Annons
När jag skrev Handbok i möblering intervjuade jag både formgivare och möbelsnickare och passade på att fråga vilka detaljer de själva brukar tänka lite extra på när de köper något till sina hem. Då fick jag upp ögonen för ett begrepp som för alltid förändrat mitt sätt att se på kvalitet när det kommer till möbeldesign. Om du vill göra val som håller över tid är det viktigt att analysera vilka ”offerdelar” en möbel har. Alltså vilken eller vilka detaljer som är konstruerade för att ta stryk först och om de är möjliga att ersätta.
På välgjorda kvalitetsmöbler är detta genomtänkt och välplanerat, både utifrån fysikens lagar och olika materialvals egenskaper. Medan det på dussinproducerade lågprismöbler påfallande ofta är många delar som inte ens går att ta loss än mindre laga. Att enbart kontrollera om det finns reservdelar räcker alltså inte. För det hjälper ju knappast om det inte är rätt saker som behövs efter ett långt användande.
Grundprincipen är att slitytorna på en möbel ska gå att reparera, men också vara utformade så att de tar lasten av grundkonstruktionen. På en stol är ofta sitsen och ryggen designade för att ta kroppens mikrorörelser, så att de mer bärande delarna av stommen är intakta över tid. På Wegners Y-stol är till exempel snörningen som följer kroppens rörelser den som tar stryk först, medan staget ofta håller betydligt längre just för att det slipper en stor del av trycket från den dagliga nötningen. På sjuanstolen är sitsen oftast den del som knäcks före staget i metall. På Dux fåtöljer är den flätade sadelgjorden lätt att ersätta när den har slitits ut medan den formpressade stommen ofta klarar sig ytterligare några år osv. På lågpriskedjornas möbler är däremot många delar så integrerade i varandra att de inte ens möjliga att separera eller reparera utan att man tvingas kassera hela konstruktionen. Ha det i bakhuvudet nästa gång du ska göra ett möbelinköp så kommer du snabbt kunna se vad som bara är billigt vid köptillfället men dyrt i längden. 
När man letar efter bekväma stolar till ett köksbord eller matsalsbord där man vill kunna sitta skönt under längre stunder, men inte har möjlighet att provsitta modellerna innan köp (e-handeln!), så är det lätt att stirra sig blind på mätbara och synliga saker som sitthöjd, rygglutning och sitsform. De är viktiga, men det finns också några detaljer man upptäcker först efter att man testat dem. Ett exempel? Ryggstödets flexibilitet, eller stelhet.
När vi är barn får vi tidigt lära oss att man ska sitta stilla när man äter. Men det är en sanning med modifikation. Tänk bara på hur din kropp rör sig nästa gång du intar en måltid. En utslagsgivande faktor som brukar avgöra om vi upplever en stol bekväm är just förmågan att kunna alternera sittställning, utan att vi känner oss låsta i ett läge. Vi rör ju överkroppen när vi använder bestick, när vi lutar oss bakåt medan vi tar en paus, när vi lutar oss framåt för att sträcka oss efter något eller när vi vrider oss i sidled för att prata med bordsgrannen. Har man då valt stolar i ett stumt material eller som har en form som gör att ryggstödet inte ger efter minsta lilla efter kroppens mikrorörelser så kan man uppleva sig begränsad. Formpressade stolar har en naturlig svikt i ryggen liksom böjträ som fjädrar när man lutar vikten mot den och stoppade ryggar som förstås rör sig lite. Väldesignade trästolar kan också ge en upplevelse av mikroflex medan stolar med stela och stumma material eller linjer som inte tillåter svikt sällan gör det. En liten men viktig detalj värd att ha i åtanke innan köp, oavsett om du får chans att provsitta eller inte.
När jag skrev Handbok i möblering ville jag egentligen att den skulle heta Möbelguiden, men blev nedröstad av mitt dåvarande förlag. Min tanke med boken var ju inte att prata möblering generellt utan att lyfta detaljer man ska titta efter, när man köper möbler, för att lära fler att se skillnad på sådant som bara är fint och sådant som också fungerar.
