Vi bestämde oss för att börja med en kortvecka, som mjukstart efter semestern. Därför säger jag hej från landet idag. Här kurar vi i stugan under regntunga moln, med varsin kopp kaffe och ett parti Alfapet. Riktigt skönt. Min favoritmugg från Lovisa Burfitt, som jag fick i julklapp av Eva, har fått flytta ner hit permanent. Perfekt storlek och jag gillar att den är fin både på insidan och utsidan.
Sofia bad om att få se lite semesterbilder. Handen på hjärtat. Jag har knappt några. Förutom korten jag plåtat till Österlenguiden (som kommer i nästa nummer av iPad-magasinet) så har jag bara fotat med mobilen och Instagrammat. Jag har varit helt urkopplad och avkopplad och låtit hjärnan gå på kreativ tomgång. Skönt, men stackars systemkameran har mest legat i väskan och blängt på mig som en försmådd flickvän. Jag lovar att jobba desto mer med den i höst. Hur som. Det här har varit en av de bästa semestrarna i mitt liv och något att minnas för livet. En mix av saltstänkt västkust, böljande skånska fält och sommar i city. Här är en sneak peak. Fler finns på Instagram.
1.) Efter två veckor på västkusten checkade vi in på Kafferosteriet 2.) Pizzerian på innergården fick ett och annat besök 3.) Långa somvmorgnar och lata dagar som kändes alldeles suddiga i konturerna 4.) Det blev ett och annat parti Alfapet under äppelträdet även i år. Och jag förlorade vartenda ett. 5.) Milslånga stränder och inte en kotte så långt ögat kunde nå. Ljuvligt! 6.) Vi svenskar borde skämmas som åker utomlands istället för att ta vara på det finaste vi har. Visst, det är visserligen inte så mycket paraplydrinkar och ompa ompa hemmavid, men titta. Havet är ju ljuvligt när vädergudarna är snälla. 7.) Ett snabbt stopp på Drakamöllan hanns också med. Hit vill jag återvända! 8.) Bärbuffé i Sjöbo. All you can eat av hallon, blåbär, jordgubbar och vinbär. Jag var i himlen! 9.) Ljudet av vågor som kluckar mot en brygga kan få vem som helst på bra humör. 10.) Jag hittade en gammal cykel hos svärföräldrarna som jag gjorde till mitt sommarprojekt att renovera upp 11.) Premiärturen! 12.) Västkustkärlek. Faktum är att jag åker tillbaka till de här solvarma klipporna redan ikväll. Man får passa på medan man kan.
Lycka (okej… väldigt ytlig lycka i alla fall) är att komma hem och upptäcka att favoritplantan har överlevt sommarsemesterns påvra vattentillförsel. För er som följer mig på Instagram via mobilen är det här yesterdays news, men för er andra bjuder jag på en bild av min Dvärgkowai – Sophora prostata. Nej, det är banne mig inget vackert namn på en så rar ärta, men visst är växten fin i all sin sköra enkelhet? Stort tack till Calinas som gav den här plantan till mig i present, tidigare i våras.
Efter tre härliga semesterveckor är vi tillbaka i stan igen. Hejdå lantluft och sköna sovmorgnar. Välkommen vardag och rediga rutiner. Men okej, jag är knäpp. Jag har faktiskt längtat lite efter allt roligt som väntar i höst. För att skola in mig själv i vad som komma skall smygstartar jag med en halvveckas jobb på hemmakontoret. Som sällskap har jag finaste kaffemuggen från Form Us With Love som jag fick i present av min bloggkompis Sara. Idag tänker jag extra mycket på henne eftersom hon befinner sig på BB för att föda barn. Jag håller tummarna hårt, inemellan tangentbordsknattrandet.
Det enda jag inte uppskattar med att vara tillbaka i stan är bullret. Det pålas för en utbyggnad av stadsbiblioteket just nu och det är ingen skön ljudkuliss. I ett desperat behov av arbetsro sprang jag därför ner på Avenyn och köpte mig ett par Aviators. Hörlurarna är större än mig, men de hjälper att stänga ute det värsta. Så med Maria Callas och Carmen på högsta volym, nu kör vi!
