Jag har inga renoverings- eller hemmaprojekt på gång i vårt hus. Varken nu eller inom överskådlig framtid. Däremot har jag tre saker jag lovat mig själv att prova på i höst. På hobbynivå. Jag vill så gärna ha några kreativa och kravlösa projekt att längta till, så att jag inte fastnar framför TV’n eller mobilen när barnen har somnat. Inget inredningsrelaterat, men resultatet kan ju bli det. Så kanske inspirerande ändå.
Akvarellmålning / Gouache När jag var yngre målade och tecknade vi ofta hemma. Nuförtiden blir det mest färgläggningsböcker med barnen efter förskolan, men det är inte riktigt samma sak som när man lyssnar på musik och flyter i väg i sina egna tankar. Jag har redan allt som behövs, så i höst tänkte jag ta hjälp av Youtube för att testa Gouache.
Lära mig forma lera En något mer utopisk dröm är att lära mig dreja en egen skål och kanske, kanske få kläm på lera så pass att jag kan skapa en egen skulptur. Det kräver nog ett kurstillfälle men behöver inte bli något stordåd, en liten klump kan också ha sin charm, men det vore så kul att ha en figur som man skapat med sina egna händer här hemma.
Sy ett lapptäcke Sist men inte minst. Det jag är mest taggad på av allt. Att damma av min symaskin. Jag fick en avancerad historia av mina föräldrar i julklapp för många år sedan. Mamma var helt fenomenal på att sy och hade nog hopp om att jag skulle ärva hennes talang. Men tålamod har aldrig varit min starka sida. Eller det var i alla fall inte det, då. Nu tror jag däremot att jag skulle tycka det var ganska avkopplande. Så jag ska plocka fram den från förrådet tänkte jag. Målet? Att sy ett litet lapptäcke. Själv!
Jag bad nyligen om er hjälp att lista önskerubriker på blogginlägg. Tusen tack för alla roliga förslag! Jag börjar med norska Mariannes fråga som något förkortad löd ”Nevn en ting som ikke finnes i noen produsentkatalog som hjemmet ditt ville vært mindre trivelig uten?Det finns många saker, men jag tänkte spontant på den här. Vår träpersienn på övervåningen. Hopplöst omodern (sådana syns aldrig i stylingar eller inredningsreportage längre) men väldigt ombonande. Speciellt i nyproduktion med golvfönster.
Men det är inte enda anledningen till att jag vurmar för dessa trälameller. Sommaren efter gymnasiet jobbade jag på Oz Interiör i Umeå (någon som minns den butiken?). Jag bodde fortfarande hos mamma och pappa och hade varken pengar eller plats för att köpa inredning. Ändå ägnade jag en hel del tankeverksamhet åt att fantasimöblera och dagdrömma om framtida boenden medan jag dammtorkade möbelutställningen och packade upp designklassiker. Och ja… Ni kan ju säkert gissa vad som hängde i de fönsterna? Därför betyder dessa träpersienner mer än bara sol- och insynsskydd för mig. De är en liten pusselbit i min egen inredningshistoria.
Köpeblommor i all ära, men visst är det något speciellt med växter man själv drivit upp på skott man fått? I vårt kök har jag flera ”kompisar i krukor”. Bl a Krickelin, Lisa Burenius, Anna och Emma. Jag förvaltar också ett grönt arvegods från en bloggläsares föräldrahem, knipsad från en planta som gavs i bröllopsgåva till hennes farmor och farfar. Och Palettbladet har jag fått via en kompis granne, som visade sig vara just den politiker jag personkryssade i årets Landstingsval. Sannolikheten för det? Heltramsigt kanske. Men det är små detaljer som bidrar till hemtrevlighet för mig.
Jag har gått en tuff rond mot mig själv de senaste dagarna och firar därför in helgen i horisontalläge. Jag hoppas pigga på mig snart, men i väntan på det bjuder jag på ett tips jag själv fick under veckan som gick. På temat detox och kemikaliebantning av vardagsvaror. Har ni hört talas om svenska Under Your Skin? En naturlig pumptvål som kommer i en hållbar, nedbrytbar och snygg förpackning av sockerrör. Så. Himla. Bra. Mer sånt tack!
Luften var klar och kall och morgondaggen låg som en hinna på ytterdörren när jag satte nyckeln i låset på Spinneriet tidigare imorse. Det var dags för min första hela sammanhängande arbetsdag sedan… Ja? Jag vet inte när. Drygt ett års föräldraledighet och en lång sommarsemester på det och jag har nästan glömt bort hur man gör när man jobbar. På ett bra sätt. Det har varit nyttigt för mig.
