Annons
Mina vänner, vi har ett resultat. Idag fick jag äntligen svar på min fråga om väggljusstaken och dess ursprung, formgivare och producent. Tack vare Mats Linder, expert på norsk design och konsthantverk som gav ett omedelbart och tydligt besked: Mässingslampetten jag ärvt från mormor är John Gulbrandsrøds vegglysestake 9512 for Nor-Art (tillverkad ca. 1975). Den går även under smeknamnet ”Sola i Kragerø” efter den plats där John och hans familj har sin hytta. Och visst förstår man varför, när man ser det fina skenet som skapas på väggen bakom den då ljuset är tänt. 
Mats Linder hade till och med kvar katalogen från Nor-Art och erbjöd sig att ta en bild på uppslaget, där hela kollektionen finns presenterad. Man blir ju rörd till tårar. Enligt Mats som har träffat John lär lampetten vara en av hans personliga favoriter.
John som idag är 96 år gammal (!) och still going strong är en norsk formgivare och guldsmed som finns representerad på Nasjonalmuseet i Oslo. Några av hans produkter har varit i kontinuerlig produktion i mer än 50 år. Här finns en lång artikel att läsa, som Mats har skrivit till hans ära. John är kanske allra mest känd för sina klassiska bestick men han arbetade även i andra material som trä, tenn, silver, emalj och mässing. Som kuriosa kan nämnas att John, när dåvarande kronprinsessan Sonja skulle gifta sig med kronprins Harald, fick i uppdrag att designa bestick till det blivande kungaparet. Mats Linder har till och med skrivit en hel bok om John Gulbrandsrøds produktdesign, som jag genast beställt. 
Fotokredit: www.matslinder.no
Grundtanken bakom Mats bokserie om Norsk Design och Konst, som jag också måste passa på att tipsa om för den som vill lära sig mer om klassiker från Norge, är att lyfta fram de bortglömda formgivarna. Han menar att alltför många begåvade utövare inte har fått det erkännande de förtjänar.
Jag är så otroligt glad för att jag fått svar på min fråga och för att jag fann så mycket fin information på vägen. Mormors intresse för skandinavisk design har ju haft stort inflytande på mig, så den här lampetten har verkligen en speciell plats. Både i mitt hjärta och hem.
Jag har ärvt en väggljusstake i mässing från min mormor, men lyckas inte lista ut var den kommer från. Kan inte hitta någon märkning eller etikett och när jag bildsöker får jag bara upp Pierre Forsells liknande lampetter från Skultuna (men utesluter det då denna inte har någon sådan stämpel eller gravyr). Min mormor och morfar bodde i Örnsköldsvik och mormor Elsie lär ha köpt den någon gång på 50-, 60- eller 70-talet om det kan vara någon ledtråd. Hon hade också en del mässingslampor av Hans-Agne Jakobsson i samma rum, men jag får inga träffar på liknande lampetter när jag söker på hans namn heller. Går helt enkelt bet. Så jag chansar och frågar. Kanske är det någon av er som vet mer eller har en liknande hemma?
När jag skulle resa hem från Umeå, efter att ha föreläst på Nolia-mässan tidigare i höstas, hamnade jag av en slump i sätet intill en kvinna som var på väg för att besöka en vän, som bor några hundra meter från oss. I Onsala, utanför Kungsbacka. Vad är ens sannolikheten? Vi pratade hela vägen ner och det visade sig att vi hade en hel del beröringspunkter. Det slutade med att jag fick skjuts hem av hennes vän, den allra sista biten och även blev hembjuden till dem dagen efter. Och tänka sig. Jag hade ingen aning om att vi bodde grannar med en känd förädlare av Zonarticpelargoner? En helt ny grupp av pelargoner som Gitte pollinerar på egen hand för att skapa nya sorter. Följtips! @caras_pelargonsamling
Nu var jag ju spontant inbjuden, så jag vågade mig inte på något 360-graders hemma-hos-reportage men jag fick lov att fota några av de över 600 (!!) olika pelargonsorter hon hade i sitt otroliga växthus och på den inglasade verandan och ute i trädgården. Jag blev helt stum av beundran. Tänk bara vilket system man måste upparbeta för att kunna katalogisera, vattna och hålla alla dessa prisbelönta sorter vid liv. 
