Kategori: Fridas personliga

När jag postade en bild på den här lilla buketten snödroppar via Instagram igår blev jag överöst med frågor om vasen. Jag skriver svaret här så slipper ni maila. Det är en limited edition Bud Vase av holländska Aldo Bakker som jag fick i min första Designerbox (nr 3). Vad det är? Jo, en prenumeration som man kan teckna på nya (och fram till releasedatumet hemliga) designprodukter som görs i begränsad upplaga och skickas hem i en snygg trälåda. Lite som att prenumerera på en tidning eller vara med i en bokklubb fast här får man ett nytt samlarobjekt hemskickat istället. Jag tycker att utbudet (bortsett från den här porslinsvasen, som jag älskar!) har hållit en väldigt ojämn nivå hittills men jag hänger ändå kvar som prenumerant ett tag till. Idén är ju kul, så man får väl ge det en chans!

Jag har en så himla härlig fredagskänsla i kroppen idag. Det tyckte jag var värt att fira lite extra med ett fång fina blommor inför helgen. Inspirerad av andra inredningsbloggare slog jag till på en rufsig vårbukett med bl a anemoner, eukalyptus, franska tulpaner och ranunkler. Ordentligt bundna, bör tilläggas, annars drunknar ju blommorna väldigt lätt i Dagg-vasen.

Minns ni hur skeptisk jag var till Instagram i början? Men vet ni. Nu har jag drygt 22 000 followers! Det är fler än antalet lösnummer som säljs per utgåva av stora svenska inredningstidningar som Allt i Hemmet och Residence. Helt galet! Jag är inte superaktiv men jag tycker det är ett roligt komplement till bloggen där jag kan visa rörliga bildspel från mässor, snabba glimtar från vardagen och fina saker som jag springer på men där bilderna kanske inte alltid håller bloggkvalité. Här är några färska foton från min mobil. Både nytt och publicerat. Häng med! Du hittar mig under @trendenser

Det är inte meningen att hålla er på halster med mina bildrapporter från årets möbelmässa på det här viset, men det har varit en helt vansinnig resa. Kantad av kollegor som insjuknat i vinterkräket, bångstyriga PR-personer (som inte velat låna ut produkter till TV?) och mässvakter som hindrat mig i dörren när jag varit på väg med grejor till morgondagens direktsändning due to regler jag kanske borde förstå (säkert rimliga, men det var ju så himla typiskt just nu). Men det mesta har löst sig och framförallt, jag är frisk. Idag har jag filmat montrar med TV4, haft viktiga möten och hållit en föreläsning om ”sociala medier för inredningsbranschen” inför ett fullsatt Design Talks! Så kul! Tyvärr rymdes inte alla i lokalen och folk blev därför nekade i dörren, så jag hoppas vi kan ta en repris vid tillfälle. Sen måste jag ge en eloge till några branschpersonligheter som gjort min mässa i år. Elle Decorations pristagare Emma Olbers som alltid är lika generös med tips och råd, underbara rara Lisa Hilland som satte ner foten och hotade med att aldrig ställa ut igen om vi inte fick hjälp att föra ut produktprototyperna genom grindarna, Mikael & Thomas Asplund och Eero Koivisto som räddade mig från taxikön från h-vetet och Linda Jihde på Hotel Mornington som fixade övernattningsproblematiken (trots full beläggning) när jag var tvungen att boka eget rum i sista stund. För att nämna några. Tack! Imorgon pratar jag ”bildernas betydelse” med Kinfolk och Emma Lagerberg kl 12 (obs! seminariet är på engelska) och föreläser om inredningsbloggar som inspirationskälla kl 15. Och så får ni inte missa Nyhetsmorgon Lördag kl 10.40. Vi ses!

