Annons
Jag brukar sällan, för att inte säga aldrig, vara sjuk men nu är jag totaldäckad i sängläge med en rejäl förkylning som enda sällskap. Jag känner mig inte alls lika tjusig som den här donnan (från Jensens Sängars senaste sängkampanj) i mitt snoriga tillstånd men bilden får illustrera dagens status. Liggandes, långt från datorn. Så snart jag är på benen igen kommer jag att lägga ut en spännande tävling som jag fått möjlighet att arrangera via LG Electronics, men tills dess får ni hålla ut med det här som pausmusik.
Foto: imagebild från Jensens Sängar
Igår spontanshoppade jag en ny väcklarklocka på lunchen. Jag hade egentligen inget ärende när jag steg in genom dörrarna på Krypton Form på Vallgatan, annat än att möjligtvis rensa tankarna för en stund, innan jag skulle pinna vidare och köpa med mig en hämtsallad upp till kontoret. Men så fick jag syn på den här. Naoto Fukasawaas fina väckarklocka för Asplunds serie +-0, som stod i ett skåp och ropade på mig. Den är precis exakt vad jag letat efter. Helt perfekt i sin form. Enkel, tydlig, tyst och dessutom gammaldags analog. Och som ni ser fann den direkt sin plats i AJ-lampans cirkelformade fot på mitt sängbord.
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Jag tror att jag skrev upp den här glasklara skönheten på min mentala önskelista redan för fem år sedan. Men, det sägs ju att den som väntar på något gott aldrig väntar för länge. Och idag hände det. Jag fick ett fyrkantigt tungt paket med silveremblem och rosa krulliga snören från en vän. Under locket gömde sig ett stycke glaskonst från Reijmyre och Svenskt Tenn. Den fina Hortuskrukan anno 1939. Ursprungsmodellen tillverkades egentligen i mässing, men under kriget då metall var hårdvaluta, lät Estrid Ericson göra en variant i glas. Vilken tur. För den här modellen är ju tjusig både med och utan innehåll. Tack Monika. 
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Ni minns kanske sommarens bilresa i Skåne, och ni minns kanske mina rapporter om all god mat som fanns att äta. Vad jag inte nämnde var att jag köpte med mig världens godaste helgmüsli hem därifrån. En blandning av rostade (och ja, nästan kanderade) nötter med smak av kanel, som förmodligen har större sockerhalt än det värsta av lördagsgodis. Men gott var det. Och slut är den. Imorse skrapade jag verkligen mot botten av burken och nu vill kolhydratsknarkaren i mig ha tag på mer. Men frågan är bara vem som gör den och var jag kan köpa mer. Förpackningen saknar nämligen etikett. Det enda jag vet är att det var en ung tjej i krokarna som precis hade startat upp sin müslitillverkning och att de hade tagit in hennes produkt på prov. Och det är alltså inte Olof Viktors gourmetmüsli, även om burken är förvillande lik. Suck. Dagens i-landsbekymmer. Är det månne någon av er som vet vem hon är och om hon säljer på distans? 
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Som ni hört rapporteras från flera håll var Formex (som låg väldigt tidigt i år) en av de varmaste mässorna hittills. Luften var så kvav i hallarna att man inte kunde tänka ordentligt. Och det behöver man ju, när man får så mycket intryck på en gång. Jag och Anna bestämde därför att vi skulle kyla ner oss lite och smet över till Absolute Ice Bar på eftermiddagen. Här är det -5°C året runt och all inredning inklusive glasen är gjord av 100 % kristallklar is från Torne älv i Lappland. Det är lite av en turistfälla, jag tror vi var de enda svenskarna på plats, men vad gör väl det. Vi behövde svalka knopp och kropp och så här i efterhand var det ju faktiskt en förlängd trendspaning i sig. Iskristaller, snö, knarrande kyla, renfällar och andra Norrländska influenser syntes ju på faktiskt flera ställen även på Formex. 
Foto: Trendenser.se
Imorse klev vi upp tidigt och laddade med en rejäl hotellfrukost för att orka med dag 2 på Formexmässan. Förhoppningsvis är det lite svalare därute idag. Igår var värmen näst intill olidlig. Tänk tropisk värme minus badstrand och läskande drinkar, och så ett par hundra spotlights och värmeljus på det. Ungefär så kändes inomhustemperaturen i mässhallarna under gårdagen. Men, idag har vi som sagt laddat med både frukt och vatten så nu ska vi hålla hela dagen ut. Vi återkommer med bildrapporter. Håll utkik!
Foto: Frida Berglund och Anna Ramstedt, Trendenser.se
Det råder delade meningar här hemma, huruvida mina inköp från sommarens loppisturné verkligen varit särskilt lyckade eller bara skräp. Hmpf… Själv tycker jag att de här danska träfrukterna som inhandlades efter en slingrig bilfärd utanför Borås (ymnigt svettandes och med blodsockret i höjd med fotknölarna, bör kanske tilläggas) trots allt var ett bra sådant. Men, man kan ju inte veta säkert. Såg förresten att Linda skapat en ny kategori med namnet ”fynd eller synd” på sin blogg. Kanske kunde de kvala in där. 
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Nu när jag blivit moster (och fått besked att jag klarade ARU-tentan på kursen jag gick i våras) så kände jag att det var dags att unna mig en liten minnessak från juni 2010. Och vad passade väl bättre för att fira mosterskapet, än att komplettera mitt lilla stilleben av danska träfigurer med en nallebjörn som kompis till min apa från Kay Bojesen. Slog till när jag var hos Designmäklarna, som hade sommarutförsäljning och 50% rabatt på sortimentet från Rosendahl. Nu samsas en mindre djurpark på sidobordet från HAY i vardagsrummet. Varje gång jag får syn på dem tänker jag på världens sötaste smula till systerdotter.
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Nu tar jag en liten midsommarpaus från bloggen för att hänge mig helt åt att äta jordgubbar, dricka rosévin och ha långlunch/middag/kvällsmat under en strålande sol med klarblå himmel. Söker du dukningstips i sista minuten kan jag rekommendera Mateus inspirationsgalleri på webben som bjuder på massor av somriga tips. Önskar er alla en riktigt fin midsommar med allt som hör till! Vi ses igen om ett par dagar. 
Foto: pressbild Mateus
Idag tog vi en promenad ner till Röhsska och kikade på utställningen med Signe Persson-Melin. Man får ju inte fota på sådana tillställningar, så jag kan tyvärr inte visa några bilder mer än på de fantastiska teracottakrukorna med hennes karaktäristiska mönster som stod uppradade i fönsterkarmarna. Visst är de fina! De finns även till salu i museibutiken för 450 kronor styck (375 kr för de mindre modellerna). Och vips så seglade en ny pryl upp på min privata önskelista. De passar dock inte riktigt i en innerstadslägenhet, så jag får nog vänta tills den dag vi har ett sommarhus. Men är de inte fina, så säg? Utställningen rekommenderas om du har vägarna förbi Göteborg i sommar. Allt står kvar till den 14 augusti. Och Signe, som var en av mormors favoriter, är still going strong. Hon har till och med en blogg!
Foto: Frida Berglund, Trendenser
