Annons
När höstmörkret sänker sig förändras ofta rumsupplevelsen i våra bostäder och ljussättningen blir extra viktig, inte bara för att vi ska se ordentligt utan också för hur man uppfattar och upplever rummets storlek, stämning och känsla. Ett vanligt misstag är att bara planera ljussättningen ett rum i taget, och inte analysera hur du kan tända upp de mest frekventa siktlinjerna. Alltså synriktningarna och vyerna från de platser ni oftast befinner er på i hemmet. Man ju ofta fler än ett rum i taget när det är ljust, men inte lika tydligt när det är mörkt. 
Genom att tänka linjevis i ljussättningen kan du guida ögat, förlänga sikten och förändra rymdupplevelsen. Här är tre tips att tänka på:
Jag fick en läsarfråga om hur man kan göra för att skapa ”rätt” stämning i ett rum. När man ska inreda är det lätt hänt att man fastnar vid valet av möbler eller vid vilken stil man vill ha. I min Övningsbok för inredning har jag ett förslag på en tankeövning, som hjälper dig ta ett steg tillbaka för att istället börja med vilken känsla du vill uppnå. Här kommer en kort förklaring som kanske kan vara till hjälp!
Rätt och fel känsla?: Fundera på en känsla du trivs med och vad den har för motsats. Exempelvis: Vill du att ditt vardagsrum ska vara vilsamt, avkopplande och lugnt som ett långsamt musikstycke. Eller piggt och livligt, överraskande och energisprakande som en låt med högt tempo?
Analys: När du konstaterat vilken stämning och energi du vill ha i rummet ska du analysera två saker.
1) Hjälpredor. Fundera på vad du tycker symboliserar låg respektive hög energi i inredningssammanhang. Det kan ju vara väldigt personligt så det finns inget rätt eller fel. Men den här övningen hjälper dig att konkretisera och förstå vad som kan hjälpa dig förstärka den stämning du vill skapa. För mig personligen är lugn inredning = mjuka material, en färgsättning som går ton i ton (utan skarpa kontraster och kontrasterande kulörer som studsar mot varandra), lampor med ljusa skärmar som ger ett mjukt sken utan skuggverkan, saker som rör sig långsamt exempelvis en takmobil som snurrar stillsamt, en sprakande eldstad eller lågan från ett levande ljus osv. Hög energi för mig är däremot kontrastrika tavlor och brokiga tapetmönster, möbler med skarpa former, lampor med kulörta skärmar, mattor med tydliga mönster, inredningsdetaljer i klara och poppiga färger osv
Gör din egen personliga lista för att ta reda på vilka hjälpredor du kan använda dig av och addera (och vilka stjälpredor du ska undvika) för att sätta ”rätt” stämning i din inredning.
2) Fokuspunkter. Vad är det första man ser i det rum som ska göras om? Fundera på vad de sakerna/detaljerna sänder ut för signaler? En fokuspunkt är något som grabbar tag i din uppmärksamhet? Det behöver inte vara de allra största möblerna utan kan lika gärna vara en liten röd lampa eller ett pampigt konstverk på väggen som drar ögonen till sig. När du identifierat vilka fokuspunkter rummet har idag ska du analysera om de hjälper till att uppnå den känsla du strävar efter eller om de sänder de ut motsatta signaler? Gå sedan vidare till rummets alla möbler och detaljer. Bidrar de till stämningen eller stökar de snarare till det?
Den här tankeövningen hjälper dig ofta att förstå varför vissa saker i rummet skaver i ögonen och vad som behöver läggas till eller tas bort för att skapa en tydligare helhet och känsla.
Jag fick en intressant fråga som berörde viljan att behålla sina möbler och sin inredningsstil när man flyttar till en ny hustyp. Alltså om man inte vill bli en ”ny person” för att man byter bostad. Många tips kring flytt och inredning handlar ju om det omvända, att man ska ta chansen att transformera sig. Jag ber att få återkomma med ett svar när jag har formulerat mina tankar i ämnet. Tills dess vill jag ge ett varmt boktips på temat att få hjälp att förstå vad man gillar, i grund och botten och kanske hitta svar på varför – så att man kan stå stadigare i det. 
