Somriga dukningsfavoriter

Ostindia-servisen. När jag var liten fick jag och min syster, under högtidliga former, följa med mamma och mormor till den lokala porslinsbutiken för att välja ut varsin serie att börja samla på. Jag tvekade länge mellan Nobel-tallrikarna med tjock guldkant (kändes som höjden av elegans för en mellanstadietjej) och Ostindia-servisen. Jag valde till slut den senare eftersom jag fastnade för historien om skeppet som förliste utanför Göteborgs hamn. Sedan fick jag en ny tallrik, varje födelsedag och julafton i evigheters evigheter. Till jag fyllde 30… Paketen var platta och lätta att känna igen och i perioder tyckte jag det var hemskt tråkiga presenter. Idag är jag väldigt tacksam för mitt 12-åriga jags beslut och för min mammas envishet att fortsätta fylla på samlingen. Sett i backspegeln är det ju en av de finaste gåvor jag fått och jag tänker både på henne och på mormor varje gång jag dukar med de här tallrikarna.


Våra servettringar i tenn. När vi gifte oss önskade jag oss dessa graverade servettringar från Munka Sweden. För varje barn kompletterade vi med en till och nu har alla varsin som får ligga kvar på våra platser. Väldigt praktiskt sommartid och egentligen hela idén med servettringar från första början. De var ju inte dukningspynt utan en hjälp att hålla reda på vems linneservett som var vems, eftersom man inte tvättade textilierna efter varje måltid förr i tiden. Den (o)vanan kan man ju unna sig även idag. Är servetten fräsch finns det ingen anledning att byta bara man håller reda på vem den tillhör från dag till annan. Gästerna får förstås nya, så där behövs således inga servettringar.


Underlägg i jute och rotting. Jag tycker det är så fint med ljusblå duk och underlägg i naturmaterial ihop med Ostindia-serien så jag blev väldigt glad när jag fick detta matchande grytunderlägg i present av min svägerska i början på juni. Funnen på Erikshjälpen under en loppisrunda, så ett tips att hålla utkik efter eller att skriva upp på loppislistan i sommar!