Annons
Luciavakan 2020. Klockan har passerat midnatt och jag har precis satt mig ner vid köksbordet efter att ha städat undan ett stort lussebullebak som drog ut på tiden. Det är becksvart ute och huset är nedsläckt så när som på adventsljusstakarna i våra fönster. Diskmaskinen surrar, den rostfria bänken är blankad och hela familjen sover. Alla – utom jag.
Mina tankar slår kullerbyttor inombords. Allt det jag tittar på nu, allt det som är här, kommer ju att bli mina barns barndomsminnen.
Det är omöjligt att ta in.
Min blick vandrar från ljusstakarna i våra fönster. Till julkudden i kökssoffan. Till tomtarna jag budade hem från Tradera häromveckan. Allt det tillsammans bildar ju kulissen till deras uppväxt.
Jag minns min egen barndoms julpynt som tryggt återkom år efter år. Och jag jämför det med dagens föränderliga tendenser. Vi har inga upplysta kyrkor som spelar melodier, inga julkrubbor, inga bokmärken i kristyr med motiv av änglar och Jesusfigurer, inga heliga traditioner alls… istället skrivs det oftast om julen utifrån årets trender eller årets julfärger, årets pynt, årets <insert vad som känns snyggt och rätt just nu>. Inget fel i det, men det är annorlunda mot vad många av oss som är vuxna idag själva växte upp med.
Den som är kritisk kan med rätta säga att julen har degenererats från sin egentliga betydelse. Att den fått nya värdemätare. Trend. Aktualitet. Social status. Att ha valt rätt gransort. Rätt adventsstjärna. Rätt ljusstake. Rätt mat. Rätt julklappar. Att ha tiden för en Nissedörr och dagliga hyss som barnen kan berätta om i skolan. Och i år, lägg även till ett korrekt firande. Ett sådant som FHM godkänner.
Det svindlar. Och jag undrar – vad kommer de att minnas? Med positiva känslor? Vad kommer de själva att vilja bevara från sin barndom? Och vad vill jag skicka med dem.
Läs mer om Trendensers Personuppgiftspolicy och Cookiepolicy.
Kommentarer till denna artikel publiceras direkt utan föregående granskning eller annan åtgärd av Trendenser AB. Det innebär att den som kommenterar själv ansvarar för innehållet i kommentaren. Vi uppmanar dig att använda vänlig ton, ett civiliserat språk, uppföra dig väl och följa tillämpliga lagar.
Den här veckan har Milanomässan gått av stapeln i Italien och även om detta nyhetssvep mest handlar om den nordiska inredningsbranschen så har den ändå bjudit på en del att rapportera. Tack sociala medier för att man kan följa det hela på distans numer! Svenska Kasthall hade en utställning i Milano som mixade mode och […]
Inlägget är betald reklam för Myrins Textil Efter mitt inlägg om inredningen i Trivselhus visningshus fick jag väldigt många frågor om gardinerna. De köpte jag från Myrins textil i Göteborg, som både tog alla mått, sydde upp och monterade gardinlängderna åt oss på plats. Myrins textil har egna sömmerskor som syr upp måttanpassade gardiner på […]
Bloggandets eviga moment 22. När det är tyst här, i den digitala världen, händer det oftast som allra mest i verkligheten. Man hinner bara inte med att uppdatera för att det är fullt upp. Här kommer ett svep med bilder från veckan som gått. I måndags körde jag ett PR-race via Zoom och Teams. Intervjuades […]
Trendenser.se drivs av Frida Ramstedt och är en av Nordens största ämnesbloggar om inredning och design. Bloggen uppdateras dagligen med inspiration, nyheter och trender för livet i hemmet.
Kommentarer
Stor igenkänning på allt du skriver Frida, även om jag inte har några barn…
Mest slående de senaste åren är kanske hur tidigt allt startar upp, och hur snabbt allt verkar ta abrupt slut igen, ja redan på juldagen verkar många vilja plocka bort julen och blicka framåt…
Saknar stillheten och det stämningsfulla som jag minns från förr.