Jag berör ju också ämnet i mina böcker Handbok i inredning och Handbok i möblering, men ur ett lite mer praktisk och funktionellt perspektiv. Natalie Waltons bok Style – The art of creating a beautiful home djupdyker mer i känslorna runt ett hem och kring olika stilriktningar. Hon vägleder också med tankeväckande frågor och praktiska stylingövningar för olika rum och sammanhang. Den här titeln kom ut 2022, så ingen nyhet men det är en väldigt bra inredningsbok att läsa och att använda – inte bara att titta på för de vackra bildernas skull. 
Av upphovsrättsliga skäl får man inte fota inlagan och sprida innehållet i böcker, därav dessa blurriga bilder för att visa några exempeluppslag – men ta mig på orden. Om jag bara fick rekommendera en enda bok som ett perfekt komplement till mina egna så är det denna. Finns i lager hos Engelska magasinet. Obs! Inte sponsrat inlägg och ingen adlink.
Jag brukar avråda från lampor med skärmar av flätad rotting och liknande naturmaterial över bord där man måste kunna se ordentligt. Exempelvis ovanför ett köksbord i ett hem, eller över ett konferensbord på en arbetsplats. Varför? Den typen av lampskärmar skapar en ”rastrerad multipelskugga”. Ett ljusmönster som kan vara extremt jobbigt för den som vill utföra någon form av koncentrerat synarbete inunder. Till exempel läsa en tidning eller göra läxor, föra ett mötesprotokoll eller försöka hänga med i en presentation. De lamporna är jättefina som stämningshöjare eller mysbelysning, men inte så lämpliga när de ska ge bra allmänljus i ett rum eller funktionsljus över en arbetsyta. 
Visste du att flimrande lampor eller TLM (temporal ljusmodulering som det heter på fackspråk) kan påverka din hälsa. Personer som är känsliga för ljusvariationer kan uppleva att de blir irriterade, får huvudvärk, koncentrations- eller till och med synsvårigheter om de vistas länge i rum där det elektriska ljuset är ”ojämnt”.
Att ljuset flimrar är inte alltid supertydligt för blotta ögat, men ett enkelt test man kan göra är att filma lamporna med mobilkameran. Då brukar de variationer i ljusets i intensitet, som ger upphov till flimmer och stroboskopiska effekter, synas tydligare.
När EU:s nya ekodesign-direktiv trädde i kraft 2021 infördes ett gränsvärde för hur mycket en LED-lampa får flimra. Värdet för ”flimmermått” får inte överskrida 1,0, och värdet för ”stroboskopiska effekter” får inte bli högre än 0,9. Under 2024 kommer de här reglerna att skärpas ytterligare och gränsvärdet för de stroboskopiska effekterna får då inte vara högre än 0,4. Källa: Forskning.se Förpackningarna för ljuskällor måste numera också märkas med en QR-kod där man ska kunna hämta mer information i databasen EPREL (European Registry for Energy Labelling). För ljuskällor inkluderar det värden för ”Flicker metric” (PLM st ) och ”Stroboscopic effect metric” (SVM). Ändå är det förhållandevis få som känner till detta. Därför tänker jag att det är ett tips att läsa in sig på för både branschfolk och konsumenter som är intresserade av inredning och hälsa.
Nyfiken på mer? Här kan du läsa en forskningsrapport från Lunds universitet med titeln ”Förstå Flimmer: en guide till IEC 61547 för belysningsbranschen” Lindén, J., & Dam-Hansen, C. (2022).
Illustration Trendenser.se på planskiss av Trivselhus.se
Såhär års när det bara blir mörkare och mörkare blir det också tydligare och tydligare hur viktig det är med bra belysning inomhus. Jag har skrivit en hel del om det i mina Handböcker men också i tidigare blogginlägg där jag bl a berört behovet av olika sorters ljus och fler armaturer i ett rum än man tror sig behöva. En enkel övning för att komma igång med sin belysningsplanering är att börja med en inventering av hur det ser ut idag. Släck taklamporna i rummen och tänd upp de mindre lampor du har. Gör sedan en enkel ritning på ett papper eller på en utskrift av din planskiss och markera var du har ljuspunkter i ditt hem med hjälp av en överstrykningspenna.
