Annons
Innehåller reklam för egen verksamhet
Igår publicerades en intervju med mig i tidningen Washington Post, som handlade om problemet med virala sofftrender och att allt fler återförsäljare numera enbart erbjuder e-handel, vilket har gjort det praktiskt taget omöjligt att provsitta vissa modeller innan köp. Trots att en soffa givet sin storlek, sitt pris och sin resurskrävande process att producera borde vara en av de möbler i hemmet man behåller längst så är det lätt att gå vilse i utbudet.
Jag tycker också det är problematiskt att branschen verkar sätta så lågt värde i utbildade möbelformgivares kunskap men däremot verkar ha väldigt hög tilltro till att kända profiler ska kunna göra deras jobb och ”designa ”egna möbler bara för att de råkar ha ett känt instagramkonto, är modeskapare eller är duktiga på att sjunga. Med tanke på hur vi idag både formger och säljer möbler tycker jag inte alls det är särskilt konstigt att vi oftare tycker oss göra felköp (eller att den här artikeln genererade 230 kommentarer som håller med mig i mitt resonemang…).
Är förstås också väldigt stolt över att Washington Post refererade till min Handbok i möblering. På tal om det där med att inte vara profet i sin egen hemstad.
Läs mer om Trendensers Personuppgiftspolicy och Cookiepolicy.
Kommentarer till denna artikel publiceras direkt utan föregående granskning eller annan åtgärd av Trendenser AB. Det innebär att den som kommenterar själv ansvarar för innehållet i kommentaren. Vi uppmanar dig att använda vänlig ton, ett civiliserat språk, uppföra dig väl och följa tillämpliga lagar.
Idag publicerades en intervju med mig i Göteborgs Postens e-tidningsbilaga om Hem & Trädgård. Jag berättar om vårens nyheter och trender för uteplatsen och tipsar om hur man kan undvika vanliga inredningsmissarna på altanen och balkongen. Du kan läsa bilagan digitalt om du har ett login. Det var så roligt att bli intervjuad och få […]
Eftersom det är många som gillar mina kunskapshöjande blogginlägg om inredning, belysning och möbler tänkte jag att det kanske kan vara intressant att göra en följetong med inredningskunskap för utomhusbruk nu i vår, med tips tagna ur min senaste bok. Bra saker att tänka på och viktiga detaljer att kika efter när man ska inreda […]
Sista veckan i mars och vi är många som laddar för både påskfirande och påsklov. Här kommer en recap av veckans inredningsnyheter och branschsnackisar. Skargaarden laserar sina ikoniska utemöbler med nya textilier av Toyine Selles, vilket ger stolen H55 ett helt nytt uttryck i olika kulörer. Cappelen Dimyr har lanserat en ny kollektion mattor i […]
Trendenser.se drivs av Frida Ramstedt och är en av Nordens största ämnesbloggar om inredning och design. Bloggen uppdateras dagligen med inspiration, nyheter och trender för livet i hemmet.
Kommentarer
Kan vi också prata lite om hur ofta influencers verkar möblera om och ändra stil hemma?
Ett stort problem är hur influencers tjänar pengar på samarbeten som inte gagnar till långsiktiga inköp med eftertanke om personlig smak och vad som faktiskt passar i ens egna hem. Istället rycks man med i en kort trend som enbart handlar om att gagna influencern och det företag den samarbetar med. Det kan handla om smink, hudvård, men även inredning (tapeter tex) och större möbler. Möbler och inredning som influencern fått eller får låna för att placera ut i sitt hem, fota och lägga ut i sina sociala medier lagom till köpstarka novent och jul är något som jag särskilt sett de senaste åren. Länkarna till produkterna som folk klickar in på, det känns bara så märkligt att man går på det.. jag kan ofta se direkt att vissa saker skulle aldrig just den influencern inreda sitt hem med om det inte vore för just ett samarbete.. men många går på det och klickar in på länkar och kommenterar med förtjusning.. Det där låtsasinredandet med låtsasfavoriter.. Det stör mig något enormt. För några inlägg senare när samarbetet är avslutat (med ex Ellos) då kommer verkligheten fram i inredningen med det som de Egentligen mycket hellre har i sitt hem. Ett tag iaf. Till nästa samarbete.. Det blir till en massa ekorrhjul av felköp ute i landet som till slut hamnar på sopberget.
Jag håller med och förstår precis vad du syftar på. Personer som annars bara har svenskt tenn, designklassiker och noga utvald vintage hemma (eller märkeskläder i garderoben) möblerar plötsligt upp ett rum eller klär sig för en situation i samarbete med en känd klädkedja, textilbutik eller e-handel. Sen lajvar man julmys eller midsommar eller vad det nu kan vara. En vecka senare är allt borta och de vanliga möblerna är tillbaka för oss som följer profilen. Det där styrs dock inte av influensers själva utan är ett krav från annonsörerna som vill att deras produkter ska fotas ”trovärdigt” och i hemmiljö och kräver att profilen visar upp dem i sitt hem i utbyte mot annonspengen. Istället för att göra som förr – köpa annonser som man gjorde i tidningar. Journalisterna skrev skapade innehåll, artiklar och reportage och företagen köpte annonser som skapades av reklambyråer och separerades från det redaktionella flödet. ”Men det är ju mycket mer effektivt med influencer-marketing än traditionell annonsering…” säger marknadsavdelningarna. Ja, såklart. Det hade säkert drivit mer konvertering och köp om chefredaktören gjorde fejkade ”recensioner” också, men det ansågs vara att gå över gränsen förr. Idag har annonsörerna gjort det till ett inarbetat tillvägagångssätt…
Jag tror inte någon influenser vill ha det så som vi beskriver det nu, men några annonspengar för banners finns ju knappt längre så de flesta måste leka tv-shop ”köp en jag har den själv” för att få ekonomi i sitt influerande.
