Jag åkte ner för ett besök på Varbergs BB i veckan och på vägen hem svängde jag förbi Second Chance för att spana efter rekvisita till ett jobbprojekt. Oavsett vad man tycker om loppisar så är denna förmodligen en av de bästa på västkusten. Så ren och välsorterad och ändå alltid fylld av fynd. Jag fick med mig en hel del, bland annat en knappt använd pepparkvarn från Peugeot i trä och en fin keramikskål till vårt kök, för 7 kronor stycket! Nu ska jag laga lördagsmiddag och lyssna igenom veckans avsnitt av mina favoritpoddar som jag sparat lite på. Helgens skönaste stund!
På fredagar brukar det vara lite lugnare på kontoret så då passar jag alltid på att boka in intervjuer. Imorse blev jag uppringd av journalister från flera olika inredningstidningar och en gemensamt återkommande fråga handlade om vilka projekt jag ser fram emot i vår. Jag var faktiskt tvungen att tänka efter. Länge. Jag ska ju föda barn, det känns som en tillräcklig prövning (och omöblering?) i sig. Men det är klart, några inredningsrelaterade justeringar finns ju alltid i bakhuvudet…
En ny vardagsrumsmatta
Kasthalls mjuka matta Moss har funnits på min önskelista under alla de 12 år jag bloggat om inredning. Även när ryorna var ute i kylan, kanske ska tilläggas. Nu när vi bytte golv i huset gjorde vi en rockad på nedervåningen och plötsligt är vi en matta kort. Det är dags att slå till med andra ord. Måste bara bestämma mig för rätt nyans.
Byta till en natursäng Så snart graviditeten har passerat och kroppen återgått till det normala igen står en ny säng på inköpslistan. Jag behöver läsa på och göra hemläxan kring natursängar i vår. Madrasser innehåller så mycket konstiga saker och sängen är ju den möbel vi kanske spenderar allra mest tid på i livet. Just nu står valet mellan IKEA’s natursängar, Hildings allergitestade diton, Tyska Prolana och Hästens. Tips någon?
Laga lampan
Jag blev även intervjuad av redaktionen bakom Rullavagn.nu idag och en av deras frågor handlade om huruvida någon kär designpryl åkt i golvet under småbarnsåren. Det dröjde tills vi hade lagt på innan jag kom underfund med svaret. Min PH 3/2 saknar ju den understa glasskärmen. Men inte på grund av 3,5-åringen utan hans trötta pappa som missade hallbyrån och råkade slänga nycklarna på lampskärmen istället… I vår ska jag komma till skott och beställa den reservdel som saknas. Fördel designklassiker, de går att laga – även 9 år efter inköpstillfället!
Fixa det sista i uterummet
Alltså ärligt talat. Det är en skam att jag inte gjort klart detta tidigare. Men innan sommaren ska allt i vårt uterum skruvas upp, vitrinskåpet fixas till och det sista piffet komma på plats. Jag lovar!
Tvätta trätrallen och bygga insynsskydd En annan sak som behöver ske innan försommaren är en rejäl tralltvätt och en byggnation av ett insynsskydd på baksidan. Det är ju relativt lätt fixat, kanske just därför har det tagit onödigt lång tid. Men om jag skriver upp det här kommer jag inte undan. Redovisning utlovas!
Efter en vecka som känts lite mer som en månad givet allt jag hunnit med (förlåt att bloggen blivit lidande, men ni kommer att fatta sen) så ska det bli riktigt skönt att ta helg. Jag ser fram emot att slänga mig raklång på soffan ikväll och bläddra i den HÄR som jag fått av Hanna Nova Beatrice. Tidningen Residence andra utgåva av sitt bookazine. En slags ”best of” från deras magasin med extramaterial och intervjuer. Den som spar han har.
Minnet på mobilen blinkade rött idag och påminde mig om att det var länge sedan jag raderade bilder och rensade min iPhone. Hög tid för en uppdatering om vad jag haft för mig den senaste tiden. Om du inte följer mig på instagram och Insta Stories så hittar du mig under användarnamnet @trendenser
1.) Golvslipning, check! Studion tömd, bonad och storstädad.
2.) Packning pågår. 150 påsar till nästa veckas event….
3.) Projektet Trendenser & Friends rullar på. Nu när lokalen är i ordningställd kan vi äntligen ta emot beställningar igen. Till er som väntat. Tack för ert tålamod.
4.) Läggbildsplåtning för Newbie. De fina träleksakerna fick jag låna från Little Eco.
5.) Till dem som tyckt att jag borde sluta blogga om jag vill göra något verkligt åt miljöfrågan. Glöm det. Förra veckans inlägg är bara början. Det är väl bättre att använda sin influencer-makt till att påverka fler än, att lägga ner?
