Annons

Local hero: Liljan

Inlägget är reklam för Skultuna 

Under vinjetten ”Local hero” belyser jag kända nordiska designklassiker i samarbete med dess producenter. Genom att berätta mer om möblernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få kunskap om och förståelse för den verkshöjd de faktiskt har. Dessutom känns detta som en roligare och mer lärorik annonsform än traditionell reklam.


På begäran ska ni idag få lära er mer om historien bakom Skultunas klassiker Liljan. En elegant och tidlös ljusstake som ursprungligen formgavs av Ivar Ålenius Björk för världsutställningen i New York år 1939. Och som är omåttligt populär, än idag.



Konstnären och formgivaren Ivar Ålenius Björk är främst känd för sina skulpturer i bystformat. Vi kan se hans skulpturer i Trelleborg, Simrishamn, Ängelholm och Lund. Han formgav även en serie ljusstakar i mässing åt det numera nedlagda företaget Ystad-Metall. Ystad-Metall producerade ett stort antal designklassiker mellan 1920 och 1960. Liljan var en av dessa produkter och den har kommit att bli en designikon som ofta syns i internationella designmagasin världen över än idag.

Skultuna valde tillsammans med Ålenius släktingar att återuppta produktionen av denna makalöst vackra ljusstake som nu fått en revival i modern tid. Skultuna har producerat ljusstakar i över 400 år och är experter på mässing.


Skultuna Messingsbruk grundades 1607 på samma ställe som företaget fortfarande har sitt säte, vid en förtrollande dalgång längs Svartån där Västmanland är som vackrast. 


Om du hittar ett äldre original på auktion ska den ha stämpeln  “IÅB Ystad Metall”. Idag stämplas de med både Skultunas stämpel och med Ivar Ålenius Björk monogramstämpel.



Idag finns Liljan finns i både polerad mässing och försilvrad mässing. Höjden är 12,5 centimeter. Du kan även köpa en handblåst glasvas som kan användas i stället för ett ljus



Visste du att?
Liljan var en del av en större serie som Ålenius-Björk skapade för Ystad-Metall. I den ingick också en burk för hudkräm, en puderdosa och en handspegel.
– Under 40-talet tillverkade man Liljan även i brons och sidenmatt nysilver.
– Ljusstaken blev en av Ystad-Metall största försäljningssuccéer. Men staken har kopierats av många andra då inget patent söktes för ljusstaken förrän det var för sent. Först 1949 ansökte man om mönsterskydd, men fick avslag då formen hade varit för länge på marknaden. 

– I början av 1600-talet var Sverige hårt skuldsatt till Hansan, skulder som kung Karl IX hade fått ärva av sina föregångare. En av lösningarna för att bli kvitt den här bördan var att etablera en egen mässingsindustri, både för export och inhemskt behov. Kungen gav i uppdrag till sina vasaller att hitta en lämplig plats och valet föll till slut på Skultuna. Här kunde Svartån bidra med vattenkraft, Falu koppargruva med råmaterial och det kringliggande landskapet med kol och timmer.Idag, mer än 400 år senare, har Skultuna Messingsbruk sitt säte på exakt samma plats som när de första gjutarmästarna värvades hit från Tyskland och Holland.
– Skultuna är Kunglig hovleverantör sedan 1607.

– Den äldsta kända Skultuna-ljuskronan finns i Vårfrukyrkan i Enköping och är daterad år 1619.
– 2013 öppnade Skultuna Concept Store på Stureplan i Stockholm och den kända arkitekten Thomas Sandell har designat butiksinredningen.
– Det nyrenoverade Bruksmuseet ligger i Skultuna ligger i samma byggnad som Fabriksbutikerna och har fri entré. Här visas löpande filmen om Messingsbruket med Peder Lamm som presentatör. Å-cafét serverar dagligen lyxiga mackor och hembakat bröd. Sommartid kan man njuta på den stora terrassen utmed den brusande Svartån. Besökstips i sommar!
– Liljan har blivit en uppskattad bröllopsgåva och present, som det dessutom inte gör något om man redan har eller får flera av eftersom de är så vackra tillsammans i grupp.
– Nyfiken på mer? Här kan du lyssna på en 26 minuter lång föreläsning om Liljan och dess ursprung.

Kommentarer

  • Louise skriver:

    Intressant! Jag har fått ärva lampetter, två reflex och två pendel, från skultuna. Tycker att de är så himla vackra men har svårt att veta hur jag ska hänga upp dem i mitt moderna hem. Ska man hänga varje modell tillsammans och i så fall diagonalt eller i olika höjd. Vore jätteglad om du kunde göra ett inlägg om vägglampetter 🙂

  • Minna skriver:

    Så roligt att få läsa mer om en av mina absoluta favoriter! Har faktiskt själv ärvt en Liljan av min farmor med Ystad Metall stämpeln. Den har hon i sin tur ärvt från sin far som fick den i 40 års present.
    Oerhört värdefullt och fint att få mer bakgrundshistoria på ett sådant älskat föremål.
    Tack för det!

