Annons
Det dök upp en fråga från Lina i Trendensers Facebookgrupp igår. Varifrån kommer lampan som syns på gardinföretaget Gotains pressbilder?
Det är Rick Tegelaars ”Meshmatics Chandelier” för Holländska Moooi. Jag skriver ju ibland om bakgrunden till nordiska inredningsdetaljer, lampor och möbler – denna kvalar inte riktigt in till att vara en local hero men designidén har en fin historia som är värd att belysa. Har du lite tid över idag? Kolla på kortfilmen av Dezeen nedan. Efter det gillar man ju lampan ännu mer. Sen bör det kanske tilläggas att Meshmatics är en ljuskrona. Den sprider ljuset mestadels uppåt, inte riktat nedåt, så den gör sig bäst som stämningsbelysning över ett matsalsbord där man inte äter dagligen – eller som en vacker uplight i ett rum med lite takhöjd.
Jag har tidigare tipsat om bra riktmått för hur högt en lampa bör hänga över ett matbord – för att man inte ska bländas av ljuskällan och för att skärmen inte ska skymma sikten för dem som sitter vid bordet. Det kan du läsa mer om här. Men hur bred bör lampan vara då? Bredden på skärmen påverkar ju både spridningsvinkeln (hur stor del av bordet som blir belyst) och risken för att man slår i pannan när man ska sätta sig ned eller resa sig upp.
Två bra riktmått att utgå från i den frågan är:
Förenklat kan man säga att lampan bör vara ungefär hälften av bordets bredd. Har du ett väldigt långt bord med många sittplatser så ger två lampor i rad ofta bättre ljus än en enda stor. 
Form får ofta gå före funktion när vi köper belysning. Kanske för att designlampor tycks ha blivit en statusmarkör på senare tid – inte bara något som ska sprida ljus inomhus? Och trots att vi har ägnat decennier åt att utveckla inomhusbelysning verkar vår generation strunta i lampskärmar.
”Men nu när vi kan dimma ner lamporna vi behöver ju inte skärmarna längre”.
Jo. För att rikta, sprida och blockera ljusflödet är skärmarna fortfarande viktiga hjälpmedel. 
Inredare som ritar in belysning tittar inte bara på lampornas design utan också på deras spridningsvinkel. Alltså inom hur stort område lampan ger en ljusstyrka som är 50% av maxvärdet eller mer. Det svagare ljuset utanför detta område kallas ljusfält. 
Spridningsvinkeln anges i grader. Ju högre grad desto bredare ljuskägla och vice versa. Viktigt att ha i åtanke när du väljer spotlights men också när du väljer lampor där du ska belysa en större yta, exempelvis över en arbetsbänk i köket eller ett stort matbord.
Om du tittar på bilder i inredningsmagasin och mäklarannonser med de här glasögonen på dig så kommer du snabbt se när belysningen är dåligt planerad. Utan att veta exakt gradantal på spridningsvinklarna är det lättare att läsa armaturen och räkna ut var man behöver addera fler lampor eller välja en annan modell för bättre täckning.
Att det är viktigt med belysning på insidan av våra hem är de flesta överens om. Men att utsidan också kan behöva lite hjälp på traven verkar inte alla vara lika övertygade om. Trots att ljussättning kan göra så stor skillnad för hur vi upplever husfasader och trädgård. Här är några tips!
Olika typer av utebelysning (har du alla?)
– Orienteringsbelysning för att visa och markera nummerskyltar, ytterdörr/entré, gångstråk etc.
– Allmänbelysning för större ytor som exempelvis altaner, garageuppfarter och poolområden.
– Dekorationsbelysning/punktljus för att framhäva växter, stenpartier, detaljer i trädgården.
– Trygghetsbelysning för att lätta upp mörka skogspartier eller uppmärksamma aktivitet (med rörelsedetektor) utanför huset efter skymning.
– Fasadbelysning för att lysa upp huskroppen.
Olika effekter och placering
Beroende på vilka lampor du väljer och var du placerar dem kan du skapa olika ljus- och skuggeffekter.
Downlight ljuset faller uppifrån och ned. Bra för att belysa fasader, altandäck, entréer och rabatter. är den ljustyp som oftast uppfattas mest naturlig i utemiljön, eftersom den efterliknar det naturliga ljuset från solen och månen och skapar liknande skuggor.
Uplight ljuset riktas nedifrån och upp. Fungerar bra för fasader, träd och buskar, statyer och stenpartier och staket. Kan dock få vissa ytskikt att uppfattas lite förvrängda, då ljuset riktas åt motsatt håll än dagsljuset. Använd inte starka uplights där de kan blända ögat exempelvis vid gångstråk eller nära sittplatser på altandäck .
Crosslight (eller timglasljus) får man genom en kombination av uppåtriktat och nedåtriktat ljus vilket skapar en kryssformad ljuskägla på exemempelvis en fasad, staket eller stenmur. Bra att ta till när det finns en rabatt eller ett buskage i nederkant.
Washing en dold ljusslinga kastar ett mjukt ljus längs en hel fasadvägg, ett staket eller en stenmur. Kan riktas både uppåt och nedåt beroende på konstruktion.
Spotlight/punktljus genom att placera ljuskällan en bit ifrån objektet kan man skapa ett riktat punktljus exempelvis på en trädstam eller lövkrona.
Skuggning/siluett genom att placera ljuskällan bakom objektet kan du skapa effekten av en skuggning och dramatisk siluett.
När jag hälsade på hemma hos Mats och Marie fick jag syn på den här fina lampan som Marie gjort alldeles själv. Hon hade helt enkelt tagit en gammaldags jordglob med belysning, som hon fyndat på loppis, och skalat av den naken. Hur enkelt som helst att härma. Har du en fungerande jordglob med inaktuella landsbeskrivningar kan du bara pilla bort den utdaterade gamla kartan och putsa rent glaset. Voilá så har du en snygg lampa! Med en dimmeradapter blir den glödande globen en fin mysbelysning.
Är i Stockholm på äventyr, igen. Möten och spännande saker på schemat. Men inte så fasligt fullknökat att det hindrat mig från att titta förbi favoritparfymbutiken på Mäster Samuelsgatan för påfyllning. Vet att jag har nämnt det tidigare men förutom de flytande godsakerna är jag ju förtjust i deras taklampa. Misstänkt lik en Edvin Öhström. Försökte få det bekräftat av min barndomsgranne från Holmsund, som jobbar på Byredo. Men icket. Han hävdar, Svenskt Tenn? Naaeeh. Kan det väl inte vara va? Halade upp kameran och fick en bättre bild den här gången. Vad tror ni? Någon som har en kvalificerad gissning?
