När man planerar en inredning eller har problem med möblering kan det vara en god idé att se över sina rörelsemönster i hemmet. Var befinner du eller din familj er oftast. Mellan vilka platser och vilka rum rör ni er mest frekvent? Var uppstår trånga passager, blockeringar och irritationsmoment i vardagen?
Ett enkelt knep för att ta reda på det är att skriva ut en kopia på bostadens planlösning och rita upp med en penna hur ni förflyttar er under en dag eller vecka, från morgon till kväll. På så vis är det lätt att identifiera vilka rum och platser som kanske har inneboende problem relaterade till bostadens utformning och som ställer särskilda krav på valet av möbler eller inredningsdetaljer. Men också vilka ytor du/ni har större handlingsfrihet i!
Plötsligt blir det glasklart varför det inte funkar med en fåtölj just där ni har den idag, eller varför det känns som om det ”fattas något” på ett annat ställe. Kanske en hemläxa att fundera över i helgen?
”Vilken färgkod är det?” Förmodligen en av de mest förekommande frågorna på inredningsrelaterade instagramkonton och bloggar just nu. Jag ser många som ber om tips på eller information om andras färgkoder. De ger för all del vägledning men är sällan något inget exakt svar på vilken färgblandning som behövs för att åstadkomma exakt samma resultat på just dina väggar. Det finns många faktorer som påverkar slutresultatet. Låt mig förklara: Låt mig förklara:
Egenfärg– är den kulör man målar med och som anges i ex. NCS-färgkodssystem Identitetsfärg– är den kulör vi upplever, så som människan ser den.
Skillnaden mellan dessa två (alltså mellan egenfärg och identitetsfärg) kallas färgförskjutning och orsakas av rumsliga faktorer. Exempelvis:
– Dagsljuset (i vilket läge har du dina fönster? ligger rummet i norr eller söderläge?) – Möbler och textilier (deras färg kan smitta av sig / reflekteras på de väggar du ska måla)
– Golvet och takfärgen (olika träslag/ ytskikt har olika förmåga att ”smitta” av sin färg på omgivningen).
– Lamporna (temperaturen på glödlamporna samt ev. lampskärmar påverkar rummet) – Klockslag och årstid (morgonljus och kvällsljus, sommar- och vinterljus är olika)
Allt ovan är ju sällan helt identiskt mellan två bostäder. Mycket kan man kanske härma, men fönsternas placering, husets läge, omgivning och utsikt för att inte tala om och ljusets rörelse i rummet under dagen mellan årstiderna är väldigt individuella.
Norrlägge – rum med fönster i norrläge upplevs generellt som ”kallare” Söderläge – rum med fönster i söderlägeupplevs ofta som ”varmare”
De fyra grundfärgerna påverkas på olika sätt av detta och en färgkod (som ju är ett recept på mängden av grundfärgerna) upplevs därför olika givet färgernas relativitet och pigmentens varierande förmåga att reflektera dagsljuset i ditt rum:
Hur tar man då reda på vilken färgkod man behöver?
Det tråkiga svaret är att det inte finns några genvägar för att hitta den nyans du vill uppnå.
Jag rekommenderar att du gör såhär:
– Fota ditt rum och dina möbler
– Fota ljusinsläppet och dina fönster
– Ta bilder på det som finns på utsidan av dina fönster (omgivande fasader eller växtlighet som påverkar ljuset som kommer in i din bostad)
– Samla på dig referensbilder som du kan visa upp för färgexperten. Tänk dock på att varken mobilen, datorn, eller pappersutskrifter har exakt återgivning så även om en färgkod står utskriven intill en bild kan den se annorlunda ut i verkligheten.
– Ta dig till en färgfackhandel, visa ditt underlag och rådfråga de experter som jobbar i butiken
– Köp hem små färgburkar och provmåla i det rum som ska målas. Måla helst på skivor så att du kan flytta runt den, se en färg i taget och uppleva färgen vertikalt på flera ställen i rummet.
– Innan du bestämmer dig för vilken färg du ska satsa på måste du ha målat mer än ett lager per ”provfläck” och (viktigt!) låtit färgen torka ordentligt. Beroende på torktid kan färgen nämligen förändras flera dygn efter din provmålning. Om du är ängsligt lagd är det också en fördel att kolla hur färgen ser ut på olika väggar i ditt rum samt hur den gör sig både i morgon-och kvällsljus.
