Annons

Local hero: Signe Persson-Melin x Byarums Bruk

Reklam för Byarums bruk

Under vinjetten ”Local hero” belyser jag kända nordiska designklassiker i samarbete med dess producenter. Genom att berätta mer om möblernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få kunskap om och förståelse för den verkshöjd de faktiskt har. Dessutom känns detta som en roligare och mer lärorik annonsform än traditionell reklam. 

Idag ska vi få lära oss mer om de ikoniska växtkärlen av Signe Persson Melin som produceras av småländska Byarums bruk. Signe Persson-Melin är en av vår tids mest erkända kvinnliga formgivare, keramiker och konsthantverkare. Hon är född i Tomelilla och har varit verksam keramiker sedan tidig ålder. Signe har arbetat som formgivare åt många framgångsrika företag, men har även haft en egen verkstad där hon tillverkat unika föremål som idag finns representerade på bland annat National Museum i Stockholm, Museum of Modern Art i New York, Victoria & Albert Museum i London och Museum of Modern Ceramic Art i Japan m.fl. 

Signe har stor erfarenhet av att tillverka krukor i olika former och material. Ett stort problem som dock ofta förekommer vid användning av till exempel lergods eller stengods är att krukorna ofta spricker i botten under den kalla vintern. Därför valde Signe tillsammans med Byarums Bruk att istället använda sig av sandgjuten aluminium som bättre klarar av våra svenska vintrar. Byarumsbruk har gjutit med aluminium sedan 40-talet eftersom det som sagt klarar av vårt klimat på ett bättre sätt än många andra material. Byarums Bruk har även en tradition av att tänka både nytt och långsiktigt, något som jag tycker är viktigt att belysa. Företagets målsättning är att när en produkt har levt färdigt ska den smältas ner och återuppstå i en ny form så att den kan återanvändas igen av nya generationer.

Samarbetet mellan Byarums Bruk och Signe Persson-Melin består av flera olika typer av krukor och växtkärl. Signe har även formgivit fatet Sigill, fågelbad Kvadrat och ljusstaken Salut.

Växtkärlet ’’Gråsippa’’ har fått sitt namn från den fina och mjuka blomformen som kärlet har. Kragen runt kärlen har dock inte bara en estetisk funktion utan de gör även att kärlen i de mindre storlekarna blir lättare att flytta. 

Krukorna vid namn ’’Stor Relief och Liten Relief’’ ingår också i samarbetet och de är kvadratiska krukor med ett vackert mönster av halvcirklar runt om.

Växtkärlet ’’Palissad’’ har likt ’’Gråsippa’’ en fin och mjuk blomform som fungerar lika bra för inomhus- samt utomhusbruk.

Under 1800-talet utvecklades Sverige till en ledande gjuterination. Men där många andra valde järn vågade bröderna Bokinge satsa på något nytt – aluminium. Detta ansågs som innovativt och lite galet 1947 när Byarums Bruk grundades, men något som med tiden skulle visa sig vara ett strategiskt lyckat val. Det aluminium som används i Byarums Bruk’s produktion är förstklassig återvunnen aluminium. Att återvinna aluminium från bland annat  pantburkar och bildelar är positivt för miljön och bidrar till det cirkulära samhället. Materialet har också låg vikt, hög styrka, är formbart och lätt att sammanfoga vilket gör det lämpligt till möbler och inredning.

Byarums Bruk använder tvådelade gjutmodeller som ligger grund för formen. Det andra är en formflaska, även den tvådelad, som ramar in och håller samman formen. Gjutmodellen för en urna läggs sedan i formflaskan. Därefter fyller formaren på med formsand och packar den ordentligt runt modellen. Antingen för hand med traditionella verktyg eller under högt tryck med en formmaskin. När de två formflaskorna förenats bildas hålrummet som senare fylls på med smält aluminium. 





Den färdigbakade formen frigörs sedan försiktigt från modellen och med en lansett formar gjutaren ett ingjut i sanden – det hål där den flytande metallen fylls på. Lansetten används också för att finjustera formen in i det sista. Med varsam hand fyller gjutaren formen med den smälta metallen och när gjutgodset har stelnat och temperaturen har sjunkit ett par hundra grader slås formen upp. Ett spännande ögonblick eftersom det är först nu som man kan skönja resultatet av de tidigare momenten.Sanden skakas sedan ur för att gå tillbaka in i gjuteriets kretslopp. Gjutskägget slipas bort och om det är flera delar som ska bilda en produkt så tar svetsaren över. Även det är en del av arbetet som ställer höga krav på hantverksskicklighet och är minst lika betydelsefull för den färdiga produkten.

Visste du att?

  • Signe visste tidigt att hon ville arbeta med keramik och formgivning, hon avbröt faktiskt sin skolgång för att istället arbeta på ett krukmakeri. 
  • År 1985 tilldelades Signe Persson-Melin till Sveriges första professor vid institutionen keramik och glas på Konstfackskolan. 
  • Signe är också känd utomlands och hennes alster säljer dyrt i Japan.
  • Byarums Bruk är Kunglig hovleverantör och har funnits i 75 år!
  •  Idag tillverkar Byarums Bruk produkter från fyra sekel – den äldsta modellen är daterad 1780.
  • Letar du efter Signe på loppis? Håll utkik efter en liten fisk-stämpel. Det är hennes signum förutom initialerna. När Signe gjorde mönster vid glasyrmålning så använde hon två penseldrag som korsade varandra i slutet. Hon tyckte det liknade en fisk och utvecklade det till en signatur som återfinns på vissa av hennes keramiska alster.

Kommentarer

  • Louise skriver:

    Jag uppskattar verkligen sådana här inlägg.

    Ett önskeinlägg: Hur arrangerar Swedese Flower på ett snyggt sätt. Jag får inte riktigt till det trots att jag har provat många olika arrang. Känns luksom aldrig rätt.

    Håller tummarna för ett sådan inlägg ????

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

    Läs mer om Trendensers Personuppgiftspolicy och Cookiepolicy.

    Kommentarer till denna artikel publiceras direkt utan föregående granskning eller annan åtgärd av Trendenser AB. Det innebär att den som kommenterar själv ansvarar för innehållet i kommentaren. Vi uppmanar dig att använda vänlig ton, ett civiliserat språk, uppföra dig väl och följa tillämpliga lagar.