Analysera var och hur olika ljuspooler bildas. Har du tillräcklig arbetsbelysning på de platser där du behöver kunna se ordentligt? Eller behöver du komplettera med mindre funktionsbelysning utöver allmänljuset i taket? Var kan du tillföra fler, större eller mindre pooler av ljus för att skapa rum i rummet och lätta upp börja hörn? Kan du använda dig av mer (eller mindre) ljus för att rikta fokus från något som skaver? Eller för att förstärka uppmärksamheten mot något du verkligen tycker om?
När man färgsätter ett rum (eller en offentlig miljö) har inredare traditionellt fått lära sig att placera det mörkaste i botten och det ljusaste i toppen, i en vertikal gradiens. Det är ju också så naturen är ordnad. De mörkare kulörerna är ofta mot marken och sen blir det allt lättare/ ljusare upp mot himlen. Forskning har visat att den vertikala ljusgradienten är viktig för djuren och deras spatiala förmåga. De läser av omgivningen, håller koll på dygnsrytmen och aktuella väderförhållanden utifrån den. En mörk himmel är natt eller kan förknippas med oväder på ingång. Ganska logiskt.
På senare tid har det blivit allt trendigare att måla betydligt mörkare färg på innertaket, än på rummets golv och väggar. Framförallt på hotell. Jag bodde alldeles nyligen i ett rum med svart innertak och upplevde nästan en kvävande känsla. Säkert väldigt individuellt förstås. Men vad tror du? Är vi annorlunda än djuren eller läser vi också av vår omgivning (medvetet eller omedvetet) utifrån samma princip? 
Du har säkert stått i ett provrum någon gång och känt dig missnöjd med ditt utseende? Eller suttit framför spegeln hos en frisör och inte känt igen dig själv. Man kan förstås inte skylla allt på lamporna, men faktum är att det finns vedertaget ”ful-ljus” och ”snygg-ljus”. Har du koll på vad som gör skillnaden? Här är en kort förklaring över hur placeringen av belysning kan ge helt olika upplevelser av samma ansikte (och kropp). Värt att tänka på när du ska placera ljuskällor i badrummet, eller intill en hallspegel hemma. 
Gloria-ljus
Om du bara har en enda lampa placerad rakt ovanför ditt huvud är risken stor för gloria-effekten. Hjässan blir den mest upplysta kroppsdelen vilket gör att håret tenderar att se mer slitet ut eftersom man ser varenda strå som inte ligger rätt. Dessutom kommer du se mer hålögd ut eftersom man får mörkare partier under ögonen, näsvingarna och mungiporna vilket kan ge en förvrängd upplevelse av ansiktsdragen och göra rynkorna tydligare. 
Sidoljus / Splitlight
Sidoljus kallas även split light på engelska. Det uppstår när man bara har placerat ljus på ena sidan av kroppen eller ansiktet, så att den ena halva ligger i skugga medan den andra halvan är kraftigt upplyst. Ytan delas då i två fält, ett mörkt och ett ljust. Det kan framhäva ojämnheter i hyn (och kroppen) och gör det även svårare att läsa av ansiktsuttryck och mimik. Åtgärda det genom att komplettera med fler ljuskällor på båda sidor .
Grävlingsljus
När ljuskällorna är placerade snett bakom huvudet lyser det upp ansiktets sidopartier medan mitten av ansiktet får en mörkare strimma, ungefär som teckningen på en grävling. Med den typen av belysning (eller inkommande dagsljus) vid en spegel kan det också uppstå reflexbländning i spegelglaset som bländar ögonen. En bra tumregel när man ljussätter är att man ”alltid vill ha solen i ansiktet”, inte i ryggen – speciellt där speglar är placerade.
