Annons
Efter sommarsemestern och efter jul- och nyårshelgerna får jag alltid många mail från personer som undrar hur det är att arbeta som inredare och som vill ha tips att tänka på när man funderar på att byta karriär. Därför har jag samlat mina svar på vanliga frågor i ett inlägg, så kanske det kan vara till hjälp för fler som går i tankar om att byta bana.
1. Måste man utbilda sig till inredare?
Nej, det finns ingen skyddad yrkestitel för inredare. Det innebär att det egentligen inte finns något formellt krav på en viss utbildning för att få kalla sig det eller för att kunna sätta igång. Däremot upplever jag att utbildning ger en tryggare grund att stå på både när det gäller färg- och formlära, möbelkunskap, riktmått, ljussättning, olika material och själva projektledningsprocessen kring ett inredningsuppdrag. Det kommer att göra dig mycket säkrare i rollen, speciellt de första åren. Sedan ska man inte underskatta erfarenhetens betydelse. Det är mycket man bara kan lära sig genom att arbeta med riktiga projekt, många olika kunder, budgetar och problem.
Länk till gamla inlägg:
– Vad är skillnaden mellan att arbeta som inredare, stylist och dekoratör
– Tips på olika inredningsutbildningar för olika inriktningar
2. Vad tjänar man som inredare?
Beroende på din inriktning och om du vill vara anställd eller driva eget kan månadslönen variera ganska mycket. I den statistikförda lönedatan hos jobbland.se har inredare en lönespridning mellan 28 500 kr och 54 400 kr. Men, bland dem jag känner som driver eget har de flesta börjat betydligt lägre än så. Som egenföretagare kan timtaxan också variera en del. Jag vet branschkollegor som debiterar allt från 750-2500 kr/per timme (ex moms), beroende på erfarenhet, kompetens och typ av uppdrag. Här är det viktigt att inte göra misstaget att multiplicera ditt tänkta timpris med 40 timmar i veckan för att räkna ut din potentiella månadslön. Som egenföretagare måste du även lägga tid på saker man inte kan ta betalt för (exempelvis administration och mail, kvittoredovisning, sociala medier och införsäljning). Pengarna du fakturerar per timme ska också täcka in sociala avgifter, pensionsavsättning och försäkringar innan du kan plocka ut lön. Liksom eventuell hyra, mobiltelefon, avskrivning på datorer och utrustning och programlicenser osv.
3. Vilka egenskaper är viktiga som inredare?
Känsla (eller intresse) för färg och form är förstås A och O, men jag skulle vilja börja med att reda ut en vanlig missuppfattning. Det är stor skillnad på att tycka det är kul att inreda sitt eget hem och att vara bra på att inreda andras. Även om det givetvis är jätteviktigt att man ha en egen stil och nisch för att sticka ut, så är det minst lika viktig att vara lyhörd och prestigelös eftersom en stor del av jobbet handlar om att kompromissa sig fram till lösningar som passar kundens egna önskemål, befintliga möbler och arvegods för att inte tala om deras budget och tidsram. Det är också jättebra om man går igång på problemlösning, är stresstålig och tycker det är kul med variation och snabba puckar (är man en rutinmänniska som ogillar ändrade planer kan det bli lite jobbigt).
Sen upplever jag att inredaryrket handlar oväntat mycket om psykologi och kommunikation. Man måste förstå kunden, få kunderna att förstå varandra (exempelvis när man jobbar mot ett par eller i kommersiella projekt där man har flera uppdragsgivare) och man måste förstå hantverkarna och deras utmaningar för att ro idéerna i land. Är du stark på de bitarna kommer du ha ett stort försprång.
4. Måste man kunna rita och arbeta i olika program?
Nej, men det underlättar. Att kunna visualisera idéer med en handskiss eller med elevationer och 3D-visualiseringar gör arbetet så mycket enklare. Många använder SketchUp. Det är också bra att kunna Powerpoint, Keynote eller Photoshop för digitala kollage och moodboards. Till mer tekniska ritningar används ofta AutoCAD eller Revit, men låt inte det stoppa dig om det känns svårt för det finns många som jobbar utan de mer avancerade programmen också. Jag är en av dem!
