Annons
Vi har vänt kalenderblad till maj. Årets härligaste, men också mest hektiska månad. Jag bröt ihop och började fulgråta igår morse när jag öppnade Laget-appen och såg alla inbokade fotbollsaktiviteter torna upp sig under de kommande två månaderna. Det är träningar, matcher, övernattningscuper och seriespel som avlöser varandra. Plus en (kanske två) träningsresor-/läger. Är såklart glad för att barnen har hittat en idrott de älskar, men känner mig ändå uppgiven ibland. Kanske mest över hetsen och traditionslösheten i denna folksport. Varken över jul, påsk, Valborg eller midsommar är det ledigt.
Boken närmar sig slutskedet och jag känner mig skör. Som man gör. Den kommer inte ut i butik förrän mitten oktober, men måste gå till tryck i slutet juni på grund av semestrar och andra ledtider. Igår satt jag i ett långt möte med min redaktör och raderade stora textsjok för att korta ner och tighta till innehållet. Nu ska allt illustreras och sedan sättas. Brottas med motstridiga känslor av att ingenting jag skrivit är bra nog och att det här faktiskt är något som saknas i branschen – på samma gång.
Nu, när jag skriver detta är det lördag morgon. Klockan är strax efter 9 och jag är redan sminkad, påklädd och klar. Jag nämligen strax ge mig iväg för att jobba i butik! // Reklam för egen verksamhet // Nordiska Galleriet i Göteborg / Mölndal har en kampanj för utemöbler i helgen och har anlitat mig för att vara på plats och ge deras kunder kostnadsfri rådgivning mellan kl 11-15. De 30 första kunderna som handlar för 10 000 kr eller mer får en goodiebag värd 3000 kr (som bland annat innehåller ett signerat ex av min senaste bok Handbok i möblering). Jag är alltid nervös för att det ska bli glest med folk när jag bokas för event, speciellt i maj när det är så mycket annat som lockar, så kom gärna ut och säg hej. Och ta med många bilder på din uteplats eller ditt inredningsprojekt så hjälper jag dig gärna att bolla idéer, utan kostnad. Peppande kramar emottages däremot tacksamt.
Läs mer om Trendensers Personuppgiftspolicy och Cookiepolicy.
Kommentarer till denna artikel publiceras direkt utan föregående granskning eller annan åtgärd av Trendenser AB. Det innebär att den som kommenterar själv ansvarar för innehållet i kommentaren. Vi uppmanar dig att använda vänlig ton, ett civiliserat språk, uppföra dig väl och följa tillämpliga lagar.
Inlägget är betald reklam / annons för Nittsjö Min mormor var en stor samlare av Nittsjö, därför gör det mig så glad att se att företagets nya ägare har valt att förvalta detta anrika svenska varumärke. Idag ska vi få lära oss mer om en svensk designskatt som har format både material och estetik i […]
Ida Agemo och hennes man har köpt en 100 år gammal skola som de renoverar för att göra om till sitt drömhem. Förutom ett inspirerande instagramkonto har de också en egen Youtube-kanal. Tips till dig som vill drömma dig bort en stund nu när majregnet öser ner. Själv fastnade jag för de perfekta barstolarna i […]
Här kommer, som alltid på söndagar, ett svep med veckans samlade inredningsnyheter och branschsnackisar. En scroll för dig som vill hålla koll! Zetas Trädgård firar 50 år i år vilket uppmärksammas på flera olika sätt. Bland annat med en smyckeskollektion i silver, framtagen med Efva Attling liksom en jubileumsvas i glas formgiven av Christian Ravnbak […]
Trendenser.se drivs av Frida Ramstedt och är en av Nordens största ämnesbloggar om inredning och design. Bloggen uppdateras dagligen med inspiration, nyheter och trender för livet i hemmet.
Kommentarer
Bästaste Frida, husmusen 🌸
Inte tvivla du gör så många kloka saker o sätter en sund o vilsam blick på inredning o klokskap i möblering 🙌🌸🌱
Fy blir ledsen när jag hör all stress för idrotts aktiviteter. Hoppas att du/ni finner en lagom väg i det stressiga 🙏
Stor kram! Det är minst sagt svårt att låta bli att bli matt när man tittar på mixen av jobbresor, min föreningsregister, makens tidskrävande helghobby, barnens träningar och tävlingar och en vanlig maj på vardagarna. Plus oro för cancer hos den äldre generationen. Jag undrar om mixen ens är möjlig…
Hoppas att du trots allt hittar ro i jobbet. Och att mängden aktiviteter för dina barn är rimliga i förhållande till deras ålder. Och att maj blir fint för oss alla. Och att vi går in i juni med gott mod och hälsa!
Kram igen!
Här kommer massor med peppande kramar. Jag förstår och sympatiserar med tvivlet men vet också att det kommer bli bra bara man har inställningen att eventuella misslyckanden bara är ett bra tillfälle att lära. Jag känner mig också övertygad om att kommande bok kommer bli ytterligare en succé. Så där kan du vara lugn. Och sönernas fotbollsaktiviteter är ändå en begränsad period. För mig är den tiden snart slut och jag vet att jag kommer sakna den när det är över. Så dela upp dem mellan er och fokusera på glädjen i barnen ögon. Kramar.
