Nej, 2024 smög inte i farstun direkt. Det nya året ramlade in genom ytterdörren med ett ordentligt brak och hade med sig både vinterkräksjuka och en segdragen luftrörsinfektion i bakfickan. Jag som brukar klara mig undan det mesta i bacillväg har varit sängliggande i snart 10 dagar. Otroligt segt, men trots det känner jag ändå livet i mig. Vi har nämligen köpt nytt hus, mitt i allt. Efter att ha letat och gått på visningar i flera år dök det plötsligt upp ett intressant objekt under mellandagarna – med både havsutsikt och egen båtplats, en bit ut i Onsala men ändå så pass nära att barnen kan gå kvar på samma skola och har cykelavstånd till sina kompisar. Vi bad om en förhandsvisning och skrev kontrakt 24 timmar senare. Den känslan alltså. Lyckopirret över att äntligen ha hittat ett hem som känns rätt för hela familjen trumfar vilka virus som helst. Hey ho 2024, lets go!
Köket är nystädat och diskbänken är blank. Imorgon vankas det nyårsfest hemma hos oss! Resten av familjen har lagt sig för att sova och jag ska bara vänta in diskmaskinen innan jag också kryper ner för kvällen. Passar på att skriva ett traditionsenligt inlägg om vad jag fick i julklapp under tiden. Jag önskade mig inget, men det låg ändå flera saker som gjorde mig väldigt glad under granen i år. Här är några av dem!
1) Av min svägerska Anna fick jag en helgkurs i keramik (hurra!) och en egendrejad ljusstake som direkt hamnade på köksbordet.
2) Av Niklas fick jag en hotellövernattning (och jag gav en annan till honom så nu har vi två olika weekendresor i Sverige att se fram emot 2024).
3) Av svärföräldrarna fick jag ett presentkort på en ansiktsbehandling, två fina loppisfyndade julhängen (i tenn och i glas) till granen och en spännande bok. Tack!
4) Av en kompis som också är frisör fick jag den bästa inpackning jag någonsin testat. ”Gold Lust Transformative Masque” från Oribe.
5) Och av mig själv (jo, man får faktiskt lov att ge sig själv något) blev det en ny skön pyjamas i bäckebölja. Ett budgetkap från Lindex. Helt osponsrat tips och ingen adlink – men en varm rekommendation!
Reklam för egen verksamhet
I onsdags hade vi en filminspelning i Trendensers nya lokaler. Nästan på dagen nio månader efter att jag skrev på kontraktet och fick nycklarna i handen från den nya hyresvärden. Det kan låta som en evighet (en graviditet?) och en väldigt kort tid på samma gång. Lite beroende på om man har tänkt att genomföra en kontorsflytt, renovering, butikslansering och bygga upp en ny e-handel under samma period. Det har varit intensiva månader för min del och i onsdags när vi knöt ihop dagen kände jag mig lika slut som efter en förlossning. Och lycklig. Vi klarade det!
Periodvis har det varit tufft. Jag tror att ni som följt mig länge har förstått det. Man hinner inte projektleda en renovering, bygga upp ett nytt sortiment, anställa nya kollegor, sätta ramarna för en butik och bygga upp en e-handel med synkroniserade kassasystem och lagerhantering och samtidigt leverera blogginlägg varje dag. Jag klarar det i alla fall inte. Så mina uppdateringar här och på instagram har av förklarliga skäl fått stryka på foten det senaste halvåret. Men om man vill ha en förändring så måste man vara beredd att göra saker annorlunda. Ni vet ju också att jag har sökt det, eftersom jag inte känt mig helt bekväm i den utveckling sociala medier tagit de senaste åren.
Jag vill gärna fortsätta blogga och kommunicera via instagram men det är svårare att försörja sig enbart på det om man inte ställer upp på algoritmernas nyckfulla svängningar. Kräver den att man ska börja hjula i videoformat för att få fortsätta synas i flödet, så är det inte mycket att be för. Men att ”synas” för sakens skull har aldrig varit min drivkraft. trendenserandfriends handlar om att skapa en plattform för sådant jag själv letar efter men också att bygga upp en plats där jag kan jobba för att lyfta andra, istället för att allt bara ska handla om mig.
Ibland är det bra med en tydlig deadline som pressar på. De senaste veckorna har väldigt mycket praktiskt fallit på plats tack vare att vi haft ett datum att vifta med till både hantverkare och leverantörer. Nu när filmen är avklarad är också lagret i ordning, det nya köket är installerat, kontoret och inredningsstudion är på plats och vi kan framförallt få arbetsro för det som är vårt riktiga jobb framåt. Om några veckor släpps filmen som spelades in, så vill ni se mer av lokalen får ni ge er till tåls tills dess – eller komma och hälsa på.
Tack för tålamodet till er som troget kikar in här för nya uppdateringar. Nu är jag äntligen redo att börja om, på ny kula!