5. Var ska jag börja? Hur kommer jag igång?
Mitt bästa tips är att inte börja med en dyr (eller lång) utbildning. Sök en praktikplats först. Eller be att få vara assistent och hantlangare till en inredare, vid sidan av det du arbetar med nu, så att du får känna på det och får förståelse för vilka kunskaper du behöver förkovra dig i. En kreativ person som redan kan inredning och har absolut gehör för att göra stilleben eller att styla kanske inte behöver stärka upp sina kunskaper i färg och form. Den kanske däremot har behov av att lära sig räkna på offerter och att organisera upp projekt eller läsa in sig på Boverkets byggregler och riktmått. En person som däremot känner sig trygg med siffror, lagar och regler och projektledning kanske har större nytta av att utveckla den kreativa biten osv. Så testa först. Bestäm dig för din inriktning sen och välj utbildning eller jobb därefter.
Undrar du något annat? Ställ gärna fler frågor i kommentarsfältet, så svarar jag där!
Läs mer om Trendensers Personuppgiftspolicy och Cookiepolicy.
Kommentarer till denna artikel publiceras direkt utan föregående granskning eller annan åtgärd av Trendenser AB. Det innebär att den som kommenterar själv ansvarar för innehållet i kommentaren. Vi uppmanar dig att använda vänlig ton, ett civiliserat språk, uppföra dig väl och följa tillämpliga lagar.
När jag var på Träslövs trädgård för att köpa perenner häromveckan fick jag syn på en fluffigt gul höstkrans som hängde på en vägg. När jag gick närmare såg jag att den var gjord av blomställningarna från Daggkåpa! Vi har en del sådana kantplanterade i rabatten, men jag brukar vara snabb på att klippa ner […]
Vattenkokaren mullrar på köksbänken. Jag dukar upp kardemummaskorpor med ost och lägger en tepåse i min favoritkopp innan jag bänkar mig framför teven. En minut senare rullar partiledardebatten på SVT igång. Äntligen. Jag pratar sällan om mitt intresse för politik (eller att jag läst statsvetenskap på universitetet) för det har ju inte så mycket med […]
Septembers första söndag är här och med den månadens första nyhetssummering. Här kommer ett svep med branschnyheter och snackisar för dig som vill hålla dig uppdaterad. Danska Brdr. Krüger firar 140 år i år med att lansera en jubileumsutgåva av Hans Bøllings ikoniska Tray Table i begränsad upplaga, där man har blandat olika träslag i […]
Trendenser.se drivs av Frida Ramstedt och är en av Nordens största ämnesbloggar om inredning och design. Bloggen uppdateras dagligen med inspiration, nyheter och trender för livet i hemmet.
Kommentarer
Två kommentarer som liksom hör ihop. Det handlar om trend och om att förstå kunden.
Om vi börjar med trend. En bra inredare måste inte ha koll på trender. Man måste inte veta vilken färg som är ”årets färg”, men det kan vara roligt. Trend är ofta något som syns i media men kanske inte kommer som produkt i någons hem. Ta till exempel de där fluffiga möblerna av Faye Toogood. Trendiga – men kanske inte nåt som en användare vill ha hemma.
Nummer två är kommunikation. När man inreder någons hem så handlar det om kundens behov – inte inredaren. Om man som inredare älskar färg, men den som bokar vill ha beige, då är det kunden som har rätt. En duktig inredare kan så klart försöka få in lite färg, men det är i slutändan kunden som bestämmer.
Håller med dig om båda sakerna.
Angående trender: Jag skulle ändå vilja påstå att det ingår i uppdraget som inredare att hålla sig någorlunda ajour, oavsett vad man tycker om aktuella trender och nyheter. Men kanske speciellt om man uttalat är en sån som inte vill följa det senaste modet. Vet man inte vad som händer och varför, hur ska man då kunna skilja det tillfälliga mot det mer långsiktiga? Att lyssna på trendseminarier och föreläsningar och att hålla ett öga på vad som sker innebär ju inte att man måste anamma allt som är nytt, men det hjälper en absolut att navigera i det enorma utbudet.