Så många vackra och detaljrika pelargonblad och blommor har jag aldrig sett förr. 
Inte heller så fint fluffiga och mjukt persikofärgade pelargoner heller, med flera lager av kronblad. 
Fastnade även för den blekgula sorten. Så fin! Varje ny hybrid måste blomma, överleva i ”tre generationer” och visa ett stabilt växtsätt, innan man får sätta namn på den. 
Ser nästan ut som någon målat dit detaljerna med pensel.
En eftertraktad sort kan kosta flera tusen kronor och säljs oftast mellan samlarna. Ibland dyker det dock upp sticklingar på Tradera och Facebook Market, vilket är ett tips att söka efter då dessa sorter sällan finns att köpa i butik (sök då på Zonarticpelargon eller zonalpelargon). Alla Gittes förädlingar börjar med prefixet Cara. 
Efter ett par timmar cyklade jag hem med en påse full av sticklingar och en varm känsla i bröstet. Vilken tur jag hade, att våra vägar korsades. Tack Sara, Jan och Gitte!
Jag får ofta frågor om vad man kan inreda fönsterbrädan med, förutom krukväxter och lampor. Här är två personliga favoriter från mitt fönster. Den skulpturala vasen Cirrus och ljusstaken Arcus formgivna av Pia Törnell. Inget nytt under solen här, jag har haft Pias konstverk sedan 2016 och tycker att de är lika fina året runt, men kanske lite extra nu när höstlöven glöder utanför. De dyker upp på auktionsmarknaden emellanåt, så ett tips är att ställa en bevakning!
Insåg lite yrvaket att vi vänt kalenderblad inatt. Redan 1:a november? Jag som tänkte utmana mig själv att öka takten och uppdatera bloggen en gång om dagen, som en slags nystart under november. Lika bra att sätta igång direkt! Här kommer några blandade bilder och minnesvärda ögonblick från månaden som gick. 
Oktober bjöd på så många fina morgnar. Jag är glad för varje dag jag får vakna upp till detta. 
Inledde månaden med en resa till Skåne, för att föreläsa vid en säljkonferens på Maryhill. Mitt första men definitivt inte sista besök där. Vilket ställe!
Några dagar senare föreläste jag på BoBra Mässan i Lidköping och passade på att besöka Rörstrands Museum. 
Spenderade även en arbetsdag på Elmia Garden i Jönköping under oktober och blev så inspirerad av mässbesöket att jag åkte raka vägen hem och planterade en rabatt.
Här ser ni mitt urval. En mix av högt och lågt, formklippt och yvigt. Ur bild är den stora runda busken på framsidan av vårt hus som detta skulle grävas ned intill samt de marktäckare jag redan hade sticklingar av hemma (Waldsteinia ternata). Ska eventuellt komplettera med några blommande sorter också, utöver de vita tulpaner och snödroppar jag petat ner inför våren. 
Trägårdsmässan och boklanseringen i Stockholm har jag ju redan skrivit om, men jag hann även klämma in en AW, en hotellfrukost och en middag med min kompis Sara när jag ändå var i stan. Guld värt.
Besökte även Bergenströms Rekvisita i Enskede under samma jobbresa. Också en höjdpunkt, helt klart!
Boktober uppmärksammandes och helgades. Jag sträckläste bland annat Robin Muhrs debutbok En ganska ond man (och tänkte på den i flera dagar efteråt). Lästips!
Och på tal om böcker tog jag en långpromenad med Johanna Hector (som ger ut sin första bok i höst) och bollade tryckkostnader, break even kalkyler och likviditetsfrågor med den här utsikten.
Under höstlovet åkte vi till svärföräldrarnas lantställe och jag postade den här bilden på Instagram stories och fick så många frågor via DM:s. Till er som undrat: det är rosépepparkransar. Dessa säljs i Blomsterstugan i Sanddamm, norr om Varberg. Om du inte bor i närheten är det ett tips att fråga efter i din lokala blomsterhandel.
Nu ska vi klä på oss och åka till kyrkogården för att tända ljus. Önskar dig en fin Allhelgona!
I fredags kom den. Tryckfakturan. Och med den även insikten. Det här är på allvar.
Jag har inte bara satsat tid och energi i det här bokprojektet.
Jag tar hela den ekonomiska risken själv nu.
