Efterlysning!

När jag arrangerade Växtbytardagen på Spinneriet för två år sedan fick jag ett paket hemskickat från en läsare. Hon hade packat en liten, liten stickling i ett vadderat kuvert och beskrev att det var en växtbebis från en moderplanta som hennes nyligen avlidna farmor och farfar hade haft sedan deras bröllopsdag (!). Jag har verkligen inte gröna fingrar men har vårdat denna lilla planta som en liten skatt och se så stor och stark den blivit. Från några små blad till en reslig, stadig vän.

Tyvärr har det fina brevet som kom med plantan försvunnit (misstänker pedantisk make). Så jag gör en liten efterlysning och hoppas att du som skickade växten till mig, eller kanske någon kompis till dig ser detta – så att du kan få mitt allra varmaste tack. Näst efter mormors novemberkaktus som jag ärvde efter mamma är detta min allra käraste växt och den gör mig så glad, varje dag.