Hösten 2018 fick jag i uppgift att skriva en krönika om framtidens boende för ett internationellt bolag. Men… De gillade verkligen inte min idé. Ungefär så kan man sammanfatta responsen. Jag blev nämligen refuserad. Vad som upprörde? Att jag hade kopplat ihop våra bostadsdrömmar med klimathotet. Hur skulle de 10 mest populära sökorden på Hemnet kunna se ut om 10 år – om man väger in SMHI’s klimatscenarier? Här är några tankar. Lista gärna fler.
Havsnära –> Havsavstånd
= När havsnivån stiger kommer man inte vara lika sugen på att bo nära vattnet.
Strandtomt –> Bergstomt
= När skyfallen blir allt vanligare, havsnivån stiger och grundvattennivån höjs vill man… hellre bo på ett berg än ha en strandtomt? Definitivt inte köpa hus i låglänta områden eller ha en källare?
Pool –> Vattentank = När vattenbrist blir en del av vår vardag och elpriserna stiger kommer det vara viktigare med en egen reservoar för dricksvatten på tomten – än en uppvärmd swimming pool.
Balkong –> Barrikad
= När jorden ryter ifrån med stormbyar, oväder och orkaner kommer vi förmodligen sluta sukta efter balkonger och värdera barrikader runt bostäder istället. Lite som de prospekterade översvämningsskydden i Falsterbo.
Högt i tak –> Lågt i tak
= Rymliga rum kostar mer, både att värma upp och att kyla ner. Jag tror att el- och driftskostnaden kommer bli en minst lika viktig faktor i boendekalkylen som räntekostnader och brf-avgifter.
Renoveringsprojekt –> Riskfritt objekt
= Att bedöma riskpotential blir mer intressant än renoveringspotential. Att ha en riskbarriär blir viktigare än att göra bostadskarriär.
Visst är pälsindustrin ofta en skitig historia och något man helst vill undvika i sitt hem (och i sin garderob) men har ni tänkt på att ”fuskpälsar” inte heller är något bra material – sett ur ett klimatperspektiv. För vad är fuskpälsarna och fuskplädarna egentligen gjorda av? Polyester och akryl. Syntetfibrer som framställs av fossila bränsen (olja och naturgas) och för med sig utsläpp av växthusgaser, lösningsmedel och andra miljö- och hälsofarliga ämnen vid produktionen. Jag tycker att man ska kalla saker vid dess rätta namn och föreslår att vi istället för Fake Fur börjar säga Fossil Fashion från och med nu. Inte lika säljande? Nähä. Men det är väl toppen.
I december 2015 enades världens länder om Parisavtalet med målsättningen att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader. Om vi misslyckas kommer det innebära allvarliga förändringar i klimatet och hot mot människans existens. För att lyckas måste vi sänka våra koldioxidutsläpp till max 2 ton/ per person och år (idag har svensken ett snitt på 11 ton/per person och år). Det här kommer kräva stora omställningar. För företagen och industrin – men även för oss privatpersoner. Vi måste också ta ansvar och förstå var vi själva kan bidra och göra störst skillnad på kortast tid.
För många är flygresor den enskilt värsta CO2-utgiftsposten som vi har möjlighet att påverka här och nu – på individnivå. Oavsett vad politikerna beslutar i höst.
Jag har räknat lite på vad flygresandet till några destinationer som ofta syns i sociala medier ”kostar” i termer av totala utsläpp och växthusgaser, per person. Till min hjälp har jag använt kalkylatorn på Utsläppsrätt.se (oberoende klimatfakta).
Vad ”kostar” egentligen en flygresa per person, tur och retur, till dessa distanser i utsläpp (Co2 justerat för FN’s klimatpanels RFI på x 2,7)?
Förstår ni varför jag känner frustration när jag scrollar runt i instagramflödet och ser hur mycket vi influencers flyger. Hela tiden. Flera gånger per år. Utan att ifrågasättas. Vi måste sätta det i perspektiv. Är det verkligen rimligt att vi, som nu ska ner till 2 ton koldioxidutsläpp per person och år, inspirerar varandra att flyga mer när det kostar så mycket för klimatet? Det övergår mitt förstånd att vi helt ogenerat kan få fortsätta inspirera och marknadsföra en flygande livsstil som ideal. Utan att skämmas.
Flygplan drivs än så länge med fossilt bränsle vilket innebär att det bildas skadliga utsläpp av koldioxid vid förbränningen. Eftersom luftfartens utsläpp till största delen sker på hög höjd i atmosfären bidrar även andra ämnen (utöver koldioxid och vattenånga) till att flygets totala påverkan på klimatet är omkring dubbelt så stor som enbart flygets utsläpp av koldioxid. Källa: Transportstyrelsen
Visst kan vi i framtiden blanda ut dagens fossila bränsle med sk. biobränsle, men för att odla så mycket som skulle behövas om hela jordens befolkning flög som svenskarna så menar kritiker att vi skulle behöva odla det på hela jordens landareal. Våra nuvarande flygvolymer är alltså inte försvarbara, inte ens med biobränsle.
På 70-talet rökte man mycket och överallt. Idag vet vi bättre och har stränga regler med varningstexter på all reklam som handlar om tobak, eftersom det innebär risker för vår egen och andras hälsa. Vi kanske borde införa ”informationstexter” även på reklam för långflygningar eftersom de ju bevisligen kan skada klimatet och jordens hälsa. I väntan på bättre alternativ och för att öka medvetenheten, om inte annat?
* Via kalkylatorn hos den partipolitiskt oberoende sajten utsläppsrätt kan du själv beräkna de totala utsläppskostnaderna RFI och Co2 för din planerade resa med flyg, bil eller tåg.