Jag gör det för att jag är övertygad om att böcker kan förändra hur vi tänker. Men också för att jag är övertygad om att att vi måste förändra hur vi tänker kring böcker. Det är inte rimligt att en titel (som kan ha tagit flera år att skapa) ska ha så kort livstid som den har idag innan den fasas ut, hamnar på reabordet och försvinner för att ersättas av något nytt som snart ska gå samma öde till mötes. Det arbetssättet stimulerar bara kvantitet före kvalitet och så vill inte jag jobba.
Genom att ta större ägandeskap får jag mer att säga till om och kan arbeta mer långsiktigt med mitt skrivande. Men räkningarna måste förstås betalas ändå, här och nu. Med det sagt vill jag be om ursäkt på förhand. Det kommer att behöva bli lite mer reklam i mina kanaler under en period. Både för böckerna och för väl valda annonsörer. Jag hoppas att du kan ha överseende med det och att du förstår mitt varför.
Till er som redan köpt och beställt, tack!
Ni ska veta att varenda order räknas.
Stockholm. Boklansering. Mässa. Pressfrukost. Mingel. Föreläsningar. Signeringar. Möten. Samtal. Sorl. Huvudet fullt, kroppen på helspänn.
Efter en sådan urladdning tycker jag att det är väldigt skönt att komma hem igen. Till det här.
Morgonljus. Sjörök. Spegelblankt vatten. Stillhet. Tystnad… Jodå. Jag hör precis hur klyschigt det låter, men den här morgonen var verkligen så härlig som den ser ut på bild.
Innehåller information / reklam för min egen verksamhet
Jag får ibland frågan hur en vanlig arbetsvecka ser ut när man jobbar med det jag gör. Det ärliga svaret är väl att det inte finns något som är ”vanligt”. Uppdrag och arbetsuppgifter skiftar, mellan veckor, månader och år. Här är några exempel på vad jag har gjort de senaste sju dagarna.
Måndag:
Jag inledde den här veckan med ett tre timmar långt möte med min lektör och skrivcoach, som sparrar mig i att skriva mer skönlitterärt. Vad det blir av det projektet återstår att se, men det är alltid lika inspirerande att brainstorma, fantisera och skissa på idéer. Efter lunch kom Schenker med en beställning av böcker från Förlagssystem, så jag fick hugga i och packa upp en hel pall med kartonger, kontrollräkna och uppdatera lagersaldot inför kommande föreläsningar. Sen avslutade jag arbetsdagen med administration och mail, kvittoredovisning, attest av fakturor och diverse bokföringsfrågor. Inte superkul, men sådant måste också göras.
Tisdag:
Jag ställde väckarklockan för tidig revelj och körde ner till Skåne, närmare bestämt till Maryhill, för att föreläsa på Trivselhus årliga säljkonferens. Höll en dragning av de tydliga inredningsstilar jag ser just nu och listade viktiga inspirationskällor för dem som bygger hus 2026. Hade en intressant dialog med säljarna efteråt. Väldigt roligt att få input från personer som verkligen jobbar med dem som bygger nya hus – för de vet ju precis vad många frågar efter, brottas med och till slut väljer. Det ger en helt annan inblick i verkligheten än att bara gissa och anta.
Onsdag:
Hade möte kl. 9-12 med Jonas på Borås Cotton Contract, som jag har arbetat med i över ett år nu. Jag agerar bollplank kring deras B2B-marknadsföring mot inredare och arkitekter (inte privatpersoner). Efter lunch hade jag telefonavstämningar, ”korrade” en hemsida i ett annat projekt (som jag snart kan berätta om) och sedan hämtade jag vår yngsta son från fritids för att skjutsa honom till Kulturskolan Konst som han har varje onsdag mellan kl 15-16.30. Sen var det föräldramöte om vårens klassresa och så var den dagen slut.
Torsdag:
Började med ett utvecklingssamtal på skolan kl 08.00, sedan åkte jag direkt till Jönköping för att gå på mässan Elmia Garden. Vi hann precis fram till Jan Rundgrens trendföreläsning om trädgård och utemiljöer inför 2026 och det var SÅ himla inspirerande. Utställningarna de satt ihop var också riktigt bra. Jag fick flashbacks till Formex back in the days, massor av positiv energi och väldigt bra uppstyrt. Avrundade dagen med ett loppisbesök innan vi körde hem till Kungsbacka igen.
