Det är tidig morgon och vattnet på fjorden ligger blankt som silke. Jag smyger barfota ner till bryggan. Några paddeltag senare glider jag ljudlöst fram över ytan. Solen glittrar och jag tänker att det är nu det händer. Den där målbilden jag har haft på insidan av ögonlocken hela våren. Genom prövande sjukveckor, utmanande jobbsituationer och högar av flyttkartonger. Det är nu. På riktigt.
Efter en dag med mörka moln och regntunga skyar spricker himlen plötsligt upp och en solstråle lyser in på vårt nya hemmakontor. Jag stannar upp i det jag håller på med och betraktar nyfiket hur ljuset faller in på fönsterbrädan.
Vi rör oss fortfarande långsamt genom rummen. Trevar oss fram och famlar i lådorna för att hitta osthyveln på morgnarna.
Allt känns så nytt och ovant.
Dofterna. Ljuden. Ljuset.
Jag både vill och inte vill vänja mig.
Det finns något vackert i transitionen. Innan en ny plats har blivit till ens vardag.
När sinnena är skärpta och man lägger märke till alla de små detaljer som snart har smält samman i en hemtam helhet för att ge utrymme till livets större frågor.
Tills dess serveras storheten i mindre portioner.
I den nya trappens knarrande steg. I suset från en köksfläkt man använder för första gången eller i en enkel solstråle som till och med kan få saker man ägt ett halvt liv att glittra på ett nytt sätt.
Utförsäljningen tog en vecka, sedan var hyllorna tömda och vi fick hänga upp skylten ”STÄNGT” med stora bokstäver på butikens ytterdörr. Betydligt tidigare än vad som var planerat. Hundratals webbordrar har gått iväg och lika många kunder har varit inne och handlat under REA’n. En del av mig känner enorm lättnad och tacksamhet för det. En annan känner vemod. Min ambivalens är nog det enda som är konstant just nu. Men det är väl som det ska vara antar jag, när man bestämmer sig för att styra om sin riktkurs innan man har nått fram till målet.
Nu återstår bara att sälja av en del inventarier, att avsluta alla abonnemang och att flyttstäda – men jag har fram till mitten av september på mig så det är egentligen ingen stress med den saken. Först ska jag ha lite semester, landa i livet och i det nya huset vi flyttat till och försöka mjuka upp skrivkrampen som har haft ett fast grepp om mig alldeles för länge. Vi får se hur det går med den saken, men sämre kan det ju knappast bli. Tack till er som troget kommer in och läser här trots att det mest har varit söndagssummeringar det senaste.
Ögonblicksbild från midsommarafton 2024, kl 20:06. När det var strålande sol och stiltje på Onsala-fjorden. Efter grillning och innan en stor skål med jordgubbar och vaniljglass gjorde jag inte bara mitt premiärdopp i havet för det här året, utan också det allra första från båtföreningens egen brygga och badstege.
Vi gick i mål med flytten. Sov första natten i nya huset och min FitBit visade årslägsta på vilopulsen. Jag postar sällan selfies, men det var länge sedan jag såg mig själv så här glad – så jag vill spara fotot som ett minne. Med badrock, Birkenstock och midsommarkrans. Önskar mig själv (och dig som läser detta) en riktigt glad badsommar!
Vi har äntligen fått nycklarna till huset vi köpte i januari och renoveringen pågår för fullt. Det är inga större ingrepp som ska göras, men även mindre projekt kräver ju sin tid. Vi har haft hantverkare på plats den här veckan för att ta bort ett element och sätta in golvvärme och klinkers i hallen, lägga enstavsparkett på övervåningen (så att det är samma trägolv i hela huset) och byta sättsteg i trappen. Samtidigt har jag försökt spackla och bättringsmåla några väggar och byggt en förvaringslösning i garaget tillsammans med svärfar som också kört ett fyrtiotal flyttkartonger åt oss på en lånad släpkärra. Puh! Lagom till midsommar är planen att vi ska vara helt inflyttade.
Typiskt nog hade min man bokat in en jobbresa till Spanien just precis de här dagarna. Alltså för länge sedan, innan vi ens hade skrivit på kontraktet och hade koll på att vi skulle behöva flyttpacka nu. Eller att båda barnen skulle ha sina skolavslutningar (inte bara samma dag utan prick samma klockslag). Eller att den yngsta skulle ha fotbollscup i Lerkil den här helgen och att den äldsta skulle behöva åka till akuten för att röntgas eftersom han ramlade så illa på sin arm. Eller att målerifirman som bostadsrättsföreningen gruppbokat skulle vara redo att måla om fasaden på vårt radhus (som vi fortfarande bor i) exakt de dagar han var bortrest. Eller… att de externa revisorerna på KPMG skulle genomföra sin översyn av min årsredovisning och be om en stickprovsinventering samtidigt som vi har en stor REA i butiken… Puh!
