Visste du att Michael Anastassiades inspirerades av jonglerande bollkonstnärer när han designade sin serie IC-lights för Flos med runda skärmar i opalglas balanserandes på smala pinnliknande stommar av mässing eller krom? Jag undrar vad Ellos inspirerats av när de skissade fram sin nyhet Widar?
Visste ni att Pierre Jeanneret (som föddes 1896) var kusin med Le Corbusier? Bland hans stora gärningar finns bland annat Chandigarh-projektet i Indien där de två fick i uppdrag att rita en hel stad och ett stort antal möbler för regeringsbyggnaderna på 50-talet. Det var till det historiskt viktiga projektet som PJ- stolen ursprungligen togs fram. På senare år har den tokhypats på internationella auktionsverk och därför fick jag verkligen blinka till ett par gånger när jag noterade denna nyproducerade tvilling hos Newport. Eller vad säger ni om de här? Lika som bär?
Bild 1: Pierre Jeanneret Chair, vintage. Finns både i teak, indiskt rosenträ och bemålade modeller. Stol + skrivbord i teak såldes på ett svenskt auktionsverk för 70 000 kr…
Jag postade först en annan lookalike på Kungalampetten, innan en läsare uppmärksammade mig på Miccis House som definitivt tar prisetl Får man ens göra såhär liknande produkter? Och hur resonerar publicisten Aller media som säljer den i sin webbshop? Ganska lik den kungliga hovleverantören i handslaget tenn som gjort succé på Artilleriet de senaste åren. Eller vad säger du om de här? Lika som bär?
Bild 1:Kungalampetten, Malin Appelgren pris från 2600 kr
När jag såg den här nyheten dyka upp i flödet tänkte jag instinktivt på Lisa Larssons klassiska ansiktsvas, men kanske är de ännu mer lika Jonathan Adlers hypade serie Dora Maar som synts hos stora modeinfluencers sista tiden. Vad tycker du?
Bild 1: Jonathan Adlers serie Dora Maar, pris från 500 – 4595 kr
En av mina bästa vänner ringde häromdagen och frågade vilken julstjärna det var som sålde slut ifjol. ”Jamenduvet den hajpade. Som alla ville ha. Vad hette den?” Det fanns visst fler än en att välja på. I år släpptes en mindre lillasyster till slutsålda Snöblomman – men när jag googlade blev jag förvånad över att hitta ytterligare en, snarlik. Från ett helt annat varumärke än Watt & Veke. Förvillande. Eller vad säger ni om de här, lika som bär?
Jag fick in ett läsartips om att Jotex nyhet Coconino är väldigt snarlik Massproductions hypade ottoman Dandy. Vet inte om man kan mönsterskydda en svängd fotpall i sammet, min gissning är att verkshöjden inte är tillräckligt avancerad – men jag tror å andra sidan inte att just den här modellen hade blivit så trendig och storsäljande utan att originalet hade banat väg först. Vad säger ni om de här, lika som bär?
Tredje gången gillt, eller vad säger man? Jag har visat lookalikes på Artilleriets Linné Carafe två gångertidigare men nu tror jag ändå att Rum21’s egna varumärke Department tar priset med sin modell som fått namnet Paris. Det skiljer 2 deciliter i innehållsmåttet men i övrigt är de så förvillande lika att jag inte hade kunnat se skillnad ens med förstoringsglas. Jag vet inte om Artilleriets gröna känns så himla värst ”exclusive” längre när man tittar på denna. Eller vad säger ni om de här? Lika som bär?
Bild 1:Linné Carafe Artilleriet Exclusive, 2,2 L. Pris 990 kr
Bild 2:Paris från Department, Rum21. 2 L. Pris 899 kr
Med pappa Michael Thonets patenterade stol Chair 14 (designad redan 1856) som förebild skapade sonen August Thonet senare stolen Chair 18 (år 1876) med lika sköna former. Idag tillverkas den fortfarande i samma fabriker och kan fås i naturlig finish, betsad i mängder av nyanser eller täcklackerad. I år firar IKEA 75 års-jubileum med att återta produktionen av gamla storsäljare, bland annat en snarlik modell av Chair18 som såldes på 50-, 60-talet. Jag förstår inte, är det mer okej att saluföra en lookalike nu, för att synden är gammal? Eller vad säger ni om de här, visst är de lika som bär?
När Andreas Engesvik släppte sin soffa Tiki för Fogia år 2014 beskrevs den som nyskapande i kategorin skinnsoffor med sina tunna ben i ytterkant som fick möbeln att kännas svävande. Som alltid när något nytt blir populärt kommer efterapningar. Jag har redan lyft några exempel men fick syn på ännu ett när jag bläddrade i Svenska Hems katalog med soffnyheter 2018. Känns inte de här lite lika som bär?
Jag har förstått att det snackats bakom min rygg efter det här inlägget. Mitt uttalande om Formex var onödigt hårt mot en kvinnlig (?) bransch. Jag vet inte vad jag ska svara på det. Allt som visas på mässorna är naturligtvis inte dåligt, men ganska mycket skulle behöva bli bättre. Det har dock väldigt lite med genus att göra. Jag tycker bara att vi inte har råd att unna oss den typ av ”säsongsekonomi” som många tagit för självklar under antropocen. Jag hoppas ändå att de formgivare som bidrar med utveckling, kvalitét och verkshöjd känner att jag står upp för dem. Det borde den här kategorin vara ett exempel på. Äras den som äras bör. Och den som var först, inte den som är störst eller som kan producera högst volymer till lägst pris. Nytt exempel. Vad säger ni här, lika som bär?