Fredag:
Hade några inbokade Teams- och telefonmöten på förmiddagen för att stämma av inför nästa veckas pressfrukost i Stockholm då min nya bok lanseras på Nordiska Trädgårdar Höst. Parallell-jobbade med goodiebagen till eventet. Vi ska ge bort recensionsexemplaren av boken i tygpåsar som är uppsydda av av spillbitar från DryBoys möbelöverdragstillverkning. Pratade med sömmerskan och måttade upp det som ska ner i dem för att hitta ett lämpligt format och beställde vårlökar till alla journalister som OSA:t. Pratade också med Sonja på Formex om våren 2026 och kände peppen. Det är ändå rätt härligt att ha arbetat med ett ämne i 20 års tid och fortfarande kunna bli ivrig. Avrundade vid lunch, med veckans tredje (!) föräldramöte.
Lördag:
Tanken var att jag skulle varit i Borås idag, för att filma och fota invigningen av Sven Fristedts utställning på Borås textilmuseum, men eftersom det drog in en storm över natten med tillhörande SMHI-varning som gjorde att fotbollscuper avblåstes och planer ändrades – så blev jag kvar hemma. Lagade mat, printade ut och laminerade skyltar, skrev det här blogginlägget och förberedde mig inför söndagens mässa i Lidköping…
Söndag:
Jag brukar inte jobba helg, är rätt så rigid med min lediga tid sedan ett par år tillbaka, men inför en boklansering blir det alltid en arbetstopp och nu drar föreläsningssäsongen igång. Veckans sista uppdrag är just ett föredrag på BoBra mässan i Lidköping kl 13.00 (reklam) Jag kommer att ha med mig böcker till försäljning, svara på inredningsfrågor från scenen och hjälper dig gärna om du har några funderingar eller bilder du vill visa på mobilen. Kom gärna förbi och säg hej! På vägen hem eller dit hoppas jag hinna klämma in ett besök på Lidköpings porslinsmusem också. Håll utkik på min Instagram stories om du vill hänga med!
Inlägget innehåller adlink/reklamlänk till inköpsställe
Alla ljuslyktor är tända. Middagen är uppäten. Barnen leker med kompisar. Och teven är inställd på en dokumentär jag längtar efter att se. Det är fredag och vi har inget inbokat. Ni som har idrottande barn förstår nog vidden av det. Hur stort värde man kan sätta i en helg helt utan cuper, matcher och träningar. Missförstå mig inte, jag är väldigt glad för att båda barnen har hittat en sport de gillar, i fina föreningar som månar om dem. Men jag uppskattar också en ledig helg utan föräldraförpliktelser (speciellt eftersom min man är tränare). Hos oss händer det inte fler gånger än att man kan räkna dem på en hand, på ett år. Då spelar det ingen roll att det är bokmässa i Göteborg och att jag försörjer mig som författare numer. Livet är viktigare. Fredagsbrickan är framme och peppen för utflykt imorgon är stor. Fyndade denna på rea för en tid sidan men den finns fortfarande att köpa här (adlink till inköpsställe). Hoppas att du får en härlig helg. Det ska jag se till att ha!
Den här arbetsveckan gick fort. Blink, blink så var det redan fredag. Jag köpte en ny systemkamera igår och har vankat av och an, som katten kring het gröt, runt förpackningarna som står uppstaplade här på hemmakontoret. Mitt eviga dilemma när det kommer till teknik. Jag både längtar och bävar inför att öppna dem, läsa alla instruktionsböcker och sätta mig in i de nya reglagen. 2025 kommer verkligen bli året då jag tog tag i saker som sinkat mig. Min trötta dator stod allra först på listan och nu har jag alltså uppgraderat min gamla fotoutrustning till den digitala, spegellösa tekniken.
I väntan på att de nya batterierna ska ladda klart bjuder jag på lite pausmusik. Kanske blir detta den allra sista bilden jag tar med min tidigare trotjänare? Ett spontant stilleben av småplock som står uppradat på fönsterbänken intill min dator där jag sitter och skriver, i detta nu. Några strand- och loppisfynd och en skulptur av Tage Andersen som jag köpte på Blå hallen i Höganäs när vi besökte hans utställning i juli. Blir glad när varje gång jag ser den eftersom jag tänker på vilka härliga sommardagar vi fick i Skåne under den resan.
