Local hero: Nittsjö keramik

Inlägget är betald reklam / annons för Nittsjö

Min mormor var en stor samlare av Nittsjö, därför gör det mig så glad att se att företagets nya ägare har valt att förvalta detta anrika svenska varumärke. Idag ska vi få lära oss mer om en svensk designskatt som har format både material och estetik i snart två sekel.

Det är svårt att föreställa sig en vackrare plats för en keramikfabrik än byn Nittsjö. Och här ligger den än idag. I hjärtat av Dalarna, i Rättviks kommun, hittar vi ett av Sveriges äldsta hantverksföretag – Nittsjö Keramik, grundat redan 1843.

Företagets historia
De första åren låg Nittsjö Keramiks fokus helt på tegelproduktion, tack vare den ”enastående” röda leran i området. Men redan 1847 breddades verksamheten och produktionen började omfatta både kakelugnar och bruksföremål i terrakotta. Genom åren har mycket hänt. År 1895 brann hela keramikverkstaden ner, och ett tag var det osäkert om någon fortsatt tillverkning skulle bli av. Men redan året därpå, 1896, stod en ny byggnad klar – med moderniserad produktion. Det är i den byggnaden Nittsjö Keramik fortfarande har sin verksamhet.

Produktionen har visserligen utvecklats med tiden, men den är fortfarande djupt rotad i traditionellt hantverk. De flesta föremål gjuts i gipsformar med flytande gjutlera, och det är fortfarande den karakteristiska rödleran som används – ett material som kräver att varje produkt först målas med engobe, en speciell lerfärg. Utan detta moment skulle det vara omöjligt att uppnå den klara, levande färgpalett som kännetecknar Nittsjös glasyrer.

Från byggmaterial till brukskonst
Under åren har Nittsjö Keramik också haft flera olika ägare och skepnader – från tegelbruk och sågverk till en keramisk verkstad i framkant. En viktig milstolpe var 1917, då Ruben Löfgren tog över verksamheten och bildade Aktiebolaget Nittsjö Stenkärlsfabrik. Under hans ledning anställdes företagets första formgivare, Erik Mornils, vilket markerade början på en ny era där form och konstnärligt uttryck fick en central roll och där fokuset skiftade från byggmaterial till brukskonst. 

På 1930-talet tog Jerk Werkmäster över som konstnärlig ledare, och Nittsjös keramik började uppmärksammas både i Sverige och internationellt – från Liljevalchs till Paris, Riga och Kaunas. Under 60- och 70-talet genomfördes stora moderniseringar. Nya ugnar installerades och en smidesverkstad införlivades i verksamheten.






Formgivare och kända produkter
Många betydande formgivare har satt sin prägel på Nittsjö genom åren: Thomas Hellström, Elaine Westh, Johan Blomdell, Mats Nyman och Ingela Westergaard – för att nämna några. Även Signe Persson-Melin och modeskaparen Lars Nilsson har gjort kollektioner för Nittsjö. Lars har dessutom tagit fram ett textilmönster inspirerat av äppelkvistar, vävt hos Klässbols Linneväveri och använt till skärmar som matchar hans keramiska lampfötter. Bland Nittsjös mest älskade klassiker finns lergöken – en visselpipa i form av en fågel – som funnits med i sortimentet sedan 1896. Några andra klassiska produkter är Allmogeserien, Luvnissarna, djurfigurerna och Signe Persson Melins terrakottakrukor.



Signes ikoner
2008 bjöds Signe Persson-Melin in att delta i en ambitiös utställning på Trädgårdsföreningen i Göteborg. Temat var “En resa genom tid och rum” – med fokus på parkens 1800-talsidentitet. Signe vände sig då till Nittsjö som samarbetspartner för produktionen av två specialdesignade terrakottakrukor. Den ena pryddes med hennes karaktäristiska vågmönster, den andra med ett stiliserat ormbunksmotiv – vilket kan ses som en blinkning till det viktorianska 1800-talets fascination för ormbunkar, då en hel trend, “Pteridomania”, eller “ormbunksmani”, svepte över Europa. Att odla och dekorera med ormbunkar blev då ett tecken på bildning, smak och naturnärhet. Signe Persson-Melin var noggrant engagerad i hela processen – från formgivning till ytbehandling. Hon insisterade på att krukorna skulle lämnas råa, med synliga gjutsömmar, vilket skapade en vacker kontrast mellan den eleganta formen och de rustika spåren av själva hantverket.

Ny ledning
Numera är Nittsjö keramik ett internationellt känt varumärke. Sedan 2024 ägs företaget av Malin Eliasson och Pia Ohlson. Under deras ledning har produktionen i Rättvik återupptagits med en modern designvision, men med fortsatt fokus på hantverksmässig tillverkning och traditionella metoder. Det är fint att se hur de tagit sig an uppgiften genom att både blåsa liv i gamla klassiker och satsa på nyheter, så att vår svenska nationalikon kan få leva vidare i ytterligare generationer. 

Visste du att…
• Nittsjö Keramik grundades redan 1843 – innan järnvägen ens nått Dalarna
• Företaget har drivits av tre generationer Löfgren – i över 100 år!
• På 1930-talet visades Nittsjö-keramiken i Paris, Riga och Kaunas. Företaget fanns också representerat på Stockholmsutställningen år 193
• Fram till 70-talet tillverkades produkterna av Nittsjö-leran från Västanå i Boda, därefter började man importera lera från Holland för att höja kvaliteten.
• Signe Persson-Melin (1925 – 2022) intresserade sig tidigt för keramik och avbröt sin skolgång för att göra praktik hos Lomma Ler och Keramik, en producent av blomkrukor. På frasterna fick hon möjlighet att själv sitta vid skivan för att testa på drejning vilket blev starten på en livslång kärlek till materialet. 
• Nittsjö Keramiks 75-årsjubileum firades med studieresa till Holland – keramikens hemland.
• Föremål från Nittsjö återfinns ofta på auktioner världen över, eftertraktade av samlare och designälskare – inte bara för sin skönhet, utan för sin historia.
• Sedan 2024 ägs Nittsjö Keramik av Malin Eliasson och Pia Ohlson. Under deras ledning har produktionen i Rättvik återupptagits med en modern designvision, men med fortsatt fokus på hantverksmässig tillverkning och traditionella metoder. 
• Formgivaren Mikael Selin som har gjort Nittsjös uppdaterade grafiska profil har också gjort Trendensers första logotyp. Det hade min mormor varit stolt över 🙂