Annons
Jag har ju som tradition att visa några av de julklappar jag fått. I alla fall de saker som är någorlunda inrednings- eller designrelaterade. Det börjar kännas lite fånigt, det ska erkännas, men här kommer på begäran en favorit i repris på fjolårets julklappslista som visar några av de paket som låg under min gran i år. I år måste jag ha varit väldigt snäll för det var så många fina saker som landade i mitt knä igår. Tack, tack och tack till mamma, pappa, syster, faster, svärföräldrar, svägerskan och finaste N. 
Foto: Grafiskt blad från Therese Sennerholt, 8 st galgar från HAY till hallen, en vacker fårskinnspläd med hårda lockar och mjuk yta, presentkort på Synsam som ska bytas mot ett par bågar från Tom Ford, Norrgavels vita handdukar i ekologisk bomull och finaste armbandet Sweetdrops från Ole Lyngaard.
Innan vi lägger huvudet på kudden och tackar för idag tänkte jag bara visa några bilder från kvällens promenad längs ett gnistrande Boulevard Haussmann i Paris. För vi kom iväg, trots allt, och lyckades övervinna både sjukdomar och Paris värsta snöoväder på 25 år. Stan har bytt om till julskrud och butikerna tycks tävla sinsemellan om att ha de mest spektakulära julprydnaderna. NK’s skyltning kan slänga sig i väggen. Varuhusen Lafayette och Printemps, vars byggnader ligger som ett pärlband efter varanda, kraftmäter sig med överdådiga dekorationer och vackra fasadbelysningar. Resultatet är att både fönsterna och insidan av byggnaderna är som smyckesskrin, man kan stanna och titta hur länge som helst. Och givetvis kommer man lätt därifrån med något i påse. Här kommer lite ögongodis på distans. 
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Jag hann inte ens fram till jobbet igår morse, innan jag fick tvärvända och rusa hem igen. Jag tror den berömda vinterkräksjukan har slagit till. Så nu ligger jag hemma och sippar te, äter pepparkorn och hoppas bli frisk tills imorgon då planet lyfter till Paris, bright and early. Jag mår dock betydligt bättre nu, så jag hoppas det var en snabb vända. Den här bilden kändes talande i sammanhanget. Milt te och skorpor är ungefär vad jag mäktar med att pilla i mig såhär dagen efter. En av många inspirerande frukostdukningar, plåtade av Nina Broberg för IKEA Livet Hemma. Klicka här för mer. Och du, håll gärna en tumme för att jag är helt frisk imorgon! Då lovas en fyllig Parisrapport i utbyte. 
Foto: Nina Broberg för IKEA Livet Hemma
Ikväll har jag haft en sån där gråtrist och mulen afton, åtminstone inombords, eftersom jag varit tvungen att fatta ett jobbigt beslut. Allt jag vill just nu är att dra täcket över huvudet. Och möjligen hålla mitt dåliga humör stången med en varm dusch, favoritkrämen från Philosophy (som kräver viss logistik att få tag på när man bor i Göteborg), en stor kopp te och ett doftljus som sällskap. Ja, ni fattar. Alla de där ytliga tingen som man efter ett tag har lärt sig funkar lika bra som Bamseplåstret gjorde när man var liten. För stunden i alla fall. Det här är mina favoriter till botemedel. Ett litet inspirationskollage på temat tillfällig depp-pepp. 
Foto: kollage av bilder från b la IKEA (påslakan, kuddar och mjukis-set), Philosophys hudkräm Amazing Grace, doftljusens doftljus (till er som diskuterade om Voluspa verkligen var lyx) Diptyque Paris är ett stycke Rolls Royce i sammanhanget. Sist men inte minst min nya mugg från Höganäs keramik.
