Ögonblicket 20.26

Sorlet från Champions League-finalen letar sig ut i trädgården genom en altandörr på glänt. Fågelkvittret blandas med publikens jubel från Puskás Aréna medan jag går runt med sekatören i högsta hugg för att knipsa en bukett till sängbordet.

När vi flyttade hit hade de tidigare ägarna precis anlagt en stor rabatt med skiffer som marktäckare på framsidan. Jag fick ta över en ambitiös trädgårdsritning och växtbeskrivning, men etableringen verkar ha kommit av sig och plantorna orkar sig inte genom stentäcket så det enda vi har gott om just nu är syrener. Och skiffer. I mängder. Alltså vi pratar ingen liten snutt. Kan det röra sig om hundra kvadratmeter hårdgjord yta? Utan att överdriva.

Förra året hade jag fullt fokus på att skriva klart min tredje bok, men i år försöker jag pö om pö blåsa liv i entrérabatten igen genom att plantera ut grupper av perenner, med målet att de så småningom ska växa ihop och skapa ett frodigare första intryck. Men det tar tid innan det tar sig. I väntan på det gör jag mitt bästa för att hålla syrenbuskarna (som växer och sväller över alla kanter just nu) stångna. Om planterandet är svettigt så är det senare desto härligare. Inte minst eftersom det ju gör att jag kan fylla huset med otroliga buketter och njuta av den fantastiska doften i alla rum.