Efter ett par veckor på Västkusten, som avslutades med en helt magisk sommarkväll i city och Bruce Springsteens konsert på Ullevi i fredags, så har vi lånat ut lägenheten och styrt kosan mot Skåne och Österlen. En favorit i repris. Under veckan som kommer har vi hyrt in oss i Nirvan Richter-huset på Kafferosteriet i Löderup. För att förekomma eventuella misstankar: nej – jag är absolut inte mutad! Vi betalar för oss precis som alla andra gäster. Att det nu är femte gången jag checkar in på samma hotell beror bara på en enda sak. Jag älskar det. Scrolla ner så fattar ni varför.
Kafferosteriet ligger mitt ute på den skånska slätten. Omgivet av böljande gula fält. Raps, vete, korn omvartannat. För mig är det lika rogivande att blicka ut mot som ett brusande hav.
De dagar det blåser hänger jag gärna på hotellets innegård med en bra bok eller ett parti Backgammon alternativt Alfapet. Enda minuset? Att jag alltid förlorar mot Niklas…
För en frukostälskare som mig är den här måltiden dagens höjdpunkt. Lokalodlade råvaror, charkuterier från ortens gårdar och mejeriprodukter från kossorna som betar i närheten. Ja, ni fattar att jag trivs.
Nirvan Richters hus är inte helt oväntat inrett nästan uteslutande med Norrgavels möbler och doftar ljuvligt av linoljetempera och naturmaterial. Om jag någon gång i livet får möjlighet att köpa och inreda ett sommarhus är det precis så här jag vill ha det. Lågmäld lyx och total avkoppling.
Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se och Kafferost.com
Idag firar jag världens bästa pappas födelsedag med tårtkalas på distans och skickar en digital grattishälsning från Västkusten hela vägen upp till Umeå. Hoppas att solen har lyst på dig och mamma idag. Här har vi njutit både av toppenväder och lokalodlade jordgubbar. Stor kram!
I senaste numret av min iPad-tidning visade jag det här enkla stylingtipset för hemmakontoret som jag inspirerats av via en bild som figurerat på Pinterest. Ett Post-it-hjärta till arbetsplatsen, som en slags pappersgrafitti och påminnelse om att man ska göra det man älskar och älska det man gör. Idag var det jag som behövde påminna mig själv, om just det. Min semester skulle ju ha startat för över en vecka sedan, men tack vare att min dator plötsligt somnade in – bara några dagar innan lämningen av en triljard viktiga frilansjobbsdeadlines – så har ledigheten låtit dröja på sig. Men idag har jag knutit ihop påsen och nu, snart. Om bara någon timme, så börjar faktiskt min semester. Jisses så skönt det ska bli.
Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se efter en stylingidé funnen via Pinterest
Idag fick jag flera frågor om mitt kontor efter att ha visat bilder från min arbetsdag via Instagram. På begäran kommer därför en förklaring. Det är här jag håller till. I Victoriapassagen. Göteborgs alldeles egna lilla Harry-Potter-gränd, mitt i stan. Jag sitter på andra våningen i ett alldeles fantastiskt vingligt litet hus från 1800-talets början. Här startar jag varje morgon med en ostfralla och en kaffe från DaMatteo, mitt favoritfik som ligger dörr i dörr. Och såhär års tar jag gärna en islatte mitt på dagen också – för att svalka huvudet och tanka tankarna med ny energi innan det är dags att gå upp och jobba igen.
Helgen har varit magiskt skön. När de regntunga midsommarmolnen rullade in över västkusten bestämde vi oss för att strunta i konventionerna och tog in på Asia SPA i Varberg, istället för att dansa regndans runt lövad stång. Och vilken avkopplande helg det blev. Vi har vaggat runt i våra hotelltofflor och kimonos, tagit långa sovmorgnar, sträckläst böcker, sippat champagne och ätit fantastiskt god mat. En och annan eftermiddagstupplur i gungorna blev det också, liksom kilovis med frukt och gröna teer. Så långt ifrån det traditionsenliga man kan komma alltså, men banne mig det bästa beslutet på länge.
Jag vet. Det börjar bli sjukligt. Men jag har blivit helt besatt av vackra fårskinn. Det spelar ingen roll att jag redan har så många att jag skulle kunna värma halva Islands befolkning om det vankades istid. Det hjälps inte. Springer jag på ett till, så kan jag liksom inte lämna det därhän. Bestämmer man sig inte direkt kanske det är borta imorgon. Det här långhåriga, svarta och EKO-producerade lammskinnet fyndade jag i fredags. Mmm. Matchar en svart Diamond Chair av Harry Bertoia med perfektion.
