Kategori: Lookalikes

När vi ändå är inne på fina papperslampor måste jag hålla med Anette att min första reaktion på den senaste tidens blogghyllningar av René Barbas lampa för Ligne Roset (som visades på Parismässan för några veckor sedan) var att den är vä-hä-ldiigt lik Bertjan Pots lampa Pion Light från Wrong for Hay. Båda är tillverkade av ett brandsäkert pappersliknande material med en näst intill identisk kontur, som träs över en LED-lampa med liknande veckformationer. Och säljs i två olika höjder/storlekar. Den ena applåderas av internationella storfräsarbloggar som Design Milk och Dezeen liksom svenska Lotta Agaton, medan den andre har fört en betydligt mer undanskymd tillvaro under en längre tid, men visst kan vi väl konstatera att de här är lika som bär? I synnerhet de vita varianterna utan mönster. 

Jag vet inte om Svenskt tenns klassiska ”elefantkudde” behöver någon närmare presentation, men för er som missat så har den gått och blivit lite av en folklig souvernir från flotta företaget på Strandvägen. ”Att agera på företeelser” var ett nytt uttryck jag lärde mig i samband med helgens paneldebatt om designkopiering. Företag i kölvattnet vill inte kopiera, men gärna ”agera” på kommersiella beteendemönster. Just nu? Många vill ha elefantkuddar. Alla har inte 1000 kr över. När ett sådant läge uppstår dröjer det inte länge förrän ett ”liknande alternativ” dyker upp på marknaden. På Formex sprang jag på den här i Svanefors monter. Och nog kan man ana vilken företeelse de flirtar med. Lika som bär, inte sant? 

När jag galopperade runt på Formexmässan på jakt efter vårens nyheter för ett par veckor sedan så tvärnitade mina apostlahästar då jag passerade Martinsens monter. Det är säkert inget varumärke ni känner igen, men faktum är att det är en av skandinaviens största importörer av artiklar till möbel- och interiörbranchen så ni stöter säkert på deras produkter hos lokala inredningsbutiker runtom i landet. Vad som fick mig att bromsa in och tappa andan? Den nya prydnadshunden Bonnie (se sid 43 i deras katalog), tillverkad i polyresin. Kommer ut i butik i slutet på februari. Visst är väl de här lika som bär? 

Alltså, förlåt mig. Men jag blev alldeles full i skratt när jag såg det här. Inte för att det är särskilt roligt på något sätt. Egentligen. Men för att det är en så uppenbar lookalike (om än på en helt annan slags produkt) att jag… ja, inte kan annat än fnissa åt det. Elin Klings nya varumärke TÔTEME har ju ett signatur-print med företagets logga och det har fått pryda allt från deras byxor till badhanddukar. Och det mönstret har onekligen inspirerat formgivaren som skissat fram den HÄR lurviga ryamattan. Eller vad säger ni? Olika användningsområden förvisso, men nog är väl de här – lika som bär!

I skrivande stund sitter jag på ett ovanligt skumpigt X2000-tåg, på väg hem från Formex i Stockholm. Min mässrapport därifrån får därför vänta litet, och som pausmusik bjuder på ett av alla de ”lika-som-bär-tips” jag har samlat på mig efter att ha kollat igenom vårens nyheter. Visst är väl de här två lookalikes? Överst Skultunas mässingskrukor formgivna av Monica Förster och nederst en väldigt snarlik höstnyhet från Jotex. Båda med ungefär samma höjd. Tipstack till Linda och Jenny. 

När vi renoverade köket på kontoret i Victoriapassagen tidigare i höstas sneglade jag på Worksteads fina Brass pendant som en möjlig arbetsbelysning över diskbänken. Jag har därför spanat in den på nära håll, både en och två gånger. Priset avskräckte dock en smula eftersom vi skulle ha flera stycken (de kostar 5699 kr st!). Men döm om min stora förvåning när jag scrollade igenom House Doctors vårnyheter som släpptes idag och hittade ett väldigt snarlik lampa i deras sortiment för 2015. Fattningen är förvisso ovanför skärmen på den ena och under på den andra, men nog är de här lika som bär?

Tom Dixons lampserie Beat blev så populär att han utökade serien med en modell helt i mässing. Inspirationen för designen kommer från de traditionella vattenkärl som än idag bärs på huvudet runt om i Indien. Beat-lamporna är tillverkade för hand i mässing med traditionella indiska hantverksmetoder. Döm om min förvåning när jag hittade en nästintill identisk lampa bland Madame Stoltz vårnyheter för SS15 (tipstack till Helena). Eller vad säger ni om de här, lika som bär? 

Den spännande mattillverkaren Armadillo har hyllats i pressen för sina fantastiskt fina hampa, sisal- och sjögräsmattor som ser ut som små spetskonstverk Men de kostar en slant, minst sagt. Drygt 3000 penningar får man ge för en Marigold. Å andra sidan är de Kaleen-märkta (inget barnarbete) och Fair Trade tillverkade. Och giftfria naturmatrial är ju i ropet. Uppenbarligen. Eftersom kedjorna nu börjar haka på trenden. Den här budgetvarianten är på gång in hos H&M Home under våren 2015. Ingen regelrätt kopia, men nog är de ganska lika inte sant? Jag gissar att den kommer sälja slut snabbt. 

Efter den här bloggposten har jag fått mängder med frågor om mattan som syns på bild i vardagsrummet. Denna är tydligen köpt på Ilva. Men den liknar ett annan märkesmatta nämligen Peas från HAY. Vilket föranleder mig att skriva en bloggpost om lookalike-fenomenet i fråga. För visst är det märkligt att samma typ av modell finns hos så många andra. Ilva, Asko, Mio, Strehög, Arctic från Linie Design, Ullmans mattor och DesYt. Vem var först? Är det frågan en kopia eller är det en fabrikslegotillverkning som någon passat på att sätta sitt varumärke på. Enlighten me please. I vilket fall är väl de här lika som bär, inte sant?

Tom Dixons ljusstake Etch är det väl ingen som har missat vid det här laget, den har blivit en populär storsäljare sedan den lanserades 2012. Men har ni sett Cerveras nya ljuslykta Salina. Nog är det någon som har låtit sig inspireras ganska kraftigt här va? Lika som bär, inte sant. Tipstack till Sandra.