompensera allt våld jag brukat på min egen kropp de senaste dagarna gav jag mig själv lite sovmorgon idag. Och firade avslutat verk med nybakt från Alvar&Ivar. Bästa brödet i stan. Hur ska jag klara mig när de har sommarstängt?
Behöver jag ens säga att man blev mätt på visuella intryck under resan. På det här lunchstället räckte det att äta med ögonen. Ny bröllopsdiet, någon? Huset är ritat för Vitra av den självlärda japanska arkitekten Tadao Ando i början på 90-talet. De fina väggblocken av betong var så mjuka att man ville bryta loss dem och ta med sig ett hem. Rymdes dock inte riktigt i min tändsticksask till resväska. Tyvärr.
