Annons
Snapshot från frukostbordet. Har inte det blivit lite av inredningsbloggarnas motsvarighet till ”dagens outfit”? Här kommer i alla fall en ögonblicksbild från min. Idag laddar jag med björnbär i vaniljyougurthen. Och kiwi. Jag har varken tid eller lust att bli sjuk de kommande veckorna så det gäller att preppa med c-vitaminer. Skön färgkombo blev det också. Nej, nu kickstartar vi den här lördagen tycker jag!
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Det tog ett par veckor, men efter lite fix och trix sitter de nu äntligen på plats. Tom Dixons Beat, ovanför köksbordet. Och inte en onödig sladd kan skönjas så långt ögat når. Tacka svärfar och Mölndals bästa elektriker för det. Ikväll är det lite för mörkt och dåligt ljus för att ta vettiga bilder som visar konstruktionen, så ni som varit nyfikna på det får hålla er till tåls ett par dagar till. Med lite tur kanske jag kan lösa bättre bilder till helgen. Men nu är det flitens lampa som måste lysa ett tag. Ikväll ska jag skriva klart en krönika till Market, avsluta ett jobb för SVD Galores weekendbilaga och sist men inte minst lägga sista handen på en presentation för ett projekt som jag kan berätta mer om i februari. Ha det fint så länge!
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Man har ju hört talas om gäster som norpar med sig hotellets fluffiga morgonrockar när de checkar ut, eller lite mer oskyldigt folk som snor med sig hotellgalgar. Själv drabbades jag av svårt habegär efter helgens vistelse på Nobis och funderade en kortkortkort stund på om man kanske kunde få med sig en lampa eller fem under armen när man åkte hem. Det var inte bara belysningen i entrén som höll måttet. Även sänglamporna på rummet och golv- och bordslamporna i lobbyn, taklamporna i restaurangen och ja… precis alla var fina. Någon som vet var den här modellen kommer ifrån. Jag har fått hjärnsläpp. 
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Idag har jag en rolig kampanjpresentation att se fram emot på jobbet och när arbetsdagen är slut rullar jag min tändsticksask till övernattningsväska mot centralen och hoppar på ett tåg till Stockholm. Dels för att besöka Formex, dels för att sova en natt på det här stället. Hurra! Nobis är ett helt nytt designhotell som slog upp sina portar för bara ett par månader sedan. Inredningen är signerad designstudion Claesson Koivisto Rune och min nyfikenhet vet inga gränser. Och nej, tro nu inte att detta är någon bloggmuta. Jag jobbar inte så. Jag har betalat fullpris och är bara genuint exalterad över att äntligen få testa denna omskrivna hotellsatsning. Bildrapport utlovas i helgen. Ha en fin fredag så länge!
Foto: Nobishotel.se
Söndag och städdag. Kökskåpen står på vid gavel, och ömtåligt porslin trängs med pysselmaterial i travar på golvet medan det torkas, fejas och städas. Projekt rensning pågår för fullt, och vips finner jag mig själv på alla fyra ovanför några saker som trillat ur stöklådan och landat intill mitt arvegods. Oväntat matchat. Niklas tittar konstigt på mig och undrar vad jag håller på med. ”Eeeh… jag pausar lite bara”, svarar jag snabbt och klickar ut lite målarfärg på ett papper innan han hinner protestera, tar kameran och trycker av ett par bilder och fortsätter sedan rensandet som om ingenting hade hänt. Kreativitet möter tysk ordning. Här kommer en ögonblicksbild som pausmusik från söndagsstöket hemma hos oss. Vad har ni för er idag? 
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Jag sparade mitt färgprov från förra säsongens Mateuskollektion och använder det som uddafat ibland. Känns det inte lite som One Off från Paola Navone så säg? Ref 12/314 tjänstgör idag som underlag till årets premiärbulle från Alvar&Ivars surdegsbageri, som äntligen öppnat igen efter julhelgerna!
Foto Frida Berglund, Trendenser.se
Innan jag klappar ihop datorn för ikväll vill jag bara passa på att säga tack till stylisten Lotta Agaton, vars värmande ord om mitt hobbyfotograferande gjorde min dag idag. Det är väldigt roligt att blogga, men det kan innebära lite prestationsångest också. Inte minst när man som jag har över 40 000 unika läsare i veckan. Det är nästan ofattbart många människor. Tänk, ni som kikar in här regelbundet skulle ju kunna fylla Globen utan problem! Så, det är klart att jag blir lite nervös när jag klickar på publicera och visar foton som jag har tagit alldeles själv. Just därför var det så kul att få beröm för just de inläggen. Lottas ord, liksom alla fina kommentarer som trillar in med jämna mellanrum, motiverar mig att fortsätta även när det knyter sig i magen av pirr. Tack för att ni fortsätter komma tillbaka. Jag uppskattar det massor! 
Foto/illustration: via Lotta Agaton
Ni kanske minns min beslutsångest över de nya lamporna till köksbordet. Oh well. Jag bestämde mig till slut, och nu är de här. De tre första i samlingen av Tom Dixons Beat. Om bara ett par dagar kommer de förhoppningsvis också att sitta fast i taket. Jag inväntar bara lite handkraft från svärfar som lovat hjälpa mig med en speciallösning för att koppla ihop dem snyggt utan synliga kablar. Jag är nämligen diagnostiserat allergisk mot lösa sladdar. Här är ett första bildbevis på de små raringarna. Jag kanske, kanske lyckas bjuda på fler foton när de sitter uppe. Nå, ni märker att jag jobbar lite på nyårslöftet i alla fall. 
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Jag fick ett infall häromdagen och bytte ut alla vita kronljus i min Kubus 4:a mot svarta. Och fastnade i självsvängning. Plötsligt har alla svarta ljusstakar i hushållet fått matchande stearinpinnar. Tänk att monokromt kan vara så effektfullt och förlängande. Lite som högklackade skor på ett par korta ben. Det känns nästan som om Kubus och Björkefall har sträckt på sig med nyvunnet självförtroende.
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Nu har julen åkt ut, granen är nerklippt och pyntet packat i prydliga lådor för sin årliga vila. Det råder detaljskifte i stillebenland. Ordningen ska återgå från svart-vitt-rött till svart-vitt-grått-och-lite trä. Det omedvetna Safaritemat slog mig när jag packade upp de här sakerna. Ljusa träslag möter mörka, exotiska djur blandat med frukter, nattsvarta detaljer i gjutjärn från Svenskt Tenn och Jens Quistgaard, och så mitt ärvda lejon av Lisa Larsson som jag fick när mormor gick bort. Om jag inte minns helt tokigt fanns det även en brun liten känguru från sama formgivare i vårt arvegods. Även den skulle ju platsa här hemma. Hmmm. Jag får förhandla lite med min syster nästa gång jag åker upp till Umeå. 
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