6.) Jag må leva ett färglöst liv i övrigt, men jag tar igen det med råge i lunchlådan.
7.) Plant based fuel. Ja, det är ett försök att kompensera tröttheten och +20 kg pga graviditeten. Uff. Den här omgången har varit helt annorlunda än min första ”pregnans” som gick lite mer som en…dans.
8.) Till er som undrat om tavelhyllan. Den är monterad men det fattas några detaljer. Återkommer med en större bild och bättre beskrivning när jag stängt luckorna.
9.) Sist men inte minst. Bästa stunden på länge. Premiärgoset med Max nya kusin. Välkommen till världen lilla A!
Varför var du inte på Elle-galan i måndags? Jag såg dig inte på pressfrukosten imorse? Kommer du ut till möbelmässan idag? Det är Stockholm Design Week och min mobil ligger på sängbordet och blinkar av sms från branschkollegor medan jag (som i vanliga fall alltid brukar vara på plats) ligger kvar hemma under duntäcket, med en feberfrossig treåring på armen. Ibland gör sig livet påmint och slår ut schemat så jag åker faktiskt inte upp förrän imorgon. Och kommer förmodligen inte hinna ut till mässområdet alls i år på grund av andra uppdrag. Ingen fara med det såklart. Men där har ni förklaringen, om ni undrar varför det varit tyst på bloggen de senaste dagarna.
Jag tänker inte glamourisera VAB eller påstå att Peppa The Pigs Themesong på repeat (Tre. Dagar. I. Sträck.) gör en vuxen människa gott – men jag måste ändå tillstå att det finns det något befriande i att underordna sig omständigheterna ibland. Jag tror man får det man behöver och just nu har jag faktiskt inget emot att skrota runt i pyjamas istället för att springa runt på pressvisningar. Det har tvärtom varit ganska nyttigt för mig att byta perspektiv och betrakta designveckan utifrån istället. För när jag inte är mitt uppe i nyhetsflödet själv, så kan jag plötsligt se det lite mer för vad det har blivit på senare år. Ett ny-hets-flöde utan dess like.
Bilderna som rasslar förbi på Instagram gör det med sådan hastighet att jag inte hinner urskilja vem som postat vad längre. Men det är omöjligt att undgå budskapet. Knappt har den grå väggfärgen torkat i de svenska hemmen förrän vi uppmanas måla om till beige. Linne är så 2016 och sammet är det nya stora. Tillrättalagd inredning är ett skällsord, unikat är det nya modebegreppet och tråkig är det värsta man kan bli påkommen med att vara. Ändå ser jag ju samma soffor, glasbord, piedestaler och lampor överallt. Vad är det vi håller på med? Stockholm hade, för bara några veckor sedan, sämre luft än Peking. Ett isberg större än Gotland är på väg att bryta sig loss från Antarktis. Och jordklotet är nära att förvandlas till vår fiende istället för vår vän tack vare alla utsläpp. Jag tittar på treåringen som ligger på min arm och undrar vad han kommer tycka om mitt jobb som ”influencer” när han växer upp. Kommer jag kunna se honom i ögonen? Vad kommer han tänka om att jag var en del av den sista generationen på jorden som hade en valmöjlighet. Som faktiskt kunde bromsa och förändra den negativa klimatutvecklingen. Men som var lite för upptagen med att jaga nyheter och likes på Internet för att göra något vettigt åt saken?
Det händer inte så ofta just nu (arbetsdagarna går liksom i ett för att vi ska hinna med så mycket som möjligt innan min planerade bebisleverans i april) men idag tog vi oss ändå tid att sitta ner på rumpan en stund och njuta av en gemensam fika på kontoret. För vet ni vad? Max har fått en till liten kusin och jag har blivit ingift moster. Hurra! Jag bjöd på Katjas smarriga mandelsemlor för att fira. Och tänk, om två månader är det min tur att leverera en ny familjemedlem. Jag längtar! Kanske inte så mycket till själva förlossningen, som till att äntligen få träffa den lilla personen som bökar runt i min mage. Stort grattis till Anna och Krille!
Den här veckan fick inte direkt någon flygande start eftersom jag var tvungen att åka in till förlossningen på grund av otäcka gravidkomplikationer. Men, efter att ha blivit grundligt besiktigad och undersökt konstaterades det att symtomen inte var så allvarliga som befarat och vi kunde andas ut. Resterade dagar kan sammanfattas med ”self pampering week” (därav dåligt med uppdateringar på bloggen) och när jag var i Stockholm för möte med Sveriges Annonsörer passade jag på att slå till på ett gäng presenter till mig själv innan jag åkte hem. Emilia Ilkes konstkalender, en snygg olivolja till köksbänken, världens bästa volymmousse för håret (för nej, något gravidglow har jag tyvärr inte sett röken av ännu), Maria Åkerbergs peeling och en ny plånbok! Nu ska jag klappa ihop datorn för familjehäng och helg. Happy Weekend!
