Kategori: Lookalikes

Det trillade in ett pressmeddelande från Blomsterlandets PR-byrå i min inbox härförleden. När jag öppnade mailet föll hakan i tangentbordet med kraft. För, vänta lite nu. Är det HÄR verkligen en nyhet? Känns inte Blomsterlandets rödmetallic-ljusstake snarare som en ripoff på Kubus klassiska ljuslykta som relanserades i koppar tidigare i våras. Orginalet kostar ca 1400 kr medan den billigare tvillingen kommer kosta 199 kr (när den når Blomsterlandets butiker i höst). Hm. Vad sägs? Visst är de lika som bär? 

När jag var på Clas Ohlsson för att köpa glödlampor häromveckan sprang jag på den här Korbo-lookaliken. De stod i travar på deras kampanjtorg för trädgårdsprylar men jag fick blinka två gånger när jag såg prislappen så jag misstänker att kvalité och finish på den billigare omöjligen kan vara densamma som orginalet. Vad säger ni? Visst påminner Clas Ohlssons rutmönstrade korg Nyby väldigt mycket om Korbos klassiska galvaniserade trådkorg med vajerhandtag? Lika som bär, inte sant? 

Minns ni de här fina speglarna från Omelette-Ed som jag bloggade om i januari? Nu har de fått ett billigare designsyskon i den här nyheten från möbelkedjan Ilva. Nej, de är inte helt identiska, uppföljaren har ju inte fötter av kork men eftersom Ilva har valt att göra en ripoff på både Vertikal (se orginalet här) och en Cirkel (se orginalet här) har jag svårt att se att inspirationen inte skulle komma från just Omelettes design. Eller vad sägs? Visst är åtminstone grundidén hos de två lika som bär – inte sant? 

Oj, nu får designavdelningen på Jotex och Ellos ursäkta – men jag kan inte låta bli att visa er dessa efter att ha läst det här inlägget på min svägerskas blogg. Lookalike mattspecial! Eller vad sägs om Beni Ourain-kopian modell rya samt Chhatwal Johnsson-tvillingen Icon som tuftad version? Lika som bär jämfört med de vänstra upplagorna inte sant? Bortsett från prislappen då förstås (och även tillverkningsmetod i det här fallet). Man kan väl kanske inte påstå att någon aktör äger begreppet Beni Ourain, eller Dhurrie men eftersom lookaliksen i det här fallet uppenbarligen har lånat det visuella från ”orginalversionerna” och sedan översatt deras looks i en mer prispressad (och hantverkslös) produktionsteknik så har de nog låtit sig inspireras av något annat än den helt egna kreativiteten i alla fall. Eller, vad sägs?

Thonets karaktäristiska böjträstol (eller Wienerstol som den också kallas) har onekligen fått ett uppsving i inredningsmagasin och bloggar sista tiden. Den finns i lite olika varianter och träslag samt med eller utan rottingsits men No 14 som formgavs av Michael Thonet redan 1859 räknas till en av de verkliga klassikerna inom möbelindustrin. Nu tillverkas stolen även i nyutgåva från tjeckiska TON men många letar gärna efter snyggt slitna vintageexemplar på loppis. Var då försiktig innan du brallar iväg och betalar dyrt för något du tror det är äkta vara. IKEA gjorde nämligen en snarlik stol 1961 (såldes under många år men finns inte längre i produktion) så se upp! För de är nästan lika som bär om man bortser från prislappen. Ett supersnabbt ”ockulärbesiktningstips” om det saknas märkning är dock att kolla närmare på 1) hur ryggstödet är utformat 2) den cirkelformade trästaven under sitsen. Dagens tips!

Medan jag landar lite och samlar intrycken efter Milano får ni gärna hjälpa mig reda ut en sak. Jag blev minst sagt förvirrad efter att ha läst den här nyheten om att French Connection lanserat en ”egen” home collection. Menar FC att de ”designat själva”? Eller har de blivit återförsäljare av House Doctor? Me not understand. För är inte dessa mönstrade mattor förvillande lika så säg? I alla fall om man bortser från att den ena drar svagt åt blått. De heter till och med samma, men har olika storlekar och prislappar? 

Tittar man jättejättesnabbt kan man nästan förväxla Missonis klassiska Tobago-mönster och Rustas kudde Ziggy med varandra. Som jag nyss gjorde när jag bildsurfade kuddar till ett stylingjobb. Men granskar man kvalitén och finishen lite närmare så tror jag nog det är lite lättare att förstå den stora prisskillnaden. Dryga tusenlappen jämfört med 79 kronor. Lika som bär, inte sant?

Med anledning av det nyligen så omskrivna hemma-hos-reportaget från Lotta Agatons hem blev jag påmind om att Achille Castiglionis lampa Diabolo suspension lamp som tidigare producerades från Flos har fått en ny designtvilling i Markslöjds nya serie BAS. Flos gamla version hänger ju i Lottas kök. Och i vår lanserar Markslöjd en liknande lampa, som påminner väldigt mycket om Diabolo. Minus den fiffiga suspensionfunktionen och några tusenlappar. Eller vad sägs. Ganska lika som bär va?

Orginal: Achille Castiglionis lampa Diabolo suspension för Flos (från 1998), pris 6200 kr

Åhléns har fått vansinnigt mycket bloggcred för sina nya Fia-pallar men de måste väl ha sneglat på en befintlig design som lanserades redan 2011, eller? Kalla mig tråkig men jag kan inte låta bli att belysa det eftersom ingen annan verkar vilja prata om saken. Kolla in UM Projects Milking stool. Till och med färgställningarna är ju samma. Än så länge har Åhléns bara pallarna i vitt, blått och rött men från och med vecka 26 kommer dessa även i en grå, rosa och turkos variant. Lika som bär, inte sant?

Jag vet inte om det är ett klassiskt fall av selektiv perception, men jag tycker mig se IKEA’s lampa VARMLUFT dyka upp allt oftare i inredningsreportage och stylingjobb. Ni kanske redan har tänkt på det, men visst är den misstänksamt lik Jean-Marie Massauds taklampa Grace? Lika som bär, inte sant? Men med skillnaden att Grace är tillverkad av materialet Tyvek® istället för papper.