Blankstädade skrivbord och ett huvud fullt av tankar. Skyndade mig att skriva ner alla bra blogginläggs-idéer ni bjudit mig på. Tack! Idag har jag haft uppstartsmöte med min agent, blockat veckor i kalendern och dragit upp riktlinjerna för min jobbhöst. Har funderat en hel del på det här citatet, som jag rivit ut och sparat från ett magasin.
Det summerar mina tankar om ganska mycket just nu. Inredningsbranschen, sociala medier, kost, kropp och hälsa. Jag vill inte ha något annat än autencitet. Och det ställer krav på mig. Både affärsmässigt och privat. Dags för oprövade, omprövade och obekväma beslut. Jag ser fram emot det!
Sommarens bucket list är den roligaste to-do-listan av dem alla att knåpa ihop. Här är en kompott av sådant jag sysslar med under semestern 2018.
Husvisningar.Om köpet sker i år eller om fem får rätt objekt avgöra men i sommar scoutar vi sommarhusområden, har anmält oss på visningar och lusläser besiktningsprotokoll. Österlen, Varberg eller Onsala? Hav, åker eller insjö. En plätt på jorden att förvalta. Jag blir pirrig av tanken, oavsett.
Badbingo. Vi cyklar nästan alltid till samma strand med barnen men i år har vi (på Niklas initiativ) instiftat ett badbingo. Målsättningen är att testa minst 10 nya badplatser i vårt närområde innan sommaren är slut. Hela familjen är engagerad, alla måste i för att det ska räknas. Så himla kul! Kan varmt rekommenderas till andra kustbor.
Nostalgibakning. Mammas begravning var tung, men den påminde mig också om något starkt. Sammanhang och sammanhållning. När kistan sänktes ner och det kändes som att hjärtat skulle gå itu slöt flera av mammorna från grannhusen i mitt barndomskvarter upp vid mig och min systers sida. Under semestern nostalgibakar jag mig igenom sommarlovskakorna jag minns. En mix av deras och mammas bästa.
Räckhållslyx. Klimathotet och sommarhettan gör mig ännu mer självkritisk. Vad sjutton är det vår generations konsumtion och ego-flygande gör med jorden? Och vad är det för slags livsstil vi influencers ”inspirerar” till? Jag är inte bättre än någon annan och kämpar för att skärpa mig på flera plan. Inte minst på uppskatta allt det fina vi redan har, hemma i Sverige. I sådant som är exotiskt för andra. Räckhållslyx? Känslan av nytvättade sängkläder som fått torka på ett klädstreck i ren luft. Smaken av en solvarm jordgubbe eller doften av ett sommarregn mot varm asfalt. Jag hoppas förmå mig själv att se och njuta av det stora i de små stunderna. Varje dag.
Offlinetid. Nej, jag är inte den flitigaste influencern i sommar. Många omständigheter i mitt liv har gjort att jag prioriterar annorlunda i år. Och att jag får lov att göra det, tack vare schyssta annonsörer och samarbetspartners. Jag hoppas att ni också unnar mig ett par veckors vilsamt tempo. Snart är allt som vanligt igen. Fast bättre.
Såhär års köper jag inga snittblommor, det känns ju onödigt när vaserna är fyllda av egna luktärter och trädgårdsblommor. Däremot hade jag svårt att motstå mer Blomstertobak när jag sprang över några välbehållna plantor på sommar-rea. Lagom till fredagen den 13:e kom dock ett strängt SMS med samhällsinformation från Kungsbacka kommun. Nu råder bevattningsförbud i vårt område. Hjälp! Jag har ju lite att vattna i år. Allt från blommor till nysatta äppelträd och vinbärsbuskar. Hur gör ni för att trädgårdsväxterna ska överleva detta? Att samla regn i tunna funkar ju inte när det råder total torka. En granne tipsade om att man kan samla upp duschvattnet (innan man tvålat sig) i hinkar och använda till bevattning och att man ska lägga täckbark över rötterna på buskar och träd för att de ska hålla fukten längre. Har ni fler idéer för att snålvattna?
Trots noll förkunskaper hade jag stora planer för sommarens blomsterodlingar. Ni kanske minns det här inlägget? Jag gick ut hårt och hängde på låset redan den 17 januari när Floret Flowers släppte årets fröpåsar och Dahlia-knölar. Varför jag envisades med att beställa från USA övergår mitt förstånd, inte minst nu när jag vet hur många bra leverantörer det finns i Sverige. Jag förblindades nog av bilderna på Pinterest. Tyvärr hade jag missat den för sammanhanget inte helt oviktiga detaljen att det tydligen är förbjudet att skeppa vissa växter över Atlanten (pga EU-regler). Så efter ett par månader kom ett mail om att Floret Flowers hade tvingats makulera halva min order. Tillbaka på ruta ett alltså. Med ont om tid dessutom. För nu började ju knölarna i Sverige att ta slut, speciellt i den färg jag absolut ville ha.