När jag började blogga var jag mycket bättre på att belöna mig själv när jag hade gjort något stort. Då köpte jag alltid symboliska presenter för varje milstolpe jag klarade av. Min första föreläsning, mitt första framträdande i TV4 Nyhetsmorgon och utmärkelsen Aftonbladets Bloggpris 2008 finns exempelvis närvarande i små men betydelsefulla ägodelar här hemma. Och nu när jag ser de där sakerna, flera år senare, ler jag fortfarande inombords och känner stolthet för upplevensen bakom.
Begreppet prestationspresenter kanske låter fånigt, men för mig handlar det lika mycket om att bevara minnen och att skapa sammanhang. Med tiden har jag dock blivit blasé och kommit av mig i den traditonen. Därför har jag lovat mig själv bättring i år. Så efter den här veckans bedrifter i stort och smått svängde jag förbi Cosas på vägen hem till fredagsfirandet och slog till på en vattenkanna som jag önskat mig länge. Jag fick låna Mijas när hon stylade vårt kök till filmen och det blev så tomt när hon tog med sig den tillbaka. Men nu har jag en egen och den kommer alltid påminna mig om vårt roliga projekt – varje gång jag vattnar blommorna. En alldeles speciell fredagspresent från mig till mig med andra ord. Trevlig helg på er!
Jag har precis stängt ytterdörren och sagt hejdå till Mija Kinning och ett filmteam som varit hemma hos oss i veckan för att spela in de sista tagningarna för ett reklamprojekt jag gjort tillsammans med Ballingslöv. ”It’s a wrap” som det brukar heta. Men i det här fallet är det inte bara en flera månader lång videoföljetong som har avslutats idag, utan hela vår köksrenovering. Puh! Jag känner mig helt slut – men samtidigt väldigt, väldigt glad. När man genomför stora förändringar hemma är det lätt att man lämnar de små detaljerna till sen och därför aldrig blir riktigt klar, men med en filminspelning som deadline måste ju varenda liten list sitta på plats. Och det gör det nu. Jag är så himla nöjd med resultatet och längtar tills jag kan få visa er mer.
Nu ska jag värma en portion hemlagade köttbullar och rårörda lingon som svärmor kommit över med. Sedan ska jag lägga mig tidigt och bara njuta av lugnet en stund. Kontrasten från att ha ett team på 12 sorlande personer med brummande kamerafläktar och pipande blixtar tätt inpå – till den kompakta tystnad som råder nu är nästan öronbedövande, men skön. Tidigt imorgon bitti står stillbildsfotografering på schemat så det är lika bra att klappa ihop kontoret för idag. Sov gott!
Godmorgon och välkommen till min nya blogg! Inatt har det nämligen hänt grejor i Trendensers layout. På begäran av er läsare har bilderna (äntligen) blivit större, bloggflödet mer centrerat, rubrikerna tydligare och texterna lite luftigare. Innehållet är samma som tidigare, förstås. Och alla gamla inlägg finns kvar i arkivet. På det viset är det mesta fortfarande sig ganska likt. Men det här är också bara ett första steg i en större revidering som kommer att sjösättas i etapper under 2017.
Kanske tar det tid att vänja sig ändå? Jag tycker själv det känns lite ovant att titta på bloggen sedan den fått nya kläder. Trots det är jag övertygad om att vi kommer glömma det som varit lika snabbt som vi förträngde bloggnamnet Husmusen. Ehrm. För det är väl ändå preskriberat nu? He he.
Vissa saker vill man helt enkelt inte minnas. Andra får man anstränga sig för att komma ihåg. För min del har det varit viktigt att försöka hitta tillbaka till det som drev mig från allra första början. Innan bloggande blev ett jobb och innan det ängsliga, tillrättalagda och lite hittepåiga tog över i sociala medier. Vad det blir av den saken får vi se, men jag har saknat en plats att sträcka på benen och ta ut stegen verbalt. Därför hoppas jag att det nya brödtypsnittet med serifer ska vara mer lättläst eftersom det kommer att bli lite längre texter på sina ställen.
Har du synpunkter eller kritik på det nya utseendet? Jag tar tacksamt emot feedback. Lägg ett mail eller skriv en kommentar, så lovar jag att läsa och svara så snart jag kan.
PS. Till er som rapporterat problem med inzoomning och liten text på mobiler och läsplattor, vi jobbar på en lösning – det är inte meningen att bloggen alltid ska se ut som ni upplever den (dvs bugga och vara svår att läsa). Det finns dock väldigt många olika webbläsare / mobiltelefoner / operativsystem / versioner och sajten fungerar inte perfekt på dem alla ännu. Så håll bara ut. Hjälp är på väg!
En ny vardagsrumsmatta
