
Altandörren gnisslar när jag skjuter upp den på glänt. Jag hejdar mig i steget för att inte väcka familjen och gör en mental notering för att komma ihåg att olja den senare. Står kvar en stund och väntar in kaffet som gungat till i koppen innan jag tassar vidare ut på terassen, bort mot blommorna. Kvarteret sover fortfarande medan jag går morgonens första runda i pyjamas och inspekterar hur växterna mår efter natten. Jag stannar vid det låga ekfatet där jag har planterat stora rosenskäror och slöjsilja. Plockar bort en vissen knopp, dricker en klunk och NJUTER av att få vara alldeles själv innan dagen vaknar och öset drar igång.
Barnen har gått på sommarlov och idag ska yngsta sonen spela sin allra första 7-manna match. Sen väntar en heldag på Liseberg tillsammans med hela laget och deras familjer. Alla höga ljud och trängseln där inne kommer inte riktigt att vara lika njutbara som detta stillsamma ögonblick, men det ser ut att bli en strålande sommardag och här och nu är det bara jag och min kaffekopp. En liiiten, liten stund till…
Läs mer om Trendensers Personuppgiftspolicy och Cookiepolicy.
Kommentarer till denna artikel publiceras direkt utan föregående granskning eller annan åtgärd av Trendenser AB. Det innebär att den som kommenterar själv ansvarar för innehållet i kommentaren. Vi uppmanar dig att använda vänlig ton, ett civiliserat språk, uppföra dig väl och följa tillämpliga lagar.
Kommentarer
Vilken höjd har ditt låga ekfat!
Med vänlig hälsning,
Charlotte
Ska mäta imorgon men på orderbekräftelsen kallas modellen 68 x 32 cm
Jag känner stillheten och det vackra. Både dina texter och bilder är så njutbara.
🍃☕️🍃☕️🍃
Tack snälla du!
Håller med!
Och det är en särskild talang och kunna berätta något så personligt (men relaterbart för många, rushigt familje-liv eller ej) utan att släppa ett uns på integriteten. Detaljerna förmedlar så mycket! Tror som sagt av flera i kommentarsfältet genom åren: om du inte redan filar på något, eller om du drömmer om att skriva skönlitterärt, så tror jag du skulle göra det så bra!
Tack Elisabet. Din kommentar gjorde mig väldigt glad.
Men åh så fint du beskriver nuet. Stunden, just nu. Att stanna upp och verkligen ta in det som är just i ögonblicket, bli kvar där någon sekund och ta vara på det – mmmm, det är värdefullt och fint för själen.
Med dina ord här och din beskrivning kommer jag att göra som du i morgon 🙂 som en riktig härm-apa. Tack för att du delar din morgon.
Jag har nyss gått i pension (efter många år som lärare) och upptäckt ”livet” och vardagen. Jag ser saker jag inte hunnit se tidigare och jag njuter så himla mycket av det. Sååå härligt!