När vi pratar om hållbarhet och kök hamnar fokus så ofta på vad luckorna och de olika enheterna är tillverkade av, vilka material som har använts och hur delarna är transporterade. Sällan på oss köpare och de ohållbara lösningar vi vurmar för och vilka konsekvenser de kan få för fastigheten.
Jag noterar att det har blivit populärt med väggmonterade köksblandare i köket igen, både i moderna köksinredningar och i nyproducerade stilar med äldre känsla. Men vad som sällan står i det finstilta intill den typen av inspirationsbilder är riskerna med att välja en väggmonterad kran.
– Läckage från en väggmonterad blandare är svårare att både upptäcka och reparera. Eftersom delar av rören döljs i väggen är risken stor att en vattenläcka upptäcks först när den har orsakat skador. De flesta försäkringsbolag har därför särskilda krav på inspektionsluckor och rörledningar vid sådana installationer. Kolla därför med ditt försäkringsbolag vad som gäller för dig innan du går vidare med en sådan idé.
– Det kan krångla till din köksplanering. Enligt Boverkets byggregler, BBR, ska alla installationer med kortare livslängd än byggnadens brukstid vara lättåtkomliga och enkla att byta ut samt vara lätta att underhålla, driva och kontrollera. Det kan kräva kompletterande lösningar för det vägghängda alternativet – som inte alltid är snygga och som kan störa andra funktioner i köket.
– Monteringshöjd och utlopp? En bänkmonterad blandare har oftast inte så många alternativa placeringar medan en väggmonterad blandare kan sättas precis var som helst – på gott och ont. Det kräver att du och/eller hantverkaren vet var den optimala utloppshöjden blir för att undvika stänk, spill och onödigt slitage på omgivande köksinredning eller golv.
– Diskmaskinsavstängning? Väggmonterade blandare har oftast inte diskmaskinsavstängning eftersom de inte monteras på ett sätt som tillåter det. Eftersom försäkringsbolagen kräver det om du har diskmaskin måste du antingen ha en trådlös dosa eller en mekanisk diskmaskinsavstängning i bänkskivan. Bra att vara medveten om redan i planeringsstadiet – så att den detaljen inte blir ett överraskningsmoment som krånglar till det eller förfular.
Visste du att?
Läckande rör är den vanligaste vattenskadan i våra bostäder. Bara i Sverige ersätter försäkringsbolagen cirka 90 000 vattenskador varje år och de kostar svindlande 6 miljarder kronor per år att åtgärda. Trots att det finns tydliga riktlinjer och rekommendationer är det många som väljer att strunta i det, för estetikens skull. Men att undvika sådant som kan leda till problem är hållbart ur alla aspekter – ekonomiskt, miljömässigt och socialt.
Därför tycker jag att vår riskbedömning också bör betraktas som en hållbarhetsfråga. Inte enbart leverantörernas produktion.
Läs mer om Trendensers Personuppgiftspolicy och Cookiepolicy.
Kommentarer till denna artikel publiceras direkt utan föregående granskning eller annan åtgärd av Trendenser AB. Det innebär att den som kommenterar själv ansvarar för innehållet i kommentaren. Vi uppmanar dig att använda vänlig ton, ett civiliserat språk, uppföra dig väl och följa tillämpliga lagar.
Kommentarer
Intressant, och jättebra att belysa! Framförallt med hänvisning till gällande standard. Skulle du säga att det även gäller takduschar i badrum? Hade varit intressant med ett inlägg om det med i framtiden.
Borde väl även gälla vägghängda kranar i badrum? Tänker jag.
Jag har även tänkt på de som lägger betonggolv med vattenburen golvvärme under. Hur gör de om något går sönder.
Det är ett helt annat tryck i vattenburen värme än vad det är i tappvattenrör. Vattenburen golvvärme går dessutom att leva utan, man kan tömma systemet om man upptäcker att något är fel (om man nu gör det innan man fått stora vattenskador) och ersätta med någon annan typ av uppvärmning. I vattenburen värme finns det dessutom bara en begränsad mängd vatten, det fylls liksom inte på automatiskt om det sipprar ut någonstans. Tappvatten fortsätter ju att rinna i all oändlighet om ingen stänger av inkommande vatten!
Ja, jag vet faktiskt inte. Där kanske det inte finns så många alternativ – men det gör det ju faktiskt när det kommer till kranarna. I kran-fallet handlar det ju om fåfänga att placera kranen på vägg istället för i bänken där man bara behöver öppna skåpluckan för att se hur rören till tappvattnet mår och ska något lagas behöver inget förstöras då. 🙂
Gråter en skvätt förmodligen.
River sedan upp och gör om.
Gråter ytterligare en skvätt.
Lär sedan av sina misstag.
Förmodligen… Och miljön tar fakturan 🙁
Detta har jag skett sagt förut men ändå:
Apropå badrum så vet jag att många byggaktörer sätter in två (2) golvbrunnar i nyproducerade badrum. Eftersom en av de vanligaste orsakerna till vattenskador är att folk (särskilt i studentbostäder…) somnar på fyllan i duschen sittande på golvet och täpper för golvbrunnen. Då är det relativt billigt att från början säkrat upp med två golvbrunnar. Ingen skämt detta!
Tycker det är så bra att du tar upp sådana saker! Det är alltför mkt fokus på trender som är just nu eller (jag har ett gammalt hus så är med i många sådana facebookgrupper) ”trender” som försvunnit av en anledning (opraktiskt, jag tänker på utanpåliggande socklar t ex som vi fick tips om när vi skulle bygga platsbyggt kök). Vägghängd kran kanske ser snyggt ut nu men om tio år kanske det känns jättefult? Och då sitter den där, jättesvår och dyr att ta bort.