En sådan detalj som är värd att vara uppmärksam på när du provsitter stolar är din egen knäveckshöjd. Hur hamnar den, i förhållande till stolsitsen? Det kan vara en enkel men utslagsgivande faktor om du väljer mellan olika modeller med olika sitthöjd, eller om ni är fler i familjen som ska enas om en sitthöjd till en platsbyggd bänk. Men det är framförallt något att vara uppmärksam på när du beställer stolar som har designats och producerats i andra länder eller när du köper äldre möbler som inte följer modern standard. Vi har nämligen lite olika genomsnittslängd i olika världsdelar och vi har också haft olika sitthöjd på möblerna även i Sverige över tid. Jag är verkligen förespråkare av att man ska handla vintage. men just äldre stolar har ofta en sitthöjd eller ett sittdjup som är anpassad för andra kroppslängder, bordshöjder och sittvanor.
Din knäveckshöjd är avståndet från golvet till den punkt där benen böjer sig och den avgör hur högt du kan hitta och samtidigt ha stöd av fotsulan i golvet. Hamnar sitsen för högt upp når inte hela foten i golvet, du börjar spänna vaden för att få stöd med tårna. Det skapar också ett högre tryck mot låren och sitsen (vilket ställer högre krav på en snäll form på den). Sitter du istället för lågt kan knäna hamna i en spetsig vinkel vilket snabbt gör det obekvämt för både knän och höfter. Låter som en banal sak, men några centimeter för mycket eller för lite på en stol kan göra stor skillnad på en lång sittning. Till exempel en härlig middag med vänner eller familj, som ju ofta är målbilden för många som köper många stolar samtidigt.
Jag har skrivit om utmaningen med gamla möbler och ny kunskap förr, med fokus på stolar. Men det gäller även gamla bord och nya användningsområden. Just nu är det trendigt att inreda med slagbord som matbord, men det finns ett par saker som kan vara bra att känna till, innan du slår till.
1. Höjden på många slagbord är anpassat för stående arbete, inte sittande måltider
Många äldre slagbord är antingen för låga eller runt 78-80 centimeter höga eftersom de även användes för stående arbete vid bakning och matlagning. De allra flesta har därför fel mått för att fungera som matbord till dagens stolar. Optimal höjd på ett modernt matbord är 72-75 centimeter, baserat på nuvarande sittmått för en vuxen människa och standardhöjden på våra stolar.
2. Klaffarna krockar med knäna
Eftersom stödbenen på ett slagbord måste vikas ut för att den utfällda skivan ska stabiliseras kommer benkonstruktionen aldrig att sluta bråka med människobenen när man försöker sitta vid dem. Resultatet är att man ofta måste sitta snett, lång ut från bordet eller helt enkelt inte får plats med så många som man tror.
4. Störande sarg
På de modeller som har en bred sarg och stödpinnar , lådor eller till och med heltäckta sidor på mittendelen av bordet blir hela den ytan obrukbar som sittplats. Det blir omöjligt att slå sig ner utan att först vika ihop sig själv som en cirkusartist.
5. Skeva skivor och skarvar
En annan grej som är viktigt att kontrollera, speciellt om man köper riktigt gamla slagbord, är hur plana bordsskivorna blir i utfällt läge. Det är mer regel än undantag att skivorna slår sig med åren och lutar åt olika håll.
Andra användningsområden?
Slagbord kanske inte är helt optimala som just mat- eller köksbord, men många har otroligt fin patina just för att de var väl använda arbetsbord och de kan ju bidra med många andra värden till ett modernt och kantigt hem. Exempelvis kan de användas hopfällda eller halvt utställda framför ett fönster som saknar fönsterbräda, som avlastningsyta i en trång hall, som en mindre frukostplats i köket eller som arbetsyta i en ateljé.
Att designa runda bord är inte bara en fråga om vad som är snyggt, utan också vad som är stabilt och säkert. En balansakt mellan estetik och mekanik. Speciellt om man vill undvika tipprisk, knäckta bordsskivor och instabila konstruktioner. I veckan fick jag en läsarfråga med anledning av att en känd influencer nyligen bytt till en större marmorskiva på ett befintligt bordsunderrede. Kan man göra så? Ja, om det inte förändrar bordets: 
– Tyngdpunkt
Ett runt bord står stadigt när tyngdpunkten är centrerad mot mitten. När man ritar runda bord räknar formgivaren noga på samspelet mellan skiva och stativ. Om man byter till en större och tyngre skiva kan tyngdpunkten förskjutas utanför det som kallas…
– Stödområde
Ytan där bordets stativ har kontakt med golvet. Så länge tyngdpunkten på bordet fortfarande befinner sig innanför detta område kommer bordet att stå stadigt när det inte används. Men..
