Trendenser

När man läser intervjuer med formgivare, stylister och inredningsbloggar som får frågan om var deras inredningsintresse började, så är det närmast obligatoriska svaret ”att de möblerade om hemma redan som barn” eller att de ”gillade att inreda i sina dockhus”. Så var det för mig också. Men om jag ska ta min analys ett spadtag djupare så var jag en ganska blyg viol när jag växte upp. Att experimentera och utforska min tonårsidentitet med hjälp av mode och annorlunda kläder var därför aldrig ett alternativ för mig. Jag ville ju inte sticka ut och synas. Däremot älskade jag att möblera om och prova olika stilar i mitt flickrum, så inredning och design blev min uttrycksform. Där kunde jag sväva iväg hur mycket jag ville och testa nya idéer utan att behöva ställa mig själv i strålkastarljuset. 

 

Jag klippte och klistrade också och byggde tredimensionella rum i gamla skokartonger tillsammans med mina kompisar. Idag kanske man skulle säga att vi gjorde moodboards men på den tiden handlade det mer om dagdrömmar och framtidsfantasier. Hur skulle vi bo när vi blev vuxna och vilka liv ville vi leva? Vem ville vi vara? Och hur kunde man gestalta det med hjälp av möbler och inredningsdetaljer. På den tiden fanns ju varken internet eller samma utbud av inspirerande inredningsmagasin som idag. Därför var IKEA’s årliga katalogutskick en högtidsstund och startskottet på en ny säsong av idéer och inredningslösningar. 

 

Eftersom vi hade 35 mil till närmsta varuhus åkte vi inte till IKEA särskilt ofta och varje besök föregicks av noggrann planering och minst tre varv i butiken. Ett första för att titta runt i utställningarna, ett andra för att handla och ett tredje för att bocka av alla inköpslistor man fått med sig från vänner och grannar. Och jag åkte alltid därifrån med bilen full av grejor och huvudet fullt av inspiration. För att inte tala om känslan av att ”allt är möjligt”. Kanske inte så konstigt att IKEA snabbt blev min framtida drömarbetsgivare? Ni som har följt mig länge vet ju också att förkärleken till IKEA var en stark drivkraft till att jag startade Trendenser när jag pluggade på universitetet, just därav.

 

Under de tio år som passerat sedan jag startade min blogg har det hänt väldigt mycket. Både med min egen ”karriär” och kunskap om branschen, liksom med vår allmänna inställning till inredning och boende. För att inte tala om vår finansiella miljö och ränteläget. Idag är vi många som använder möbler som ett sätt att markera vilka vi är eller önskar att vi vore även i vuxen ålder och givet den låga räntan blir ”redskapen” vi använder bara större och större. Vi pratar inte längre skokartonger och flickrum, utan riktiga möbler, hus, sommarställen och renoveringsprojekt. Idag bygger vi en stor del av vår identitet kring vårt boende och väljer inredning lika mycket för vad den ska säga om oss, som för vad den faktiskt ska användas till. Och många gånger gör vi det både kortsiktigt och nyckfullt. Det bekymrar mig. För det är stor skillnad på att experimentera med design i drömmarnas värld och att göra det med resurskrävande soffor, sängar och möbler. Inte minst ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv.

 

Jag säger inte att det är något fel i att vilja omge sig med fina saker, det vill ju jag också – men en vacker kuliss betyder ju ingenting om vi snart inte har någon jord kvar att bo på. Vad har vi då för framtid att se fram emot? Det här är något jag funderat väldigt mycket på den senaste tiden, inte minst eftersom jag jobbar med inredning på heltid numera. Hur ska jag förhålla mig till det här? Vad kan jag bidra med? Och om man inte kan göra allt, räcker det att göra något alls? IKEA’s ambition att ta mer ansvar för naturens resurser och ett mer hållbart samhälle inspirerar mig, och säkerligen många fler. Om vi alla hjälps åt att fatta smartare beslut i stort och smått, och om vi vågar ifrågasätta oss själva och hur vi tänker kring heminredning – så tror jag det kommer ta oss en bra bit på vägen mot en mer hållbar värld. 

 

Och mot bakgrund av allt det här; min uppväxt i Umeå, min personliga resa och min bloggkarriär och inte minst mitt pågående sökande i hur jag ska förhålla mig till mitt miljötänkande vs mitt jobb – är jag så outsägligt stolt över att få vara en del av IKEA’s nya satsning på hållbarhet och en del av IKEA’s öppningsvecka när de slår upp portarna för ett nytt varuhus i min gamla hemstad Umeå. Det sluter min cirkel och ger mig hopp om framtiden. Kom gärna och lyssna på mina föreläsningar på varuhuset, eller Umeå universitet så lovar jag att berätta mer om hur jag tänker.

 

Hoppas vi ses!

 

 

 

Under designveckan hade Stockholms Auktionsverk vernissage för en ny temauktion och utställning med nutida svensk design. Jag var förbi på Slakthusgatan och kollade in ”Svenska Designmöbler – made in Småland 1900-1999” och de möbler / prototyper som man nu kan buda på (finns även i deras app och på Lauritz, eftersom de tillhör samma organisation numer). Här är tre favoriter som skulle kunna få flytta in hos mig. På måndag faller klubban i onlineauktionen. Alla objekt du kan buda på hittar du HÄR!