Jag sitter nyvaken vid köksbordet med en nybryggd kopp kaffe och blinkar. Idag ska jag in till Bokmässan för att äta lunch med arkitekten Gert Wingårdh och Thomas Eriksson (som skrivit boken ”Omgiven av idioter”) och en handfull andra författare som bjudits in till ett rundabordssamtal. Inget scenframträdande. Vi är bara 10 personer som ska äta lunch och utbyta erfarenheter. Är egentligen alldeles för trött efter de senaste veckornas resande och veckans lansering av Trendenser & friends (mer om det senare) men jag är också lite för nyfiken för att tacka nej. Så jag ska strax tvätta ansiktet i kallt vatten och ladda om. Men innan dess, en viktig sak jag vill skicka med dig som läser detta.
Foto: Natali Greppi / Möbelmässan
På bilden ser du mig och Watt & Vekes VD Erika (tillika ordförande i branschföreningen Hemljus) i ett panelsamtal på Möbelmässan i Göteborg häromveckan. Det finns nämligen ett problem med piratkopiering och plagiering som sträcker sig bortom upphovsrätt och mönsterskydd. Din säkerhet som konsument. Det är tuffa ekonomiska tider och jag förstår att fler än tidigare sneglar på prislappen när de ska köpa både designmöbler och lampor. Men, om du köper en ”snarlik kopia” som har producerats och importerats av mindre nogräknade aktörer i andra världsdelar, så är risken stor att de regler och krav som ställs på elprodukter som säljs i Sverige inte har efterlevts. Det är regler och riktlinjer som är satta för att skapa trygghet för dig som konsument. Alla elektriska produkter kommer med en brandrisk. Och det kan gå fort om det vill sig illa. Erika talade av egen erfarenhet då hon själv varit med om att förlora ett hus i en eldsvåda som orsakats av ett osynligt elfel i en renovering av tidigare ägare. Det är inte meningen att skrämmas, bara förklara att det finns goda anledningar att välja äkta vara (och behöriga hantverkare). Även om det kostar lite mer.
Dags att sätta punkt för fem veckors ledighet. Här är några bilder som sammanfattar vad jag sysslat med. Vandring i Värmland, cykling i Småland, en vecka i Västerbotten, hemmahäng i Halland och några stranddagar i Skåne. På måndag väntar vardagen igen och jag känner både motstånd och längtan. Som det ska vara. Tack sommaren, välkommen hösten!
Vi hyrde ett fint AirBnb-hus på Eagles Cliff i Branäs tillsammans med Niklas föräldrar och hans syster med familj. Milsvid utsikt från balkongerna (och poolen!).
Vi fick se en älg, åkte sommarlift, plockade blåbär och fick mersmak för att vandra med barnen (äntligen är de tillräckligt stora!).
Sen åkte vi hem och packade om för Isaberg Mountain Resort. Det är femte året i rad vi hyr stuga där. Inget samarbete. Bara ett helt fantastiskt ställe för familjer med spring i benen. Alla kan rasa av sig. Cykling, klättring, rodel, roddbåt, kanot, löpning och en stor lekplats. Har inga inredningsrelaterade foton för vi var mest utomhus – men vi hade det toppen.
Veckan efter drog vi norrut mot Höga Kusten och vidare mot min hemstad Umeå. Där allt är sig likt och olikt på samma gång. Jag vet ju fortfarande var varenda sten ligger på skogsstigarna, men känner inte igen stans siluett längre. Lämnade med en skavande känsla i kroppen. Ett ”mellanförskap”? Borta hemma. Hemma borta. Kanske andra som flyttat långt hemifrån kan relatera?
Tillbaka i Halland. Med SUP på Lygnern, i bleke. Ur bild: dramatiken när en orm kom simmandes och ville upp på en av brädorna.
Och till sist, de enda 100% soliga dagarna på semestern tajmades in på Österlen. Min favoritplats på jorden. Tack för det.
Varje vår tänker jag ”nääeh nu är det fasen sista gången jag gör det här”… Då, när de jordiga Dahlia-knölarna ska dammas av efter vinterförvaringen och förkultiveras i små påsar och få ögon och dutteliduttas med där i maj. Precis samtidigt som man har som allra mest att göra på jobbet, mellan alla röda helgdagar och studiedagar och aktiviteter- och skolavslutningar för barnen. Men så kommer juli och de slår ut i full blom och allt är glömt och förlåtet. Modellen Cafe Au Lait kallas tydligen för ”tallriksdahlia” pga sin storlek. När man bara får plats med en i varje vas börjar man förstå varför.
Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se
Till skillnad från många andra influencers jag följer så lånar jag sällan foton från internet till mina blogginlägg utan att ange källan. Och när jag gör det är jag noga med att kontakta formgivarna / företagen eller mäklarna för att be om tillåtelse först. De nyhetssummeringar jag skriver på söndagar innehåller uteslutande pressbilder från PR-byråer som man får tillåtelse att använda i journalistiskt syfte. Ändå har jag åkt på flera upphosvrättssfakturor. Ofta handlar det om att företagen inte har clearat avtalen i sin tur, med de fotografer de anlitat. Därför har jag verkligen försökt skärpa till mig och dubbelkollar alltid för att be om lov innan jag lägger ut något. Men efter 18 års bloggande har man ett digert arkiv och Copyrightagenturerna gör nya körningar för varje kund de får in och kan fiska upp flera år gamla bilder med ersättningskrav. Senast igår hade jag två fakturor i mailen, som handlade om att Nyhetsbyrån TT vill ha ersättning för en receptbild jag missat att kolla. I ett inlägg från 2018, skrivet efter begravningen när min mamma precis hade gått bort. No Mercy alltså.
Priset för detta tillsynes oskyldiga lån av bild från internet, från ett fem år gammalt inlägg? 2800 kr på två fakturor = totalt 5600 kr. Jag säger inte att jag har gjort rätt, är fullt medveten om att det är en upphovsrättslig överträdelse och att det var en miss av mig. Men jag tror inte att så många är medvetna om vad det faktiskt kan kosta att låna en bild på internet och bara länka till en källa (utan att ha betald licens eller ett skriftligt medgivande). Det är inte första gången just den här danska agenturen hör av sig heller, deras uppdrag är att skydda kunder från olovlig användning av bildmaterial.
Kanske är det bra att man som läsare vet vad det kan handla om för belopp. Inte minst eftersom alla influencers inte tar hänsyn till upphovsrätten, inte ens dem som jobbar på stora magasin. Det är tufft att ”konkurrera” med dem som inte bryr sig, och i synnerhet med dem som inte behöver betala fakturorna själva.
En solvarm och vindstilla hörna på vår nya uteplats. En nybryggd kopp kaffe, med lagom mycket mjölk. Några yrvakna krokusar som kikat upp ur krukan. Vårens första fräknar på näsan och en välkommen långhelg. Jag håller kvar i den känslan en dag till. Annandag påsk är ju röd, så det får blir veckans söndag. Nyhetssummeringen kommer imorgon!
Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se
Jag fyllde 44 år i torsdags. Den 23/3 2023. Snyggsiffrigt! Det skulle egentligen ha firats i nya lokalen men som jag nämnt på instagram stories har saker försenats så vi fick skjuta på invigningen en vecka, till lördagen den 1 april (på tal om datum kanske det riskerar att uppfattas som ett aprilskämt?). Hursomhelst. Jag firades med fina blommor från personer som betyder mycket för mig. Utan inbördes rangordning, låt mig presentera tre födelsedagsbuketter som gjorde mig glad!
Rosor från pappa. När jag var liten existerade inte begreppet fredagsbukett. Vi hade nästan aldrig snittblommor hemma (förutom tulpaner på köksbordet som införskaffades på Konsum). Men jag och min syster fick alltid en bukett på sängbordet när vi fyllde år och än idag förknippar jag doften av rosor med födelsedagsmorgon i mars.
Plötsligt stod svärmor och svärfar och knackade på skyltfönstret till butikslokalen med ett fång vita ranunckler och vita tulpaner i famnen. ”Det här kändes som en ”Frida-bukett” sa svärmor. Prick så. Den placerades snabbt på soffbordet där blommorna nu står och gör mig glad varje dag. Tack snälla!
På köksbordet hittar vi den här färgsprakande vårbuketten som jag fick med bud från min litterära agent, Salomonsson Agency. Jag är väldigt tacksam för allt de gjort för mig och mina böcker utomlands, så det är ju jag som borde skicka födelsedagsblommor till dem och inte tvärtom. Tack till teamet i Stockholm för att ni är så omtänksamma!
Jag vaknade upp till en gulrosa himmel imorse och kände direkt, det här kommer bli en bra dag. Ett par möten och en riktigt rolig nyhet från en samarbetspartner senare så satt känslan där, från insida ut. Jag är så pirrig och förväntansfull inför den här våren. Det är vansinnigt mycket som måste fixas inför flytten till de nya lokalerna, massor med nytt att sätta sig in i, allt har inte blivit som jag tänkte (och det kommer säkert fler överraskningar längs vägen) men jag känner en mycket större tillit nu än jag gjorde innan pandemin. För mig har det handlat mycket om att lära sig stå ut med obehagskänslor och att hålla kvar kursen tills stormen passerat. Så jag känner mig oförskämt o-stressad, trots allt som snurrar. Imorgon spelar jag in radio med Erik Blix (ratta in P4 kl 14 om ni vill höra mig prata inredning) och på onsdag får jag nycklarna till Trendensers nya adress. Avslutar med en bild på dagens outfit. Såg att min favoritblus från danska Skall är på rea nu, så passar på att tipsa helt osponsrat och utan samarbete eller adlinks. Jag köpte min på Miloii i Malmö i höstas och den stickade västen kommer från samma märke. Nu är blusen på halva priset på Skalls hemsida. Vill man hellre sticka västen själv kan man köpa mönstret för 150 kronor. Happy Frida(y).
Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se