Annons
När jag skrev Handbok i möblering och intervjuade snickare lärde jag mig en hel del nörderier och möbelkunskap. Små, men viktiga detaljer att hålla utkik efter i en möbels design – som kan avgöra skillnaden mellan vad som bara är snyggt och vad som också kommer hålla i längden.
Vet du till exempel vad man ska kika efter när man köper en flerbent pall? Hur benen är sammanfogade! Det finns nämligen en anledning till att stödpinnarna (stagen på fackspråk) sällan sitter på exakt samma höjd på alla ben. I alla fall på pallar som är tänkta att hålla längre än en trend. Hållfastheten i benen försvagas ofta avsevärt om man borrar hål på samma höjd från flera olika håll, speciellt när pallen belastas med tyngd från en sittande människa. Det är alltså anledningen till att man kan känna sig lite säkrare om man ser nivåskillnader mellan pinnarna, eller det berömda H-staget som har sina uppenbara fördelar. 
När jag skrev Handbok i möblering fick jag upp ögonen för många små detaljer som jag tidigare inte hade tänkt på när det kommer till möbeldesign. Som vikten av rätt vinkel på stolsryggen till exempel.
Visste du att Möbelinstitutet som fanns fram till mitten på 90-talet, ägnade decennier åt att forska på riktmått, konstruktionsdetaljer och tekniska tester så att formgivarna kunde ägna sig åt de mer konstnärliga frågorna. Ett unikt samarbete som lade grunden till den kunskapsdrivna design som varit succéreceptet bakom många kända svenska designklassiker från 1900-talet.
Här är några tips att titta efter när det kommer till ryggstöd:
1) En rät 90-graders vinkel gör det svårt att använda ryggstödet som ett ”stöd” vilket gör att huvudet skjuts framåt. Då hamnar man i en obekväm sittposition som belastar ryggkotor och diskar.
2) I en stol som saknar stöd för ländryggen hamnar man ofta i en svankande position som också belastar ryggen vid längre sittande (jag har skrivit mer om Lordos-stöd här).
3) Optimalt ska stolsryggen luta lätt bakåt så att du kan vila mot den och på så vis avlasta tyngden från överkroppen. Ryggstödet ska ge stöd både för ryggradens naturliga S-kurva och ryggens rundade kurvatur (läs mer om det här).
En liten men viktig vinkel att ha i åtanke alltså – om du är på jakt efter stolar som är sköna att sitta på, inte bara att titta på.
I England har man historiskt sett haft problem med uppvärmningen av sina bostäder vilket även påverkat designen av vissa möbler. Visste du att den karaktäristiska formen på brittiska Wingback Chairs (eller Öronlappsfåtöljer som vi kallar dem på svenska) har två praktiska funktioner? Den höga ryggen med de utskjutande vingarna är till för att skydda huvudet och nacken från kalldrag. Den omslutande designen är också utformad för att hålla kvar värmen från en eldstad lite längre än en fåtölj utan sidostycken. Denna möbel designades nämligen ursprungligen för att placeras framför en öppen spis, eller som britterna säger ”to hug a room’s fireplace”. De sluttande bakbenen hjälper till att göra fåtöljen (med sin höga rygg) betydligt mer stabil och minskar tipprisken.
Med dagens centralvärme och moderna hus är de ursprungliga funktionerna inte lika högt prioriterade och inredare använder ofta den här fåtöljtypen av andra skäl. Den är nämligen perfekt i miljöer där det finns behov av att kunna ”skärma av intryck” eller på platser där man vill skapa en trygg sittplats eftersom den också skapar känslan av att omfamna personen som sitter i den. 
Att använda möbeltassar inomhus känns knappast som något hårklyveri, men förvånansvärt många missar att skydda sina utemöbler (och uteplatser) enligt samma princip. Det kan inte bara rädda balkonggolv och altaner från fula skrap- och tryckmärken. Rätt tassar kan även göra att utemöblerna glider lättare på olika slags underlag så att de får färre fula märken och att benen vibrerar mindre när stolarna dras fram och tillbaka vilket minskar slitaget (och ökar livslängden) på dina utemöbler.
