Ögonblicket 16:48

Mosig i huvudet efter en intensiv jobbvecka med korrekturläsning av min kommande bok satte jag mig i bilen och körde ut från stan, sent igår eftermiddag. I mötande körfält ringlade sig fredagstrafiken i snigelfart åt andra hållet. Nästan symbolisk för känslan inombords just nu. Varför envisas jag så ofta med att köra i totalt motsatt riktning, med gasen i botten och tusen fjärilar i magen? Jag drabbas alltid av självtvivel och ångest när jag närmar mig tryckdeadline. Önskar att jag hade gjort saker enklare för mig själv. Understundom, ångrar hela projektet.

GPS:en var inställd på min svägerskas adress, men framförallt på hennes grannes trädgård. Hon hade nämligen lovat mig att få plocka en helgbukett från sin dahliaodling som höll på att svälla över. Och vilken odling sedan. När jag klev in där bland alla färger, dofter och helt otroliga blommor gick det liksom inte att tänka på så mycket annat. Total närvaro och lyckopirr i hela kroppen. 

Min helg kommer att bestå av fortsatt jobb, ännu fler genomläsningar och möten med min förläggare men på skrivbordet står i alla fall ett enormt fång dahlior nu och gör det tråkiga millimeter-arbetet lite mer uthärdligt. Tack snälla för det Josefin!