  • Martina skriver:

    Älskar Liljan! Och besök på Skultuna är verkligen värt ett besök. Så mysigt att sitta ute och äta en god lunch! Men var beredd på köer och mycket folk.. dock corona anpassat!

  • Handspegeln som du skriver om är så fin och den önskar jag kunde komma i produktion igen. Tills dess håller jag ögonen på auktioner

  • Charlotte skriver:

    Liljan från Ystad Metall är en sann klassiker. Finns många på auktion till rimligt pris så man kan undvika att köpa nyproducerat ganska enkelt.

    Du skriver att ”Skultuna Messingsbruk ligger sedan år 1607 på samma ställe i Västmanland” men jag trodde att Skultuna hade all tillverkning utomlands numera? Jättesynd att de inte väljer att ha gjuteriet och tillverkningen i Sverige tycker jag. Det finns mässingbruk i Sverige men jag har inte uppfattat att Skultuna är ett av dem. Ta gärna reda på sanningen i var tillverkningen sker, både gjutning, formning och polering och annan bearbetning och skriv här, jag tycker tillverkningsland är relevant när annonser formuleras på detta sätt.

    Tack!

    • Frida skriver:

      Det kanske är jag som gjort en otydlig textformuleringen. På hemsidan står det att Bruket är företagets säte med ”oavbruten produktion sedan år 1607” men det kanske inte innebär att allt i sortimentet görs där. Jag ska kontrollera det och formulera om så det blir tydligare.

      Det lokala i local heroes avser inte var tillverkningen sker utan att jag lyfter historien bakom kända nordiska designklassiker som är skapade av nordiska formgivare och företag – med verkshöjd och kvalitet. Tyvärr är det många svenska företag som har varit tvungna att flytta hela eller delar av sin produktion utomlands för att ha en chans att överleva. Men jag kanske behöver vara tydligare med vad vinjetten avser så det inte blir missförstånd, det har aldrig varit min mening. Tack för input!

      • Charlotte Abrahamsson skriver:

        Tack för att du tar feedbacken på rätt sätt. Ta gärna reda på mer från Skultuna, det är ju viktigt att information inte är vilseledande och med tanke på hur mycket Skultuna trycker på sin svenska historia så tycker jag det är rimligt att redovisa var tillverkning sker idag, annars blir det lite skenheligt.

        • Johanna skriver:

          Att ett företag byter fabrik i nutid tar inte ifrån dem dess historia Apple är ju inte ett kinesiskt bolag trots att alla iPhones tillverkas där?

          • Charlotte skriver:

            Absolut. Men Skultunas kommunikation ger intryck av att allt är svenskt och det är inte sant. Jag är skeptisk till hur de framställer sig själva i sin kommunikation, inte att de faktiskt har produktion utomlands. Har svårt för den typen av skenhelighet där man vill framstå som en sak och agerar utifrån en annan.

  • Hanna skriver:

    Det ligger nog i tiden att ifrågasätta hur pass miljövänligt det är med mässingstillverkning och vad den gör med vår natur och hälsa? Är Skultuna fria från t.ex bly i mässingen och behöver vi verkligen fler ljusstakar i mässing, varenda loppis har ca 40 st osålda i mässing som naturen aldrig kommer kunna bryta ner.

    • Charlotte skriver:

      Håller med! Letat på Skultunas hemsida avseende deras hållbarhetsarbete, hittar inget om att återvinna spånen som uppstår vid bearbetningen av mässing eller att de jobbar med blyfri mässing. Jämförde med svensk tenn där de har en hållbarhetsbok som beskriver hur de jobbar med varje material och där har de förklarat hur de jobbar med metaller och legeringar så som mässing.

      Blyfri mässing finns numera som alternativ, vore intressant att höra hur Skultuna ser på det.

    • Agata skriver:

      Mässing ska ju vara ett av dom bättre materialen att återvinna. Vore ju toppen om man kunde ta alla dessa oönskade mässingprylar och lämna in på exempelvis något mässingbruk!

  • Johanna skriver:

    Åh, underbar ljusstake! Och det blir garanterat ett besök till Skultuna i sommar, extra bra med semester i Sverige! Tack för fint tips!

  • Helena skriver:

    Jag undrar hur man bäst putsar mässing? Har ett par gamla Liljan som skulle må bra av en rengöring från stearin och putsning.

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

    Läs mer om Trendensers Personuppgiftspolicy och Cookiepolicy.

    Kommentarer till denna artikel publiceras direkt utan föregående granskning eller annan åtgärd av Trendenser AB. Det innebär att den som kommenterar själv ansvarar för innehållet i kommentaren. Vi uppmanar dig att använda vänlig ton, ett civiliserat språk, uppföra dig väl och följa tillämpliga lagar.