Många inredningsmagasin och stylister svänger sig med begrepp som kanske inte alltid är så enkla att hänga med på eller förstå när man inte är skolad inredare. I samband med säsongsskiften mellan sommar och höst/vinter pratas det ofta om ”lätt” respektive ”tung” inredning. Logiskt på ett sätt, men vad betyder det egentligen i praktiken. Det handlar ju nämligen inte om vad saker och ting faktiskt väger i kilo räknat, utan om den upplevda eller så kallade ”visuella vikten”. Men vad är det då vi människor sägs uppfatta som tungt respektive lätt? Här är några exempel.
Enligt samma idé om visuell vikt kan man ”lura” ögat och kompensera problemytor genom att inreda med motsatsen. Alltså. Bor du stort kan du dribbla bort den ekande och tomma känslan genom att välja större och visuellt ”tyngre” möbler. Även mättade färger, många detaljer och hög densitet fyller ut och skapar tyngd. Liksom det omvända. Om du bor litet och trångt kan du lura sinnet genom att välja en ljusare och mer transparent inredning som går i kallare nyanser och har enklare former. Kanske låter flummigt men jag tycker det hjälper att ha med sig detta i bakhuvudet när man kört fast eller ska ta sig an ett nytt inredningsprojekt. Testa du med!
Jag får väldigt många frågor från läsare som vill ha in mer färg i sina hem, som undrar hur man ska göra så att de kulörta detaljerna inte bara blir till irriterande prickar som sticker i ögonen. För ett par månader tipsade jag er om 60/30/10+s som ju är en jättebra formula för att hitta proportioner när man färgsätter sitt hem – men den kanske känns lite avancerad att börja med om man är ovan att jobba med färg.
En betydligt enklare tumregel att ta till är 50/150-modellen. Då behöver du bara hitta EN färg som du gillar. Sedan går konceptet ut på att du jobbar med en nyans som är 50% ljusare och en som är 50% mörkare av den. Tänk helt enkelt att ditt inslag av färg behöver två sidekicks. Vips har du hittat din färgbrygga som gör att de där kulörta sakerna i ditt hem inte känns som ensamma utropstecken utan kan får stegvis ackompanjemang. Lite som tripp, trapp, trull. Testa det på soffkuddarna till att börja med, för att komma igång med din färgpalett – och sen kan du jobba dig vidare ut i rummet och matcha andra inredningsdetaljer, tavlor, mattor, gardinerna och andra textilier!
Välj först ut en kulör som du gillar. Kombinera sedan den med en nyans
som är ca 50% ljusare och en som är 50% mörkare = din färgbrygga!
Att buller, störande läten och entonigt ljud i bakgrunden kan skava i öronen är det få som säger emot. Alla som någon gång har försökt somna med en surrande mygga i rummet vet precis vad jag menar. Det krävs inte mycket för att reta gallfeber på våra hörselgångar. Men att motsvarigheten, i termer av visuella intryck, skulle kunna störa våra ögon på samma sätt är det inte lika många som skriver under på.
Man tänker kanske att man måste vara utpräglad minimalist eller anhängare av Feng Shui för att reta sig på sådant. Jag tror inte det. Oavsett om man gillar att ha mycket eller lite saker runtomkring sig kan det ju finnas grejor som triggar irritation. Var ärlig mot dig själv. Titta runt i rummet du befinner dig i just nu. Finns det något som stör ditt undermedvetna utan att du tänker på det? Nu menar jag inte självklarheter som stök och oreda, eller små avlastningshögar som uppstår i hemmet och på jobbet emellanåt. Utan en sak eller en färg eller en möbel som skaver i ditt sinne.
När vi blir varse om ljud som stör oss tar vi ofta aktiv handling direkt. Vi skruvar ner volymen eller stänger av om vi kan. Vi ber dem som pratar lite för högt att dämpa sig och stänger igen dörren mot det som hörs för mycket. Men när det kommer till visuella störningsmoment kan vi låta dem bli kvar runt oss i evigheter – utan att vi gör något åt saken. Jag har ingen aning om det finns vetenskaplig grund för mitt påstående, men ta detta för vad det är. Ett knep som ofta funkar när jag stylar och hjälper till hemma hos kunder. Ställ dig själv frågan om det finns något som skaver och du kommer bli förvånad över hur skönt det känns när du tagit itu med ditt visuella brus.
Alla har inte råd (eller lust) att anlita en inredningsstylist när de kört fast hemma. Men vill du ha mitt bästa budgetknep för att se det egna hemmet med ”nya” ögon? Använd mobilkameran. När man tittar på en interiör genom en kameralins upplever jag att man blir betydligt mer klarsynt än i verkliga livet. Kanske för att ett foto gör det lättare för oss att fokusera på ett utsnitt i taget, istället för att ta in rummet i 360-grader? Jag kan inte förklara varför men det som känns luddigt och obestämbart i riktiga livet blir plötsligt obarmhärtigt tydligt med hjälp av en stillbild. Det är som om kameran hjälper oss att se det vi inte förmår upptäcka med blotta ögat.