Allt kom verkligen på en gång.
Men jag försöker tänka att belöning väntar. För när man gör bort så mycket ”jobbigt” på en och samma gång finns det ju rimligen mer tid för roligt sen. När allt är klart. Min målbild? En tidig sommarmorgon, ett blankt hav och ljudet av paddeltag som bryter vattenytan när jag glider ut för en tur med min nya kajak innan familjen har vaknat.
Snart är jag där.
Datum för nyckelöverlämningen till vårt nya hus närmar sig med stormsteg (3 juni!) och i mitt huvud trängs tusen osorterade tankar just nu. Allt från val av utemöbler och googlingar på gymutrustning till skisser på bokhyllor och planteringsplaner för trädgården. Här är några exempel. Sparat från instagram, som det brukar heta.
Jag hittade den här bilden hos Newstoryinterior (som jag hittade till via @Newdayinterior). Inspiration till en blivande bokhylla på hemmakontoret. Gillar kombinationen av öppna hyllor och dörrar med vitringlas. Från deras serie Arkitekt.
”Jakten på det perfekta köksbordet…” = titeln på min godnatt-surf-saga just nu. Jag har fortfarande inte hittat det optimala för oss, men tipsar gärna vidare om detta från Dunke Design som jag sprang på under en scrollrunda. Så fint!
I år har jag gett upp kampen med de kinkiga Dahliorna och testar att plantera vita och rosa Anemoner istället. Blev inte mindre pepp när jag såg den här bilden av franska influencern Helene Gombert virvla förbi i flödet.
På tal om instagraminspiration fastnade jag även för den här traven med vackra tyger hos danska Eline Engen Handmade som syr upp kuddar och tevärmare och annat fint.
Till sist. En möbelkategori jag nog aldrig trodde att jag skulle läsa in mig på. Avdelningen Solsängar. Tur då att jag redan hade en modell ”top of mind”. Faktiskt sedan drygt 40 år tillbaka. Våra grannar hade nämligen sådana här från Fri Form när jag växte upp. Och funkade de bra redan då så borde de väl funka i 40 år till tänker jag. Fin bakgrundshistoria med Elsa Stackelberg som kvinnlig formgivare och prins Bertil som upptäckte hennes design på Norrköpingsutställningen, NU64 också. Kul kuriosa som jag inte kände till som barn.
Okej, nu ska jag samla mig till en söndagssummering. Återkommer!
Bloggandets eviga moment 22. När det är tyst här, i den digitala världen, händer det oftast som allra mest i verkligheten. Man hinner bara inte med att uppdatera för att det är fullt upp. Här kommer ett svep med bilder från veckan som gått.
I måndags körde jag ett PR-race via Zoom och Teams. Intervjuades bl a av Financial Times. Vad det handlade om? Den amerikanska och brittiska lanseringen/översättningen av Handbok i möblering som släpps den 24 april (i UK) och 21 maj (i USA).
I tisdags ringde väckaren strax efter kl 6 eftersom det vankades reklamfilmsinspelning med AJ Produkter i Halmstad, i två dagar. Tidig call time för hår och make, sen var det fullt ställ i studion från morgon till kväll. Så tacksam för att få jobba med ett proffsigt team.
I onsdags, när vi var klara med både foto, film och inspelning av ”voice overs” på svenska och engelska unnade jag mig ett snabbt pitstop på vägen hem från Halmstad. Jag stannade till hos Krickelin och K.Lagerqvist i Varberg. Tips!
I torsdags blommade körsbärsträden på Kungsbacka torg och jag hade två viktiga möten om två stora beslut jag måste fatta inför framtiden. Sov dåligt och mådde sådär, som man ju ofta gör när man vet att man står inför ett vägskäl. Men avrundade kvällen på bästa sätt – med en pianokonsert…
En födelsedagspresent jag hade fått av min svägerska Anna. Två timmar med Robert Wells vid pianot som spelade Bethooven, Liszt, Chopin och Grieg, Rhapsody in rock och Intermezzo no 1. Jag promenerade hem från konserthuset i den kylslagna vårkvällen med värme i bröstet.
I fredags fick vi besked att allt är klart med vår husförsäljning (de nya ägarna hade blivit godkända av vår bostadrättsförening) och jag firade med att åka till vårt nya hus för att ta mått inför kommande beställningar. Inflytt är planerad i slutet juni 2024. Obeskrivligt pepp!
