Annons
En alm från Stureparken, en pil från Norr Mälarstrand och ull från kungens får på Djurgården har blivit inredning i Emma Olbers utställning på Designgalleriet. Projektet som går under namnet ”Stockholm Wood” bygger på funderingar kring om man kan tillverka möbler av råmaterial från Stockholm eller om stan ens har några råvaror alls. I samarbete med Asplund, Ire, TTC och lokala hantverksföretag har Emma tagit fram en liten möbelserie som finns att beskåda på Designgalleriet 8/2 – 3/3! Själv är jag spekulant på pallen och trädiamanterna från Asplunds!
En av mina personliga favoritmontrar var Ires fina ”vardagsrum”, signerade formgivaren och stylisten Emma Olbers. Väggarna var utformade som gigantiska moodboards och miljöerna fyllda med massor av tittgodis. Förutom de fina sofforna, skymtade även snygga mattor, speglar, pallar och bord.
Den som behöver vila fötterna, eller ta ett snabbt pitstop och fylla på blodsockerförrådet, kan göra det i Fredrik Färgs installation och cafébar ”Beyond Couture”. Ett fantasilandskap av textilier med stoppade möbler i fantasifulla former och kjoltygsliknande överdrag. Här ville jag stanna. Länge.
Med drygt halva mässan kvar att se (innan man ens kan börja prata om ”bästa monter”) så är det ett företag vars utställning etsat sig fast lite extra på mitt minneskort. Danska företaget &Tradition. Titta så tjusigt det låtit sina lampor tolkas i små snillrika exponeringsboxar. Snyggt jobbat!
Nu har årets ”möbelmässa” öppnat för branschfolk och press. Bakom vita, rakryggade, tygslöjor döljer sig en Inga Sempés lounge i entréhallen. På platåer med höjdskillnader står grupper av soffor, sängar och stoppade möbler med veckade modernt quiltade mönster. Strösslat med papperslampor som för tankarna till överdimensionerade kockmössor. Färgerna går i skalan från smutsig pastell till senap.
Igår bjöd livet på stickad ylletröja och Ballykängor, idag vankades Acneklänning, champagne och högklackat. Ikväll inleddes nämligen Stockholms Design Week med mingel och vingel på Operakällaren. ELLE Interiörs Designpris 2012 delades ut i 13 kategorier för att belöna det bästa inom svensk formgivning från det gångna året. Men efter drygt två timmars intensiv trängsel var vi ett gäng som fick nog och drog vidare till Nobis för middag, vin, branschskvaller och… vackra lampor. Nu laddar jag för mässan. Imorgon bitti bright and early är det pressfrukost! Håll utkik i bloggen, flitiga uppdateringar utlovas.
Okej, jag ska ta bladet från munnen. Formex var som alltid inspirerande, fyllt av härliga möten och människor som bubblar av energi och expertis. Men, mässan bjöd inte på några herrejössesupplevelser i form av nyheter och spektakulära montrar i år. Det verkar bloggarna som bevakade Formex också vara rörande överens om. Varför är det då ingen som ifrågasätter om vi verkligen behöver ha nytt, nytt, nytt – hela tiden? Det kanske rentav är en sund utveckling / bieffekt av lågkonjunkturen att leverantörerna slutar servera ”lanseringsbullimikerna” i branschen de vansinniga volymer som vi vant oss att se – till förmån för ett mer försiktigt tänkande? Jag vet inte. Först blev jag också besviken, men med lite distans till det hela har jag insett att det kanske snarare är min egen nyhetsaptit det är fel på. Inte mässan. I vilket fall har jag i vanlig ordning listat fem Formexfavoriter. Och här kommer de!
Innan jag klappar ihop datorn och hälsar på hotellsängen (imorgon bitti väntar en tidig radioinspelning) tänkte jag göra som Maria och tipsa om den nya Formex-appen som kan laddas hem från Itunes. Perfekt för dig som vill slippa kånka runt på mässkatalogen när du kryssar mellan specifika montrar. Så, ladda hem den om du ska på Formex imorgon. Funkade superbra! Den uppmärksamme läsaren noterar också att jag har bockat av en högt önskad sak från önskelistan. En viktig mässhjälpreda har nämligen varit den fina klockan som jag trånat efter så länge. Och som jag har haft nytta av den idag!
Säsongens variant av Young Designers Café i B-hallen gick under arbetsnamnet ”Mood Indigo” – vilket inte kunde undgå någon besökare. Den blå färgen omringade hela utställningen i form av böljande textilier i taket och skapade ett rum i rummet. Eller ett ”mellanrum” och ”andrum” i rummet, som formgivaren Cecilia Dreyfert själv valde att kalla det när hon presenterade sina tankar på pressfrukosten. Hon hade inspirerats av klassiska jazzlåtar. Well. ”You ain’t blue until you’ve had that Mood Indigo”.
Vi har tagit en kort lunchpaus nu, så jag passar på att ladda in lite kort från kameran. Här kommer några snabba bilder från trendutställningen i entréhallen. Den går under namnet ”Fågel, fisk eller mittemellan” och bjuder på nivåskillnader och formmässiga överraskningar. Precis som i höstas har det varit en av de stora höjdpunkterna (och samtalsämnena) här på mässan. Heja Synnöve Mork!