– Stabilitet mot skjuvkrafter
…tyngdpunkten är sällan konstant på ett bord eftersom det ju belastas olika, beroende på vad och var saker ställs ovanpå det. Runda skivor är extra känsliga för denna variabel. En kastrull, ett barn som lutar sig mot bordskanten eller något annat tungt som hamnar långt ut från centrum kan skapa ett vridmoment som gör att bordet får sprickor eller i värsta fall välter. Är det gamla stativet tillräckligt dimensionerat för att stabilisera och sprida lasten på den nya, större bordsskivan?
⸻
Är det ja på de frågorna, kör! Om du är tveksam, tänk inte bara på vad som kommer att se snyggt ut – utan också på hur de olika alternativen kommer påverka stabiliteten och säkerheten.
Jag noterar att flera kända influensers inreder sina hem med överdimensionerade egendesignade bord just nu och vill bara komma med en liten brasklapp, innan det blir en ny trend. Runda bord är bara sociala till en viss gräns. Det har med designprinciper och samtalsklarhet att göra.
– Ett bord som är för brett (över 1 meter) gör det svårare att höra vad personerna som sitter mittemot säger, eftersom samtalsljudet sprids och försvagas innan det når fram till lyssnaren på andra sidan.
– Hårda bordsskivor av sten, glas och trä (utan duk) reflekterar dessutom både samtalsljud och omgivningsljud (exempelvis bakgrundsmusik, slamrande bestick, skratt och stegljud i rummet) vilket kan göra det ännu svårare att uppfatta vad som sägs. Inredare som ritar restauranger är extra noga med det här eftersom vi automatiskt börjar prata högre, när vi hör varandra sämre, och därmed ökar ofta den totala ljudnivån i rummet med allt för breda bord.
– En sittplats per person beräknas behöva cirka 60×40 cm bordsyta, därför får runda bord för fler än 6 personer ofta en så stor diameter att man inte längre kan samtala avslappnat med alla som sitter runt det. När diametern överstiger 150-180 centimeter tenderar samtalen istället att delas upp i mindre närzoner, precis som vid ett avlångt bord.
– Den optimala bordsbredden för konversationer ligger mellan 75 och 90 cm, vilket balanserar tillräcklig närhet mellan dem som ska prata med varandra och tillräcklig avstånd för att få plats med porslin, glas och eventuella uppläggningsfat.
Att skriva Handbok i möblering var en av de bästa skolor jag gått. Det gav mig möjlighet att intervjua allt från universitetslektorer i möbeldesign till prototypsnickare för kända möbelföretag och att nörda ner mig i inredningslitteratur som inte bara handlar om skönheten i design – utan också dess ”smartess”. Visste ni till exempel att Zero Gravity principen som bland annat eftersträvas i välgjorda vilfåtöljer är framforskad av NASA? Det är den position som sägs ge kroppen maximal avlastning från gravitationen. När ben och fötter höjs närmare hjärtat, du vilar överkroppen mot 120-130 graders lutning och knäna är lätt böjda så minskar kompressionen på ryggraden avsevärt. Du får bättre blodcirkulation, ditt hjärta ansträngs mindre och bröstkorgen öppnas upp så att du kan andas lättare. Med den typen av kunskap i bakhuvudet börjar man se på möbeldesign med helt nya ögon. Blir inte sittkurvan i Bruno Mathsons klassiska fåtöljer ännu vackrare av sådan vetskap, så vet jag inte vad. 
Stolar med snörad sits har onekligen fått ett uppsving de senaste åren och antalet variationer på kända klassiker som florerar i butikerna har nog aldrig varit fler än nu. Men, även om två stolar ser likadana ut finns det viktiga kvalitetsskillnader mellan billigare och dyrare snörade sitsar som kan vara bra att känna till. Här är några detaljer jag lärde mig när jag skrev Handbok i möblering. 
– På kvalitetsstolar flätas sitsen för hand och spänningen anpassas noga runt hela ramen vilket ger bättre komfort och hållfasthet över tid.