Fina Frida, vi har varit där med fotboll och 2 tjejer som spelat i div 1 plus varit med scouter. Var sak har sin tid. Saknar det lite nu. Vi drog ner på renovering etc när det var som intensivast för och kunna hänga med barnen när dom behövde oss. Det var så tydligt dom som inte hade stöd hemifrån slutade. Fotbollen har givit mina tjejer massor. Bättre o träna än och vara ute o slarva. Dom har lärt sig planera och vara effektiva med läxor. Båda gick ut gymnasiet med toppbetyg och studerat vidare under tiden. Många fester utan alkohol för det är match dagen efter. Idag är dom 31 och 29 år. Älskar träna löpning, skidor och gym och vara ute i naturen. Om någon vecka ska vi kolla när dom springer maraton och den ena spelar fortfarande fotboll. Vi ska titta på minst en match i år. Dom har även fått vänner för livet. Ett tips är att dela på er och växla så att du följer med på vissa matcher och din man på andra.
Åh hade så gärna kommit men kan inte just pga barnens aktiviteter! Tyckte detta var ett så bra upplägg, hoppas det kommer igen!
Förstås bra med idrott. Men nu för tiden verkar allt tas på största allvar. Måste det vara så intensivt, drillas så mycket och ta så mycket tid? Man kan tro att det är livsviktigt. Håhåjaja…. det var bättre förr…barn kunde ha kul och inte nödvändigtvis drillas som om sporten var deras enda framtid…
Ändå är det som bäst mitt uppe i livet. Sen längtar man tillbaka.
Förstår att du gråter när allt blir övermäktigt! Kram!
🎀🍀🎀
Känner samma med vår äldsta sons fotboll. Förutom all logistik runt träningar och matcher ska man inte glömma kioskplikten och parkeringsvaktandet och alla bingolotter, kakor och bambustrumpor som ska säljas på fritiden… Men hellre det än att han sitter hemma framför skärmen eller börjar partaja i tidiga tonår… ❤️
Så vackert, anspråkslöst och ödmjukt skrivet Frida. Tycker det är så fint att du mitt i all framgång, bibehåller fotfästet. Hade väldigt gärna kommit förbi om det varit i närheten, kom gärna till Skåne!🌸
Sån igenkänning i kaoset med alla hålltider när tiden på året vi borde/brukade njuta som mest kommer.
När jag tänker på min egen barndom så kommer oftast minnen från tråkiga, alldeles vanliga dagar upp. När man satt vid skrivbordet och skrev eller pysslade med något, satt utanför huset bara för att vädret var vackert (och då fick man inte vara inne) men man inte riktigt visste vad en ville hitta på. Eller låg på sängen och lyssnade på reklamradio eller CD-skivor och sjöng med i texterna. Läste en bok liggandes i sängen halva dagen… Vi hade också aktiviteter men det var mer fokus motion och absolut inte elitsatsning. Säger ibland till min man att det känns orimligt att våra barn, med den genuppsättning de har, skulle bli elitidrottare…
Bättre låta det vara roligt så länge det är roligt eller testa något nytt när andan faller på. Motion ska vara kul och det måste finnas tid för alldeles vanliga, halvtråkiga dagar med. Annars vet en ju inte när det är roliga dagar!
Och det jag tjatar om mest: vi måste hinna vara familj också! Om alla ska ha egna scheman och min roll blir att sköta logistik, markservice och underhålla dem som för stunden har tomt i sitt schema kommer vi inte vara en familj på riktigt! Då är det ett företag med söndercurlade ungar och en grinig projektledare/mamma. Jag vill göra roliga saker ihop, inte var för sig.
Klokt skrivet! Och en sorg i att varken maken eller barnen verkar vilja vara familj tillsammans. I mina deppigaste stunder känns det så. Serviceinrättningen ska funka som bakgrund till alla egoprojekt.
Ytterst svår balansgång utifrån att barnen inte lär sig något om pengars värde, eftersom vi har det gott ställt och kan finansiera både aktiviteter, kläder och annat.
Så – det händer sannerligen att jag också bryter ihop över scheman och brist på handlingsutrymme.
Kram till alla som kämpar!
Tack för din bekräftande kommentar! Planerar utflykter, semestrar, kalas, sammankomster med mera, och står sedan och hoppar av frustration över att det blir mina egoprojekt att göra dessa planer, som i mitt tycke är kittet för familjen.
Fram för mer tid, lust och gemensamt engagemang i projekt familjen! <3
+ 1 på den
Nu är jag extremt fördomsfull men är det inte oftast pappor som eldar på den vansinniga träningsmängden? Oavsett om det handlar om fotboll eller hockey? De tycker det är mycket roligare att lajva Pep Guardiola eller Scotty Bowman på fritiden än att fira högtider med släkten så varför lägga in ledighet på röda dagar? Den enda tradition de månar om att föra vidare till sina barn är drömmen om att livet löser sig om man blir proffs.
k r a m !