Rembrandtljus
Rembrandt var en av de första konstnärerna som förstod att återgivningen av ljuset i ett konstverk hade lika stor betydelse som själva motivet i sig. Hans sätt att porträttera människor har gett namn åt en ljussättningsteknik som kallas Rembrandtsljus. Om den enda ljuskällan placeras ungefär 45 grader framför och lite ovanför huvudet så att ljuset bara träffar den ena halvan av ansiktet och skuggsidans kind så formas en triangel av ljus under ögat. Effektfullt i ett måleri eller foto, men inte lika kul när man vill kunna se sig själv ordentligt. Eller se trevlig ut. 
Snyggljus?
För att ansiktet ska belysas utan konstiga skuggbildningar (och för att skavanker ska slätas ut) är ett kombinationsljus bäst. Alltså flera ljuskällor som riktas mot ansiktet framifrån. Både från sidorna och snett uppifrån. Det finns alltså en god anledning till att sk. ”ringlights” används vid filminspelningar, smink-tutorials och Teams-möten med andra ord. På så vis så får du en betydligt mjukare, jämnare och mer smickrande ljusbild över ansiktet.
Förr löd rådet att man skulle undvika att blanda olika träslag i ett rum. Numera är det mer regel än undantag att mixa, men många tycker det är klurigt att få till en harmonisk helhet.
Här är några inredarknep som kan vara bra att ha i bakfickan när du vill blanda olika träsorter och ytbehandlingar:
Använd träslag som har samma ”underton”
Precis som väggfärger kan träslag ha en varmare eller kallare underton. Resultatet blir oftast bäst om man håller sig på en planhalva.
Varma undertoner: drar åt rött, orange och gult.
Kalla undertoner: drar mot blått, grått och lila.
Beroende på hur träet ytbehandlats kan samma träslag slå åt olika håll. På bilden ovan ser du ek som bestrukits med Osmo Vax för att få olika toner. Har du en möbel som sticker iväg kan kanske du kan slipa om och ytbehandla med en pigmentering för att den ska passa in bättre i din tänkta helhet?
Golv och möbler måste inte vara av samma träslag
Ett vanligt ”snedtänk” som jag själv har gjort många gånger (innan jag sett effekten av motsatsen) är att ”golvets träslag ska styra valet av trä på inredningen”. Det måste inte matcha. Tvärtom kan det vara väldigt fint om golv och möbler, eller golv och kök, kontrasterar lite. Annars flyter allt lätt ihop.
Låt ett träslag vara dominant
Välj ut ett träslag som får dominera och ta för sig tydligt i rummet och använd de andra som bakgrundskör.
Tänk även på ådring och mönsterbild
Olika trä men också olika sågningar av samma träslag kan ge upphov till olika typer av mönsterbilder på träytan. Antal kvistmärken, kontrasterna och avståndet mellan ringarna i ådringsmönstret etc kan också skapa mer eller mindre intensiva effekter.
Det är också något man kan ha i bakhuvudet. Balansera olika mönsterbilder genom att kombinera lugnt med livfullt, eller skapa dramatiska effekter genom att blanda starka mönster med starka mönster.
Mörkt och ljust är enklare än ton i ton
Om du känner dig rådvill är det oftast enklare att få till en mix av mörkt mot ljust, än att försöka hitta träslag som ligger exakt, ton i ton. 
Stort och smått
Det är lätt att valet av träslag stannar vid golv och möbler, men glöm inte bort de mindre trädetaljerna i ett rum. Exempelvis tavelramar, stativ till lampor, skålar och fat, skärbrädor, knoppar och beslag som också kan matchas eller mixas och påverka helhetsintrycket på olika sätt.
* samtliga bilder i inlägget är mina egna. Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se
Jag håller på att välja kulörer till en kund och har fyrtioåtta olika färgsnurror på skrivbordet som vi bläddrar i för att synka val till 7 olika rum, som också ska matchas med materialprover. Ett inredarknep värt att skicka vidare är fästa gummiband på de kulörer du väljer mellan. På så vis går det mycket enklare att fiska fram just de sidor du vill komma åt snabbt och du slipper vika hundöron eller krångla med post-it-lappar som faller av. Nästa gång du ska till färgaffären för att välja väggfärg – ta med en näve gummiband i fickan 🙂 
Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se