– Lågprisstolar är oftast maskinflätade för att hålla nere produktionskostnaden – vilket inte ger samma finish eller följsamhet i sitsen. De enklaste modellerna är inte ens flätade på riktigt, utan snörena är bara spända och fasthäftade undertill (vänd på stolen för att undersöka detta).
– Stolar med enkelriktad snörning blir känsligare för belastning och tenderar att börjar svikta snabbare än mer avancerade flätningsmetoder.
– Diagonal snörning ger bättre stadga och viktfördelning än parallell snörning.
– Kuvertflätning (sk. diagonal dubbelflätning) som på bl a Wegners Y-stolar har gör att snörena låser sig i varandra vilket ger en ännu tätare och mer slitstark sits som håller sig snygg och jämn över tid.
– En professionellt snörad sits har alltid dolda skarvar. Knutarna ska inte synas för ögat. De har också en dold spänningsjustering som gör att sitsen kan eftersträckas vid behov.
– Papperssnören görs i olika kvalitet och prisklasser. Sk. Danish cord som tillverkas i Danmark används på de flesta kända designklassiker och har väldigt hög slitstyrka och är ytbehandlat med ett vax som gör att snöret står sig bättre mot spilld vätska till skillnad från billigare modeller.
– Rundade avslut och ramar runt sitsen skaver inte lika hårt mot papperssnöret som skarpa kanter gör.
– En kvalitetsmöbel kan alltid snöras om och trasiga delar kan repareras med reservdelar!
Innehåller reklam för Handbok i möblering
Min senaste bok, Handbok i möblering, är full av nördiga fakta som många av oss inredare inte ens känner till. Saker som kanske är självklara för de utbildade möbelformgivarna, men som ofta stannar hos dem. Förmodligen för att de inte ens tänker på att vi som sedan ska inreda rummen med deras skapelser inte är lika bekanta med alla begrepp och faktorer som kan avgöra en möbels fysiska hållbarhet.
På tal om möbelkunskapsnörderi: Känner du till principen om Triangulering? Den bygger på idén om att en triangel är den mest stabila geometriska formen. Den deformeras, böjs eller vrids inte lika lätt av vikt eller tryck som rektanglar, kvadrater och andra former kan göra. Därför är riktigt stabila möbler oftast konstruerade med diagonala stöd som bildar en sk. triangelformad kraftöverföring.
Pinnstolen är ett av de mest klassiska exemplen där pinnarna i ryggen sällan är vinkelräta ner mot sitsen utan lätt lutande vilket bildar trianglar – och en annan viktfördelning – just för att skapa en starkare stomme. Enligt samma devis lutar också stolsbenen lätt utåt och skapar en triangelformad bas som gör att de står mer stabilt och blir mindre känsliga för skjuvkrafter. Linjerna på en möbel behöver inte vara bokstavligt triangelformade för att följa den här principen i sin konstruktion. När du börjar tänka på det kommer du se fenomenet med triangulär kraftöverföring återkomma på fler sätt – i allt från diagonal stagning av bordsunderreden till formerna på hyllkonsoler till designen av klassiska barnstolar (exempelvis TripTrap). Och när du börjar fundera i de här banorna kommer du också att börja se vilka stolar som inte håller lika bra mot tryck över tid.
När jag skrev Handbok i möblering lärde jag mig en hel del kuriosa om möbeldesign. Bland annat att de klassiska stålrörsstolarna även kallas för Cantilever Chairs (Cantileverstolar) eller Fribärande stolar – på grund av sin konstruktion. De utmanar ju de traditionellt fyrbenta modellerna eftersom de saknar bakben och designen bygger på fysikens principer om moment och jämvikt. Det ställer höga krav på materialet men får man till det i kombination med rätt proportioner har dessa stolar en naturlig svikt som skapar upplevelsen av pseudotyngdlöshet för den som sitter i dem. En liten men viktig detalj som många av de ”enklare” modellerna (som bara härmar utseendet) ofta saknar.
Det kan ju vara värt att ha i bakhuvudet om du får tillfälle att provsitta olika stolar av den här typen – så att du inte enbart jämför prislapparna innan köp. Lågprismodellerna brukar vara stelare i staget och tillverkade av ett billigare material som inte klarar slitage lika bra. Om sitsen deformeras eller svetsfogarna är slarvigt gjorda kan viktfördelningen förändras över tid och stolen bli instabil och få en ökad tipprisk. Därför är detta extra viktigt vetande om du köper dem vintage.