Jag fick många frågor om fikonträdet som skymtade i min instagram stories i veckan. Man kan inte tro det när man ser det nu, men för ett år sedan var det här en klen och uträknad historia som stod i vårt uterum och skämdes i väntan på att slängas. Då hade den bara små torra grenar, utan ett enda blad på sin krona. Men i väntan på att tunnorna för trädgårdsavfall skulle rullas ut i vårt kvarter dök det plötsligt upp knoppar längst ut på kvistarna så jag gav honom en andra chans.
Planterade om växten i en större kruka, gav lite näring och körde ner den till butiken där vi behövde få in mer grönt. Där blommade den ut fullständigt och blev så tjusig så den avancerade till kassadisken. Nu är detta min allra finaste planta, med perfekta proportioner och har till och med fått agera fotomodell för en kampanjplåtning i veckan. Har du en sorglig torr historia hemma? Ge inte upp, den kanske reser sig på nio.
Några bra och några dåliga saker från arbetsveckan som gått.
På minuslistan
– En inredningskund som vi har gjort flera stora inköp till har inte betalt sin faktura och det har passerat fem dagar över sista betalningsdag. Sammanlagt handlar det om 180 000 kr och mina orostankar drar igång direkt. Det kan förstås finnas en rimlig förklaring, men jag har legat vaken och bländats av fullmånen utanför medan jag funderat över hur jag ska hantera situationen om beloppet inte har reglerats nästa vecka. Saker kan man ju alltid hämta tillbaka, men timmarna man lagt ner kan man aldrig få igen. Värt att ha i åtanke även för andra inredare i dessa tider när ekonomin är ansträngd hos många kunder och varsel och konkurser duggar tätt.
– Det är lördag och lönehelg och full fart i butiken. Då börjar kassasystemet plötsligt strula. Zettle (som vi använder) har bara öppet sin kundsupport på vardagar. Efter flera försök till omstart och felsökning tvingas vi meddela kunderna att köpen inte går igenom och att vi måste stänga för dagen. Den känslan. Inte skojig.
– Jag hinner precis skriva att webbshopen fungerar som vanligt när jag nås av meddelandet att även betalningslösningen där verkar ha bekymmer… Kul tajming.
På pluslistan
+ Vi har haft flera långväga besök i butiken i veckan. Väldigt roligt! Bland annat från Southampton i England och Hamburg i Tyskland men också från andra orter i Sverige som Gävle, Växjö, Kiruna och Luleå. Den sistnämnda var för övrigt en tidigare konståkningsdomarkollega till mig som jag träffade senast för…. 20 år sedan när jag gick T1-kursen på Nordiska mästerskapen i Göteborg. Time flies. Imorgon ska jag kolla in friåkningen på SM i Synkro (som går av stapeln här i Kungsbacka) där hon är skiljedomare.
+ Trots tuffa ekonomiska tider har vi ändå signat avtal med flera fina annonsörer i veckan. Bl a svenska Bovalls dörrbyggeri och Mazzo blomsterförmedling som vill vara ett alternativ för mindre, fristående florister. Mer om det senare!
+ I vår släpps översättningen av min ”Handbok i möblering” på engelska i UK (april) och USA (maj). Att ge ut en bok utomlands är verkligen något annat än i Sverige. Vi synkar mötesdatum på konstiga klockslag för att träffa de två team som har hand om lanseringskampanjerna och märker tydlig skillnad i hur de engelskspråkiga förlagen styr upp sina lanseringar med strategier för försäljning, PR och annonsering.
+ Jag har kommit igång så smått med träningen igen efter 1,5 månads sjukdom och är så glad för att kunna springa och ta djupa andetag igen – utan att börja hosta. En väldigt liten, men väldigt viktig detalj som gjort den här veckan härligare än de tidigare.
Tre saker som har gjort mig glad idag:
– En ny favoritparfym? Jag behövde drygt nio månaders betänketid, men häromveckan slog jag till och köpte hem Mad Et Lens Red musk (som jag provade hos Milooi när jag var på mässa i Malmö våren 2023). Det är något speciellt med att ha en helt ny doft. Allt annat lika, kan bli allt annat annorlunda. Jag har Mad Et Lens Terre Noir som mångårigt inarbetad favorit sedan innan. Kan rekommenderas!
– I år ska jag avancera i trädgården. Från dahlior och luktärter till… vita anemoner. Hehe. Jag köpte de fina fröpåsarna från Zetas. Wish me luck!
– Min kompis Sofia skickade ett stort blomsterarrangemang när jag låg sjuk i januari (som har stått fint i fler veckor). Idag knipsade jag ner pärlhyacinterna till små blå buketter som jag har ställt ut i vardagsrummet, badrummet och sovrummet. Blir glad varje gång jag ser dem.