Jag satte mitt hopp till den del av beställningen som skulle komma trots allt och noterade hur andra började förkultivera sina Dahlior, medan mina inte ens hade dykt upp. Väntade, väntade och väntade. Och till slut låg avin i brevlådan. Försändelsen från USA hade tagit en omväg via Kungshamn (jag bor i Kunsgbacka) och behövde nu tullas ut för hundratals extra kronor. Jag löste skamset ut paketet och pep av revanschlust när jag läste texten ”Dahlia x 3” på följesedeln. Kanske hade det bara blivit ett missförstånd ändå?
Jodå. Så skulle man nog kunna kalla det. När jag rev upp kartongen visade det sig att jag beställt p r i n t s på dahlior i färgen Cafe Au Lait. Alltså inte knölar. Utan pappersutskrifter. Fotokopior. Att rama in?! Och de hade ju såklart kommit fram, EU-reglerna till trots. Jag vek mig dubbel av skratt medan jag petade ner luktärterna som låg i samma försändelse med extra stor omsorg. Något var ju tvunget att klara sig ur denna penibla fröflopp. Och som de tagit sig! Förmodligen har jag de dyraste luktärterna i norra Europa när man slår ut styckepriset, men det får gå. Plantorna bjuder ju både på buketter och gapskratt till alla som frågar hur jag lyckats få gröna fingrar i år…
Jag har alltid en loppisletarlista i mobilen där jag skriver ner sådant jag är på jakt efter, som ett slags minnesstöd att ta till när jag hamnar i ett fyndläge men plötsligt inte ser skogen för alla träd. Här hittar du min loppislista från ifjol och detta har jag ställt in radarn på i sommar.
Kökshanddukar Gamla tiders rejäla kökshanddukar är de ju allra bästa. Har man tur så hittar man ett dussin broderade med ens egna initialer.
Uppläggningsfat
Jag blandar sällan porslin och koppar men udda uppläggningsfat håller jag alltid utkik efter. Dessutom är de ju fina att ha framme i tallrikshyllan eller som fruktfat på köksbänken mellan användningarna. (Anna Lisa Thomson Uppsala Ekeby)
Skördekorg
Jag skulle vilja hitta en stabil skördekorg. Tänker att det vore fint att ha när vi plockar in äpplen från vårt äppelträd i höst.
Barndomsminnen
Jag brukar försöka hålla mig från att bli sentimental på loppis men i år ska jag unna mig att plocka och pilla efter barndomsminnen och köpa några symboliska saker som väcker minnen. Tricket är att ställa in samlingar och småplock bakom glas i ett vitrinskåp så får man genast ett lugnare intryck.
Tårtspade
Förra året letade jag smörknivar som en tok. I år har jag snöat in mig på att hitta den perfekta tårtspaden. Det är ju ett bestick som gärna får vara extra vackert tänker jag.
Livet prövar mig just nu. Så skulle man väl kunna sammanfatta det. Vissa dagar går det bra, andra dagar går det inte alls och däremellan måste det gå i alla fall. Denna måndag har varit av det sistnämnda slaget.
Idag har jag betat av allt ifrån läkarbesök till möten med min externa revisor på KPMG för att diskutera årsredovisning och bokföringsdetaljer. Värt att firas tyckte jag och slog till på några sommarpresenter innan jag åkte hem.
1) Är det tantvarning om man matchar kuddfodralen i soffan med lavendelbuskarna utanför vardagsrumsfönstret? Isåfall är jag guilty as charged. Efter att ha fingrat på dessa sedan vår bröllopsresa 2011 slog jag äntligen till. Caravanes linnekuddar från Norrgavel. Blir ännu finare efter några års nötning, ett par tvättar och lite solblekning.
2) På tal om lavendel så tänkte jag försöka mig på att torka egna kvistar i år. Vill fylla upp mormors broderade doftpåsar med nytt innehåll. Någon som har testat och kan ge tips?
3) Sist men inte minst lyckades jag äntligen få tag på Andrev Waldens bok ”Ditt lilla mörker i ljuset” som jag sökt efter i 4-5 butiker innan jag fann ett exemplar på en undanskymd hylla hos Akademibokhandeln i Nordstan. Sommarlovsläsningen är räddad och hans inledande rader fick mig att skratta högt på pendeltåget. Nu är bara frågan hur jag ska klara av att hushålla med texterna. Vill ju läsa allt på en gång pga jättebra. Har du tips på liknande böcker och författare som får en att skratta när man behöver det som mest? Dela gärna i kommentarsfältet!