Originalprototypen till LISA HILLAND’s sittpuff/pall ”Pompom” för Svenskt tenn i naturfärgat läder, tillverkad av tapetsör Carina Grefmar, höjd 22, diameter 66 cm. Inuti puffen finns ett hemligt meddelande om skapelseprocessen kring puffens tillkomst ämnat för framtida generationer!

Alltså, vilken härlig vecka det här blev. Efter prisutdelningen på Elle Decoration Awards i måndags, med efterföljande fest på Café Opera, har jag gått runt med ett enda stort leende från öra till öra. Lägg till den bästa möbelmässan på länge, givande pressvisningar och möten i Stockholm, ett svanenmärkt soffköp (äntligen bestämt tyg) och dagens roliga stylingjobb för Finska Langö Home som strössel på det och ni förstår att jag tar helg med den bästa känslan i magen. Enda minuset? Jag förlorade nyss ett vad och då blev det bad (!) Brrr… Jag vet inte om det syns på bilden men det var svinkallt. Till och med för en Norrlänning som mig. Nu klappar jag ihop datorn för idag och önskar er Happy Friday!

Efter en intensiv mässvecka tar jag en kort paus i rapporterandet därifrån för att visa en sneak peek på en magiskt fin lägenhet som är till salu via ESNY just nu. På hemlig adress förvisso, men jag har tiggt till mig bilder efter att ha sett den via deras instagram-konto. Vad jag fastnade lite extra för? De långa läderlindade handtagen i Binova-köket. Så snyggt att bara sätta beslag på några väl valda luckor. Fick en flashbackförälskelse i Liv-lampan i sovrummet och föll som en fura för kakelsättningen samt dubbelduscharna i badrummen (med inredning från Agave). Flott och tidlöst, ”trots grått”. 

I tisdags öppnade möbelmässan i Stockholm, eller Stockholm Furniture & Light Fair som är den mer officiella benämningen. Jag har självklart varit på plats med kameran och spanat in såväl utställningar som montrar och pressvisningar för att ni som följer bloggen men inte har möjlighet att gå på mässan ska kunna få ett smakprov av det som visas där den här veckan. Först ut i min rapport? Årets trendutställning som sammanställts av formgivaren Emma Olbers, finska inredningsstylisten Susanna Vento och inredningsstylisten Christine Rudolph från Danmark under temat ”Nature is back for good”. Liten men naggande god, med stort fokus på naturmaterial som trä och läder. Två tummar upp från mig! 

Igår gick Elle Decoration Award av stapeln i Stockholm med en namntung publik av branschfolk. Och vet ni vad? Jag vann priset för Årets Inredningsblogg 2016. Hurra!!! Stort stort tack till alla er som röstat fram mig. Jag är verkligen så himla glad och stolt över utmärkelsen och det betyder så mycket att jag fick det här priset tack vare er som följer mig. Det här var ett ny kategori för i år, och jag är väldigt glad över att Elle Decoration väljer att uppmuntra oss bloggare och ge oss en klapp på axeln istället för att se oss som konkurrenter. Hatten av till Svante och gänget för det. Här kommer några bilder från kvällen! 

Så var det söndag igen och dags att laga till en visuell omelett av veckans viktigaste nyheter från inredningsbranschen. Upptakten inför Stockholm Furniture Fair (som öppnar på tisdag) har fyllt inboxen och det vankas många spännande samarbeten i vår. Scrolla och kolla!

Inför Alla-hjärtans-dag lanserar Byredo doftljuset Loose Lips i rosa, vilket fått stor spridning på nätet.

Stylisten Saša Antić är aktuell med en ny serie lampor för Lightworks som heter EXIMIUS

”Har du köpt vissna blommor?” undrade Niklas lite förvånat när jag kom hem med den här fredagsbuketten igår. Ett stort fång franska tulpaner som bugade sig över vaskanten redan innan kvällsmiddagen hade hunnit serveras. Och okejdå. Lite slokna kanske de är. Jag fick dem faktiskt nästan gratis för att bladen hade tagit skada i transporten. Butiken hade tänkt slänga dem. Men faktum är att jag gillar tulpaner som allra bäst när de är såhär. Lite bedagade, nästan på upphällningen. Och jag åker ju till Stockholm för möbelmässan snart, så det gör inte så mycket om de kroknar i förtid. På tal om det är det hög tid för mig att boka tågbiljetter och bord till imorgon. Kommande dagar väntar ett pärlband av roliga jobbmöten, pressvisningar och events. Så på återseende från huvudstan och happy weekend till er!

Ibland går det lite rundgång bland de mäklarfirmor som lyfts i sociala medier, därför blir jag alltid lite extra glad när man springer på inspirerande objekt hos någon man vanligtvis kanske inte har med på radarn. Som AnnaSki. Kolla in den här pärlan som är till salu på Löparstigen 5a. Jag TOK-älskar de tidlösa badrummen och köket. Känns så uppfriskande funktionellt bland en hord av mycket ”samma samma lösningar” just nu, om ni förstår vad jag menar. 

Jag vet inte om det har med den här veckans väder att göra (fågelkvitter och barmark betyder faktiskt vår för en Norrlänning) men jag längtar så vansinnigt efter att få leka lök och skala av mig lager efter lager av tjocka plagg just nu. Idag sken solen och för en liten stund kändes det som… april? Min önskelista för februari innehåller ett par saker från mina samarbetspartners och är klart influerad av att vi går mot ljusare tider.