Jag använder också mobilkameran som ett minnesverktyg när jag gör stylinguppdrag för kunder. Och det tricket funkar ju lika bra när man ska jobba med något i sitt eget hem. För trots att man bor där dagligen dags är det inte alltid så lätt att minnas alla ytor och placeringsalternativ när man står i en butik och väljer mellan olika saker eller när man springer på något oväntat och behöver göra en snabb bedömning om det passar in eller inte. Därför kan det vara bra att ha ett album i mobiltelefonen där man sparat bilder på varje rum, eller åtminstone dem du aktivt inreder eller upplever dig ha bekymmer med.
Helgens hemläxa? Ta fram mobilen. Putsa av kameralinsen. Fota minst fem bilder av varje rum i dagsljus (en översikt, en ”verklighetssikt” dvs plåtat från det perspektiv du ser en specifik yta exempelvis sittandes i soffan om du har problem med väggen där TV’n står, och några närbilder på de hyllor eller ytor du söker detaljer till). Samla ihop dessa i ett eget album i mobilen så att du snabbt kommer åt dem. Vid tillfälle kan du sedan analysera dina foton, rum för rum. Hur känns kompositionen. Använder du dig av tredjedelsregeln. Kan du tillämpa 60/30/10-knepet? Har du hittat en skön inredningsrytm? Eller behöver du komplettera eller plocka bort något för att uppå regeln om udda antal?
Jag får ofta frågan om det inte finns något universalrecept man kan ta till för att lyckas med sin inredning. Oavsett vilken stil man gillar. Jag önskar att jag hade ett enkelt svar där, men tänker att det ju är lite samma som med matlagning – att proportioner och kryddor måste anpassas till huvudingredienserna. Och de kan ju variera. Det finns dock en rolig ramsa som kanske kan hjälpa (om inte hela så åtminstone en bra bit på vägen) för att undvika känslan av ett platt och livlöst eller förväntat och förutsägbart hem.
Testa att rabbla en parafras på den här klassiska bröllopsseden nästa gång du står inför ett rum som ”har allt” men ändå saknar det där ”lilla extra”:
”Something old, something new, something borrowed, something blue and a six pence in her shoe……”
som översatt till inredning skulle kunna lyda
”Något nytt, något nött, något ärvt, något kärvt, något fått, något sått
…och en krock eller chock!”
Den ramsan brukar funka bra för mig som mental checklista när jag går igenom en kunds hem, rum för rum. Varje ”perfekt” inredningslösning behöver nämligen ett par utropstecken och motpoler för att få karaktär och hemkänsla. Nybyggda hus med nya möbler mår ofta bra av att man plockar in någon detalj från förra seklet och gamla sekelskifteslägenheter som är inredda i en äldre stil kan behöva rockas till med något nyproducerat för att inte kännas som en sida ur en historiebok. Något ärvt från familjen bidrar med kontinuitet och personlighet. Något kärvt som i ”oregelbundet” eller ”handgjort” behövs ofta för att bryta alla rena och slätstrukna linjer i modern inredning (eller för att skaka av museikänslan i en konservativ stil). ”Något sått” som i grönskande växter och klorofyll behövs verkligen i alla rum och ja faktiskt… även en stilkrock likaså. Känns ditt hem lite tråkigt eller förväntat, förutsägbart eller fotriktigt. Våga bryta av med en oväntad, elegant eller varför inte extravagant detalj som pricken över i:et!
Jag tror att jag har snuddat vid det här i mina tidigare tips, men ett väldigt bra stylingknep som brukar hjälpa mig när jag känner att inredningen spretar iväg och jag inte får till balansen i ett rum, ett stilleben eller ett stylingprojekt är att jobba med ”grounding / anchoring”. Eller ”förankring” som man kanske kan översätta det till på svenska. Vad jag menar? Att varje rum och stilleben behöver bas och ankare. Visuella tyngdpunkter.
Det här ska dock inte förväxlas med begreppet fokuspunkter som jag skrev om nyligen. För nej, en rumslig grund ska inte vara det första man ser utan snarare fungera som ett visuellt stöd för att uppmärksamhet och fokus ska kunna röra sig ostört till den plats där du vill att den ska hamna. Exempel: Ett stort rum med många intryck behöver oftast en större matta för att binda samman alla möbler och lugna rummet. En rejäl matta i botten gör att inredningen inte ”flyter runt” utan får en tydlig bas så att intrycken inte spretar och stjäl uppmärksamhet från din valda fokuspunkt.
