Annons
Jag får ofta önskemål om fler bilder från min vardag. Hur ser det ut runtomkring mig? Bor jag som de gör i inredningstidningarna. Och hur är det egentligen att tjäna pengar på sin blogg? Är det mingelkalas och goodiebags för hela slanten, som vissa modebloggare tycks vilja ge sken av? Inte direkt. Att driva företag och samtidigt jobba heltid är så långt från lattelivet man kan komma. Idag är inget undantag. Här helgas ingen vilodag. Här är det snarare all work no play som gäller, för att ta igen en förlorad arbetsvecka. Jag har fem föredrag som ska planeras, presentationsmanus som ska skrivas, en drös inlägg att förbereda (nästa vecka är jag på plåtning i Stockholm med jobbet, och då finns ingen tid att blogga) och fakturering som ska fixas. Här får ni snabb bild på min arbetsplats just nu. Travarna med oöppnad post och tidningar tornar upp sig som en skyline på skrivbordet. Det är sjukt kul, men också sjukt mycket jobb bakom kulisserna. Vill du läsa mer om hur det är att frilansa och inredningsblogga? Missa inte Marias frågestund!
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Det är svårt att få någon riktig helgkänsla när man har befunnit sig innanför hemmets fyra väggar under en hel vecka. Jag kan inte minnas när jag någonsin varit så krasslig att jag behövt det tidigare. Dagarna flyter liksom ihop till ett enda snuvigt töcken. I vilket fall, snart får jag sällskap i skokartongen när den bättre (och friskare halvan) kommer hem från jobbet. Bara tanken på det gör mig gladare. Liksom de fina blommorna och det gulliga krya-på-dig-kortet som kom hem till mig i cellofanpapper häromdagen. Perfekta exemplar av min favoritsnittblomma. Hoppas att ni får en skön fredag allihopa!
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Jag brukar sällan, för att inte säga aldrig, vara sjuk men nu är jag totaldäckad i sängläge med en rejäl förkylning som enda sällskap. Jag känner mig inte alls lika tjusig som den här donnan (från Jensens Sängars senaste sängkampanj) i mitt snoriga tillstånd men bilden får illustrera dagens status. Liggandes, långt från datorn. Så snart jag är på benen igen kommer jag att lägga ut en spännande tävling som jag fått möjlighet att arrangera via LG Electronics, men tills dess får ni hålla ut med det här som pausmusik.
Foto: imagebild från Jensens Sängar
Igår spontanshoppade jag en ny väcklarklocka på lunchen. Jag hade egentligen inget ärende när jag steg in genom dörrarna på Krypton Form på Vallgatan, annat än att möjligtvis rensa tankarna för en stund, innan jag skulle pinna vidare och köpa med mig en hämtsallad upp till kontoret. Men så fick jag syn på den här. Naoto Fukasawaas fina väckarklocka för Asplunds serie +-0, som stod i ett skåp och ropade på mig. Den är precis exakt vad jag letat efter. Helt perfekt i sin form. Enkel, tydlig, tyst och dessutom gammaldags analog. Och som ni ser fann den direkt sin plats i AJ-lampans cirkelformade fot på mitt sängbord.
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Jag tror att jag skrev upp den här glasklara skönheten på min mentala önskelista redan för fem år sedan. Men, det sägs ju att den som väntar på något gott aldrig väntar för länge. Och idag hände det. Jag fick ett fyrkantigt tungt paket med silveremblem och rosa krulliga snören från en vän. Under locket gömde sig ett stycke glaskonst från Reijmyre och Svenskt Tenn. Den fina Hortuskrukan anno 1939. Ursprungsmodellen tillverkades egentligen i mässing, men under kriget då metall var hårdvaluta, lät Estrid Ericson göra en variant i glas. Vilken tur. För den här modellen är ju tjusig både med och utan innehåll. Tack Monika. 
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Ni minns kanske sommarens bilresa i Skåne, och ni minns kanske mina rapporter om all god mat som fanns att äta. Vad jag inte nämnde var att jag köpte med mig världens godaste helgmüsli hem därifrån. En blandning av rostade (och ja, nästan kanderade) nötter med smak av kanel, som förmodligen har större sockerhalt än det värsta av lördagsgodis. Men gott var det. Och slut är den. Imorse skrapade jag verkligen mot botten av burken och nu vill kolhydratsknarkaren i mig ha tag på mer. Men frågan är bara vem som gör den och var jag kan köpa mer. Förpackningen saknar nämligen etikett. Det enda jag vet är att det var en ung tjej i krokarna som precis hade startat upp sin müslitillverkning och att de hade tagit in hennes produkt på prov. Och det är alltså inte Olof Viktors gourmetmüsli, även om burken är förvillande lik. Suck. Dagens i-landsbekymmer. Är det månne någon av er som vet vem hon är och om hon säljer på distans? 
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Som ni hört rapporteras från flera håll var Formex (som låg väldigt tidigt i år) en av de varmaste mässorna hittills. Luften var så kvav i hallarna att man inte kunde tänka ordentligt. Och det behöver man ju, när man får så mycket intryck på en gång. Jag och Anna bestämde därför att vi skulle kyla ner oss lite och smet över till Absolute Ice Bar på eftermiddagen. Här är det -5°C året runt och all inredning inklusive glasen är gjord av 100 % kristallklar is från Torne älv i Lappland. Det är lite av en turistfälla, jag tror vi var de enda svenskarna på plats, men vad gör väl det. Vi behövde svalka knopp och kropp och så här i efterhand var det ju faktiskt en förlängd trendspaning i sig. Iskristaller, snö, knarrande kyla, renfällar och andra Norrländska influenser syntes ju på faktiskt flera ställen även på Formex. 
Foto: Trendenser.se
Imorse klev vi upp tidigt och laddade med en rejäl hotellfrukost för att orka med dag 2 på Formexmässan. Förhoppningsvis är det lite svalare därute idag. Igår var värmen näst intill olidlig. Tänk tropisk värme minus badstrand och läskande drinkar, och så ett par hundra spotlights och värmeljus på det. Ungefär så kändes inomhustemperaturen i mässhallarna under gårdagen. Men, idag har vi som sagt laddat med både frukt och vatten så nu ska vi hålla hela dagen ut. Vi återkommer med bildrapporter. Håll utkik!
Foto: Frida Berglund och Anna Ramstedt, Trendenser.se
Det råder delade meningar här hemma, huruvida mina inköp från sommarens loppisturné verkligen varit särskilt lyckade eller bara skräp. Hmpf… Själv tycker jag att de här danska träfrukterna som inhandlades efter en slingrig bilfärd utanför Borås (ymnigt svettandes och med blodsockret i höjd med fotknölarna, bör kanske tilläggas) trots allt var ett bra sådant. Men, man kan ju inte veta säkert. Såg förresten att Linda skapat en ny kategori med namnet ”fynd eller synd” på sin blogg. Kanske kunde de kvala in där. 
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Nu när jag blivit moster (och fått besked att jag klarade ARU-tentan på kursen jag gick i våras) så kände jag att det var dags att unna mig en liten minnessak från juni 2010. Och vad passade väl bättre för att fira mosterskapet, än att komplettera mitt lilla stilleben av danska träfigurer med en nallebjörn som kompis till min apa från Kay Bojesen. Slog till när jag var hos Designmäklarna, som hade sommarutförsäljning och 50% rabatt på sortimentet från Rosendahl. Nu samsas en mindre djurpark på sidobordet från HAY i vardagsrummet. Varje gång jag får syn på dem tänker jag på världens sötaste smula till systerdotter.
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