Angående stilbredd. Jag brukar jämföra med det orimliga i att frisörer bara skulle kunna klippa en frisyr, samma som de själva har. Yrkesuppdraget är ju inte att återupprepa en sak om och om igen, utan att utgå från kundens förutsättningar och önskemål och leverera på det. Sen är jag inte emot viljan att nischa sig eller att man med tiden blir specialist på något, så är det ju i alla branscher (alla som utbildat sig till ekonomer är ju inte revisorer eller aktiemäklare eller duktiga på att beräkna logistikflöden heller). Men det kommer absolut göra kundkretsen lite smalare om man profilerar sig som kulört och kitschig, eller som vintagespecialist, eller som en inredare som uppskattar skandinavisk design och naturmaterial som jag. Det ska man förstås vara medveten om 🙂
Hur fungerar det juridiska i uppdragen? Jag jobbar som konsult i byggbranschen och vi har ju ABK09, AB04 och ABT06 att luta oss mot för att veta ”spelreglerna” i vårt arbete. Vid ändringar i standardavtalet går det (ibland) att justera ramar för uppdraget för att riskerna fördelas annorlunda. Dessutom finns det en pedagogisk plikt iom att alla beställare inte förutsätts ha kunskaper i geoteknik, anläggningskonstruktioner, el osv. Finns det något liknande att utgå från?
Jag tänker att det är skillnad mellan olika typer av inredningsuppdrag. För inredningsarkitekter som arbetar som konsulter i bygg- och fastighetsprojekt kan ABK 09 vara relevant, precis som för andra tekniska konsulter, beroende på hur uppdraget och avtalet är utformat.
För mer renodlade styling och inredningsuppdrag mot privatpersoner finns däremot, såvitt jag känner till, inte ett lika självklart standardavtal som alla lutar sig mot. Där är det däremot desto viktigare med ett tydligt uppdragsavtal som reglerar omfattning, ansvar och gränsdragningar: Är uppdraget rådgivande eller ansvarar inredaren även för projektering, mått, ritningar, föreskrivna produkter, beställningar och leveranser? Vem ansvarar för att kontrollera mått och tekniska förutsättningar? Vad händer vid ändringar och tillägg?
Och din poäng om den pedagogiska delen är intressant även på den privata sidan. Kunderna kan ju inte förväntas förstå alla konsekvenser av materialval, specialbeställningar, måttsättning osv, så även där behöver man vara väldigt tydlig med vad som ingår i uppdraget och vem som ansvarar för vad.
Om det är någon inredningsarkitekt som ser detta får ni gärna hjälpa mig besvara Emmas fråga utifrån er erfarenhet.
Jag har arbetat med utformning och inredning av offentliga kontorslokaler, ofta tillsammans med inredningsarkitekter. När det blir riktigt bra är när arkitekterna lyssnar in uppdragsgivaren och har en löpande dialog. Kommunikation är jätteviktigt. Likaså att mäta rätt och att uppfatta storlek av ytor, väggar och golv. Låter självklart men kan ofta bli fel med möbler och vägghängda föremål Det är också viktigt att inredaren vet hur olika möbler, t ex olika stolar fungerar, stolar för olika ändamål fungerar olika. T ex bra att ha snurrfunktion i ett konferensrum och att mattan under inte ska vara för tjock (då blir stolen svår att flytta). Då måste arkitekten kunna gå in och avråda och förklara vad som är bättre. Jättesvårt, men roligt, område som kräver många olika kompetenser och helst erfarenhet, nörderi är bra!
Utbildad inredare, inredningsstylist och homestagingkonsult och jobbsökande. Är ny i branschen och upplever att jag inte får en chans att visa vad jag kan då de flesta jobb kräver x-antal års erfarenhet. Jag förstår att mitt CV inte är lika attraktivt som en som jobbat i branschen i 10 år MEN jag vill så gärna IN i den och visa vad jag går för. Har du några tankar om detta? Något jag bör tänka på? Söka en praktikplats som start..?