Vissa möbeltassar går dessutom att använda för att justera höjden, vilket är praktiskt om du ska ställa utemöblerna på ojämna underlag eller om du vill ändra sitt- eller bordshöjd (exempelvis om stolarna och bordet är från olika tillverkare/eller tillverkningsår och inte riktigt passar tillsammans).
Det är lätt att man förknippar begreppet ”möbeltass” med den enklaste modellen av självhäftande filt – men det finns tre huvudkategorier och en mängd varianter att välja mellan – inom varje. Har du till exempel Grythyttans Bryggeriserie kan denna utanpåliggande sko vara en lifesaver för trätrallen.
Jag avslutar med ett helt osponsrat länktips till Möbeltassen som jag också har lånat illustrationerna ifrån. En guldgruva för alla som letar efter den här typen av skydd. Man älskar ju nischade specialistbutiker, så dela gärna tipset vidare till dina vänner i sommar så att fler hittar dit!
Hej
Vi håller på att renovera köket och ska bygga en sittbänk intill en vägg. Jag undrar vad riktmåtten för sitthöjd och sittdjup är? Väggen bakom bänken kommer att få agera ryggstöd. Vill man få plats med en kudde där då? Hur ska vi isåfall tänka angående djupet? Har du några tips?
Hälsningar Alice
Rekommenderade mått för sittbänkar beror precis som du skriver en hel del på vilken typ av stoppning ni tänkt ha bakom ryggen men också på sitsen (för att göra bänken skönare att sitta på längre stunder). Jag rekommenderar som minst en liten kudde som svankstöd om ni ska ha en rät vägg som ryggstöd. Bygger kudden och dynorna mycket på utåt behöver du beräkna både sittdjup och sitthöjd med dem inkluderade (gör då det i använt mått, dvs så komprimerade som dynorna blir när en vuxen person sitter på dem).
Optimal sitthöjd på en platsbyggd bänk styrs inte bara av höjden från golvet utan också av höjden på matbordet som kommer att stå framför det. Räkna med att du bör ha 27-30 cm mellan sittytan på bänken (eller dynan i komprimerat läge) till bordets överkant för att det ska bli bekvämt. En sitthöjd på 42-45 cm brukar vara lagom mot de flesta moderna matbord men mät för säkerhets skull, speciellt om du kombinerar sittbänken med ett äldre allmogebord eller om bordet ni köpt är tillverkat i ett annat land som har annan standard än Sverige/Europa.
Sittdjupet beror också på hur mycket ryggkudden eller dynan bygger utåt, så skaffa dem först och måtta utiffrån dina förutsättningar. En stol har ofta ett sittdjup på 40-45 cm så du kan utgå från någonstans mellan 40-55 centimeter för rumpa och lår + utrymmet för kuddar bakom ryggen om ni både vill kunna använda det som sittplats vid matplats och ”mysplats”.
Glöm inte att det också måste finnas plats för indrag av fötterna under sittbänken. Att missa den detaljen är annars ett av de vanligaste misstagen många gör när de platsbygger bänkar. Testa att sätta dig ner och ”låtsasäta middag” på en stol vid ditt köksbord och res dig sedan upp utan att dra in hälarna under sitsen. Visst känns det konstigt? Därför vill man ha ett litet överhäng (eller urtag) under sitsen på en bänk. Bygger ni sittbänken av köksskåpen så är ett knep att åtminstone ställa dem på en indragen sockel.
Någon undrade vad jag menade med mitt förra blogginlägg.
”Vad är det för fel på dagens möbler?”
Homo mensura på latin, som kan översättas till ”Människan är alla tings mått”, var grundprincipen för möbelskolan vid Kungliga Danska Konstakademien anno 1923. Det genomsyrade både dansk och svensk design under större delen av 1900-talet. Det ultimata målet var att förena en vacker, konstnärlig form med det som var ultimat bekvämt för kroppen. Det är förmodligen en av anledningarna till att skandinaviska designklassiker från den perioden har bestått tidens tand – och fortfarande gör det.
De är både vackra och gjorda för att användas av en människa.