Det är såklart också en del av problemet. Jag tror många unga använder möbler som mode. Det är en del av deras egna sökande i sin identitet och sitt uttryck. Vem är jag? Vem vill jag vara och vad vill jag stå för? Vad tycker min referensgrupp är coolt och hur kan jag aspirera genom att välja ”rätt” inträdesbiljett… Vi har väl alla varit där och famlat och det tar ju tid att hitta sig själv. Problemet är väl just att man experimenterar med så kostsamma saker och att det sker för öppen ridå (har man många följare river man med sig en enorm svallvåg på vägen). Problem nummer två är kanske också att det där behovet av att testa och ompröva kanske är som allra störst under perioden från att man flyttar hemifrån tills man får barn = den period man oftast är som hetast som influencer idag…
Frida – så kul att du själv har tagit fram något som håller. Det är så roligt att du har mer tid att lägga på bloggen för nu är det som en liten paketadventskalender att gå in här varje dag. Tack!
Åh vad glad jag blev av att läsa din kommentar! Jag tycker själv det är väldigt roligt att ha tid och utrymme för det igen.
Så kul med artikeln! Grattis!
Tack! ❤︎
Heja dig!!!! <3
❤︎
Jösses, Washington Post!!!!
I övrigt är det bara att hålla med, till fullo! Klok kommentar från – och svar till – Anna också
Och jag instämmer (utan press!) med alla kommentarer om hur kul det är att du har utrymme att blogga mer! 🙂
(bisak: är det bara jag som tycker att det är besvärligt att allt som skrivs med tankestreck riskerar tas för AI- genererat/assisterat? 🙆🏻)
Visst är det roligt! Det känns faktiskt lite overkligt att ha blivit intervjuad av både Financial Times och Washington Post och New York Times men inte av DN eller Dagens industri 😉
Kul att du gillar bloggen också. Jag vet att jag egentligen borde jobba mer med både tiktok och instagram men det är texter mitt hjärta klappar mest för och där finns knappt utrymme för det, eller ens tålamod att ta till sig av fler än 2-3 meningar.
Tycker man märker rätt snabbt när någon inte skriver själv. Både på missbruket av tankstreck men också på den konstiga språkrytmen och alla dramatiska talverb som ”viskar … Ser det dock mest på Linkedin.
Ja LinkedIn har ju blivit sin alldeles egna ”avgrund” av floskler, rent självförhärligande och konstigt språk. Blir raskt ointressant för många tror jag, och lite löjeväckande (i alla fall i min bransch)
Jag kan bara tala för mig själv, men jag tror inte att jag är ensam om att sätta störst värde på blogg-formatet. Och utöver fint foto så kan du ju verkligen skriva (!), OCH tänka kloka tankar att förmedla. Som många av oss kommenterade (i samband med blogg-jubileet var det väl?) så har du din alldeles egna nisch, och kan bestämma dina egna ”spelregler” tänker jag.
håller med, älskar bloggformatet! Känns gammaldags och härligt! 🙂
♥ Tack!
Det bästa med bloggar tycker jag är känslan av att man kan läsa i lugn och ro, då man själv vill och i ”rätt” ordning. När man ska gå in på instagram numera måste man nästan ta spjärn inombords för att stå emot alla intryck som kastar sig mot en och det är så lätt att lockas in i en evighetsloop av scrollande eftersom det inte längre är kronologisk ordning på det man ser. Bloggar är mer straight forward och lite lugnare i tempo.
Heja! Detta var jätteroligt att läsa. Du gör otroligt mycket för ”folkbildning” gällande både möbeldesign och praktiskt användande av möbler. Jag fortsätter be dig göra en insats för just soffmarknaden. Minns med nostalgisk glädje min grå skaisoffa, min första möbel köpt på möbelvaruhus. Hög i ryggen och praktisk, skön för övernattande gäster att sova i. Nu var varken modellen eller just skai:en något jag egentligen gillade, men jag fortsätter drömma om en soffa med samma egenskaper. Hög i ryggen, skönt stöd, bra för gamla (omöjligt att komma upp ur dagens soffor som är för låga och för djupa och dessutom jätteobekväma om man inte ska sova i dem) och bra för barn (bara att torka bort det spillda). MEN naturligtvis önskar jag att den ska vara estetiskt tilltalande och inte kosta lika mycket som en begagnad bil. Många drömmer om att ge ut böcker, men det har du redan gjort många gånger. Kan inte nästa projekt bli en vettig soffa? Hälsningar Monica med soffdrömmar som aldrig ger sig.
Ps: Härligt att du bloggar så mycket igen, det är verkligen roligt. God jul!