Jag är uppe sent och packar för en tredagarsvistelse i Stockholm och kom just att tänka på ett köp som jag gjorde när jag var där senast (i samband med Formex). Bilden ser inte mycket ut för världen, dessutom var jag tvungen att fösa undan lite pynt på hyllan ovanför för att grejen överhuvudtaget skulle synas – men ni initierade designnördar förstår mig nog ändå. Jag fick nämligen tag på Brios brädspel Labyrinth, som togs fram i en vit och limiterad utgåva i samarbete med Asplund 2007. Via en Blocketannons! Eftersom jag letat som en galning efter det i många år blev jag oförskämt skeptisk när det dök upp två på varandra efterföljande, till salu för skrutt och ingenting. Efter att ha förolämpat säljaren och insinuerat att det hela nog var en Blocketbluff fick jag spelet personligen levererat till hotellet av en känd finansman (oops!) och det är i klanderfritt skick. Priset? 300 kronor. En finfin julklapp till mig själv!

Tillåt Max presentera: mitt senaste köp! En Grand Prix från Fritz Hansen, inhandlad på Stockholms Auktionsverk (deras app är beroendeframkallande, I’m telling you). Det här är en ovanlig variant eftersom inte bara sitsen utan också benen är av trä. Det hindrar dock inte min lilla cirkusclown från att använda den som gåstol. Eller balettstång. Notera fotarbetet. Du sa väl Grand Plié mamma?

På tal om barnrum så fyndade jag faktiskt en grej på det temat nu när vi var i Frankfurt. Jag sprang på den här söta kudden på Zara Home for Kids och kunde inte låta bli att köpa med en hem till Max rum. Ett riktigt kap. Nedsatt på 70% rabatt. Har man inte nära till Zara Home (men är sykunnig) så kan man ju alltid inspireras av själva ansiktsidén med tygapplikationerna och broderierna till ett DIY-projekt!

Sådärja. Nu är julen nerpackad i en kartong och dammsugarpåsen fylld med granbarr. Även om jag älskar de röda dagarna i december så känns det alltid lika skönt att stöka undan pyntet i januari. Hejdå hyacinter och adventsstjärnor, hej krispiga tulpaner och rosa rosor. Hemma hos oss dansar vi traditionsenligt ut tomten med en bukett färska blommor. Snapshot från soffbordet. Hejdå julen och hallå ljuset!

Eftersom jag är lite allergisk mot självförhärligande årskrönikor där man staplar prestationer på rad så nöjer jag mig med att konstatera att 2013 har varit ännu ett häftigt år fyllt av nya upplevelser, uppdrag och utmaningar. Ikväll kommer jag framförallt att skåla för Max. För att vi fick en frisk och glad liten bebis som gett begreppet kärlek en ny dimension i mitt liv. Men ur ett mer bloggmässigt perspektiv så höjer jag glaset för många och modiga beslut, för att jag äntligen tog tag i min fotografering under 2013 (och lärde mig hur kameran fungerar) och inte minst för att jag hittade en ny samarbetspartner, kollega och vän. På BB! Ja, det är sant. Jag ska berätta mer om det senare. Mitt nyårslöfte inför 2014 då? Att skriva. Om 2013 gick i fotograferandets tecken så ska tangentbordet få jobba desto mer under nästkommande 12 månader. Jag vet inte om det kommer märkas så mycket här, men jag saknar verkligen reflekterandet och tänkandet och verkshöjden i mina texter som jag hade innan jag började blogga. Allt blir så kort och käckt i det här formatet. Så ja, jag får nog vädra mig verbalt någon annanstans. Men skrivandet vill jag hitta hem till igen, under 2014. Och så tänker jag sluta vara så himla duktig hela tiden och börja leva lite mer. Jomen faktiskt. Helt ärligt och uppriktigt. Jag kommer sätta livskvalité och njutning framför alles under 2014. Och det önskar jag dig med. Skål och gott nytt år! Vi ses på andra sidan tolvslaget.

Mellandagarna gör skäl för sitt namn i år. Jag skrotar mest runt i pyjamas, äter pepparkakor och njuter av att den lediga tiden går sådär extra långsamt som den bara kan göra mellan två storhelger som jul och nyår. Jag fick en trave böcker av svärmor i julklapp och har redan klämt två. Ja. Det gäller ju att passa på medan man har barnvakt av släkt och vänner. Nu ska jag ta en bloggrunda och kolla om det hänt tillräckligt mycket i veckan för att jag ska kunna bjuda på årets sista söndagssvep. God fortsättning så länge!