Det är mer än man kan säga om de konstiga mått och proportioner man ser på de ”trendiga” möbler som prisas och visas 2024.
PS. Visste du förresten att vi hade ett statligt finansierat Möbelinstitut i Sverige fram till 1996 – som bistod formgivare, företag och konsumenter med tester och riktmått för design som fungerade? De grundläggande möbelprinciper jag beskriver i min bok Handbok i möblering bygger alltså inte på mitt eget tyckande utan decennier av forskning.
Vilken fåtölj passar ihop med min soffa? Den frågan ställs ofta utifrån möblernas design och stil. Inte lika ofta utifrån de praktiska aspekter som faktiskt är viktiga att ta hänsyn till när man ska kombinera olika sittmöbler.
Här är tre tips från min Handbok i möblering på viktiga matchningsmått att lägga till ekvationen om du vill skapa harmoni i en social sittgrupp.
1. Jämför sitthöjden
Har soffan och fåtöljerna du tänkt kombinera liknande sitthöjd? Det är inte kul att sitta jämte en möbel med betydligt högre, eller lägre sitthöjd. I alla fall inte om ni ska umgås avslappnat, fika tillsammans eller spela sällskapsspel.
2. Jämför rygglutningen
I en social sittgrupp är det en fördel om möblerna har liknande rygglutning så att inte några personer hamnar i en halvliggande position medan de andra har en mer käpprätt / upprätt sittställning.
3. Jämför sittdjupet
Sittmöblers djup (och fastheten i sitsen ) påverkar i allra högsta grad vilken sittposition man hamnar i, eller klarar av att hålla utan ansträngning. Det ena är inte mer rätt än det andra, men det kan upplevas knepigt om några sjunker ner och nästan försvinner i sina sittmöbler medan de andra hamnar mer på helspänn.
En enkel tumregel för snurrbara stolars stabilitet som en professor i möbeldesign uppmärksammade mig på när jag skrev Handbok i möblering är den enkla matematiken att fyra eller färre ben ökar tipprisken markant. Om en stol på snurrbart stativ inte har fem ben eller fler kan man lätt råka förflytta tyngdpunkten till en vinkel där staget inte tar emot när du lutar kroppen bakåt (eller framåt) med risk att möbeln faller omkull. Ganska enkel logik, ändå dyker sådana modeller upp då och då. Som nyligen när ett stort möbelvaruhus fick dra tillbaka en hel serie. Om inte producenterna tänker på det är det inte lätt för kunderna att göra det, men därför ett tips att vara extra uppmärksam på när du ska köpa en sådan stol till hemmakontoret eller matbordet. 
Djupa soffor med allt kortare ryggstöd syns numera ofta hos leverantörer som fokuserar på trend. Snyggt, men hur är de att sitta i? Utbildade möbelformgivare vet att ju djupare sittyta en möbel har – desto mer beroende blir vi av ryggstödet. Testa själv där du sitter just nu. Lyft upp benen framför dig och sträck ut knäna så att de nästan blir raka. Vad händer då automatiskt, för de allra flesta? Ryggen åker bakåt. Kroppstyngden förflyttas mer till överkroppen och behovet av ett stöd som tar emot rygg och nacke blir extra tydligt. Om möbelns rygg då är för kort (eller för mjuk) hamnar vi lätt i en anspänd ställning. Okej om man helst halvligger sidledes i soffan men inte lika kul i de vardagsrum, kontor eller i offentliga miljöer där man vill kunna sitta snyggt och socialisera. Där blir dessa ”loungesoffor” snarare ”sit-ups-soffor”.
Tips till dig som har tänkt sätta upp fristående hyllplan på väggen. Jag vet att många vill ha så små och diskreta konsoler som möjligt just nu och därför väljer de minsta som går att hitta – men ju tyngre saker du vill kunna ställa på hyllorna och ju djupare hyllplanen är, desto längre bör konsolens ben mot väggen vara för ökad stabilitet. Enkel fysik. Genom att förlänga avståndet mellan den övre utdragspunkten (a) och den nedre vridpunkten (b) minskar du hävstångseffekten (och risken för att dina saker ska åka i golvet)! 