Varje rums möblemang bör också viktas så att det finns en tydlig ”ankarpjäs”. Eller tyngdpunkt om du så vill. I vardagsrummet kanske det är soffan som får ta störst plats och i sovrummet är det förmodligen sängen, men på samma vis bör man tänka i andra rum och passager i ett hem där det inte finns någon naturlig tyngd. En rejäl byrå i hallen, en ordentlig bokhylla i arbetsrummet eller stabil kommod i badrummet kan hjälpa till att skapa lod för sinnesintrycken så att de mindre sakerna kan flyta lugnare på ytan.
Ett detaljrikt stilleben upplevs också mer enhetligt om du utgår från en markerad bas. En bricka, ett fat eller en trave böcker är några exempel på ankare du kan ta till. En rörig bokhylla upplevs på liknande vis mer lugn och harmonisk om du placerar de största böckerna på de nedre hyllplanen. Man vill ha tyngdpunkten i botten. Och när man färgsätter ett rum brukar det hjälpa att tänka på samma sätt som Moder Natur. Grunda med de mörkare nyanserna och låt det bli lättare/ ljusare uppåt himlen / taket!
Det mesta inom inredning och styling handlar ju om att skapa balans och harmoni, men när det kommer till dekorationer är tumregeln tvärtemot – att man ska låta udda vara jämnt. Vad som menas med det? Om du vill göra ett fint stilleben till soffbordet, bokhyllan, en byrå eller ett sideboard ska du undvika par och istället sträva efter obalans. Gruppera dina saker om 3, 5, 7, 9 osv enligt ”regeln om udda antal”. På så vis får ögat en bättre promenadväg och din komposition känns mer intressant att titta på. Testa själv så får du se!
Fler tips för att lyckas med ett stilleben:
– Gruppera sakerna istället för att sprida ut dem. Ett enkelt nybörjartrick för att lyckas med det är att använda en bricka, några böcker eller ett fat som bas.
– Jobba med olika höjder på sakerna du kombinerar. Tänk tripp, trapp, trull.
– Sträva efter att bygga ditt stilleben i triangelformationer istället för boxiga och jämna fyrkanter/rektanglar. – Blanda gärna in olika strukturer och ytor (tänk motsatser och kontraster ex. mjukt mot hårt, matt mot blankt, slätt mot skrovligt osv).
– Försök leda ögats väg som en ”slalombana” genom ditt stilleben med hjälp av hur du placerar ut blickfången. Med andra ord försök sy den röda tråden lite mer i zick zack än med raksöm. Lycka till!
Att man bör lägga ”fokus” på en väl vald punkt för att komponera en intressant bild är en självklarhet för de flesta när vi fotograferar med en kamera. Det vill säga att man medvetet låter något få ta lite större plats eller sticka ut för att ögat ska landa där naturligt. Men det tankesättet glömmer vi ofta bort i verkliga livet. Till exempel när vi har kört fast i ett inredningsprojekt.
Ett vanligt stylingmisstag är att låta alla möbler och inredningsdetaljer ”skrika lika högt” efter uppmärksamhet. Ett bra knep för att komma runt det är att fundera på begreppet fokuspunkter. Vad är det första man lägger märke till i det rum du håller på att inreda? Och vad vill du att det ska vara? Är det samma sak eller behöver du leda om uppmärksamheten?
Ibland finns det naturliga element som fångar intresset direkt. Då kanske problemet (om du inte får till det) är att interiören bråkar för mycket med ögats naturliga promenadväg. I andra fall finns det inget speciellt att fokusera på, eller så är det alldeles för mycket som pockar på uppmärksamhet samtidigt. I värsta fall är det första man ser i ett rum inte samma sak du vill att det ska vara. Då får du jobba lite med inredningen för att skapa en vald detalj som framhäver rummet, bostaden, känslan eller stilen du vill åt – på bästa sätt.
Testa den tankemodellen nästa gång du skissar på en inredningslösning. Fundera på vad du vill förstärka och vad du kan skruva ner volymen på. Har du blivit hemmablind efter att ha jobbat för länge med ett rum så kan det hjälpa att ta några översiktsbilder med din mobilkamera. Genom att titta och bedöma en miljö via en kameralins så ser du snabbt vart ögat dras per automatik och vad du behöver justera för att det ska bli tydligare. Lycka till!