Här kommer en snabb bild på ett av mina senaste köp, innan jag kastar mig ut i vinterkylan för att ta tag i denna krispiga lördag. Den här saken har ni sett på önskelistan för ett par månader sedan. Lisbeth Dahls tjusiga paraflax. Det kanske dröjer lite innan det kommer till användning, nu när regnet förvandlats till snö, men del spelar ingen roll. En kompis kompis öppnade butiken ”Lyckliga Jag” på Donsö och hade invigningskalas häromveckan och jag slog till på önskeparaplyet utan att tveka. Pris 169 kr. Helt klart överkomligt för att förgylla framtida gråmulna morgnar då jag kommer att måsta skyla mig mot piskande regn medan jag skuttar mellan vattenpölarna nerför Avenyn på väg till jobbet.
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Tack för all input och alla goda råd rörande min beslutsångest för lamporna Beat förra veckan. Nu är det bestämt, klickat och klart. Beat får det bli. En Wide, en Fat och en Tall till att börja med. Då återstår bara att hålla tummarna för att leveranstiden inte är hiskeligt lång. För är det någonting mer förutom min ringa kroppslängd som är kort, så är det mitt tålamod. Det finns knappt, alls. 
Foto: pressbilder Tom Dixon och Per Ranung
Titeln till det här inlägget skulle lika gärna kunna vara ”En ljusknarkares bekännelser” eller ”Okynnesshopping på fredagslunchen”. Jag sprang nämligen förbi NK igår, i ett helt annat ärende, och lyckades komma ut med ett stycke ljus till priset av en bättre middag på restaurang. Men jag kunde inte låta bli. Eller rättare sagt, jag kan aldrig låta bli. Ljus är min last. Och nu hade Voluspa lanserat två nya dofter. Min manliga copywriterkollega i 20-årsåldern kliade sig förundrat i huvudet när jag kom tillbaka. Hur hade jag tänkt? Tjaaa. Efter otaliga försök med ”logiska argument” som föll till golvet fortare än stenblock pep jag till slut ur mig att det handlar om den sakrala känslan när man tänder ett Voluspa, som billigare ljus med syntetisk doft aldrig kan uppnå. Ähum. Nåväl. Nu ska det tjusiga ljuset stå på mitt sängbord och sprida känslan av lördagslyx medan jag lutar mig tillbaka och läser en bok. 
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Jag måste bara visa en bild på min vy från vardagsrumsfönstret ikväll. Medan vi varit på jobbet idag har de sista delarna av innerstans julbelysning monterats upp, och tänts! En härlig utsikt. Speciellt när man har fönster från golv till tak. Blotta tanken på komplicerad montering av tingeltangel och lampor på balkongen, i tvåsiffriga minusgrader, känns ju jobbig – vilket gör det extra skönt att det här finns att njuta av på armlängds avstånd så att man slipper. Jag tackar gatukontoret för det. Nu är julen här!
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
Det händer inte så ofta men ibland springer man på bilder som på pricken påminner om ens eget hem. Ibland råkar det vara just det, mitt hem, när någon utländsk bloggare kanske lånat en bild och beskurit den (ingen skada skedd med det, men jag blir alltid lika dejavuförvånad). Än roligare är det däremot om man råkar på en ”inredningstvilling”. Lite så kändes det när jag fick syn på den här bilden, som påminner mycket om min arbetsplats. Förutom att jag har två Eames-stolar, med träben, och lite mer grejor runtomkring. I vilket fall blev jag plötsligt väldigt sugen på att köpa två Bestlite arbetslampor. Galet fina.
Foto: bildgooglade och hittade den här
Sådärja, då har vi lyckats knäppa av alla bildidéer på det första temat. Nu är det dags att gå vidare till nästa. Medan Louise pysslar ihop en idé med knappar, passar jag på att ta lite behind the scenes bilder och testa ljus. Ni anar kanske temat nummer två. Jag är ”svart-vit-sjuk” även juletid i år. De färdiga bilderna får ni se nästa vecka, men här är en liten hint om vad som komma skall. Så att ni får vara med lite i processen. Det är ju otroligt mycket mer jobb bakom varje bild än man antaligen anar som läsare eller betraktare. 
Foto: Frida Berglund, Trendenser.se