Önskar Dig en fin och varm Lucia
Anette
Så fint att höra någon annan reflektera över samma sak. Mina barn är 9 månader och 3,5år och jag funderar redan på vad som ska vara våra jultraditioner och vad för pynt som kommer få deras magar att pirra av minnen. Det där en själv har haft med, att vissa saker har en viss plats i hemmet och magin med att få ta fram kartongen med julsaker och träffa en ”gammal bekant” som man saknat och som får en i stämning. Här hemma får nog trend avstå från det vi i vår familj finner mysigt, juligt och rogivande.
Trevlig Lucia och tack för ditt fantastiska jobb!
Mitt huvud bubblar med samma tankar. Jag är generellt sett dåligt på pynt, rött, tomtar och änglar så julen är en utmaning. Men jag värdesätter minnen högt och när jag till julen tar fram julkyrkan som min morfar gjort och som varit en självklar och vacker del under mitt livs alla jular så känner jag en värme för alla minnen och för min fina morfar. Men jag känner även en klump i magen för att jag inte bidrar till mina barns minnen på samma sätt. Jag är inte en fena på pyssel, så det är inte den vägen som är min väg. Men jag vill pryda mitt hem med fina julsmycken som mina barn (7, 4 & en som föds vilken dag nu) kan se som lika självklara delar av julen som jag ser min morfars julkyrka. Återkommande julpynt som en vacker dag när de är stora, gamla och firar utan mig kan plockas fram och pryda deras julhem med minnen.
Jag önskar därmed tips på julpynt som känns tidlösa, hållbara och som kan fylla denna funktion. Är det någonting du hade kunnat göra ett inlägg om Frida? Eller finns det någon annan som vill lägga sina tips under mitt inlägg? Det hade uppskattats enormt!
Traditionella saker är väl aldrig fel, en tidlös adventsljusstake i trä, pappersstjärnor att hänga i fönstren, röda julgranskulor, kanske en tomte eller ängel eller nåt som får stå framme på ett visst bord eller byrå varje år, en snygg julduk kanske. Det är sånt jag minns från mitt barndomshem iallafall:)
Åhlens har fåglar i trä (olika arter) man kan hänga i granen. Jättefina och känns tidlösa. Så jag tipsar om dem! https://www.ahlens.se/Inredning/jul/juldekorationer-195673/ahlens-julgransdekoration-domherre-flerfargad-44820447/
Jag tänker att det egentligen inte handlar om ett särskilt slags julpynt, utan just det att det BLIR speciellt för att det kommer fram varje år, kanske t o m står på samma plats. Det spelar ingen roll om det är dyrt, billigt, fult eller fint, det är ni som skapar minnena (vilket inte görs, om det slängs och ersätts med nytt trendigt varje år). Så, som jag ser det, kan du få tips på i princip vad som helst, det är inte prylen som sådan som spelar roll utan betydelsen ni tillskriver den. Ska man ändå köpa nytt i för jul, då kan du väl satsa på sådant du tror att du kommer tycka om över tid (se till stilen du har hemma).
Håller med Anna. Fast på sätt och vis gör det väl ändå det på något vis. För dagens julpynt är mest rappel. Hur hittar man det nutida och slitstarka och tåliga som står sig länge. Jag skulle ändå vilja ha lite tips där.
Är helt med på ditt tänk och instämmer, men kan också känna min svaghet för trender (medvetet och omedvetet). Det är den jag vill lura bort. Den i kombination med att pynt, rött, änglar och tomtar (som många gånger är det som barnen uppskattar) inte kommer in i hemmet lätt, gör att ingenting händer. Jularna passerar och jag lyckas inte (trots viljan) få julhemmet på plats på det sätt jag vill. Jag blir så snabbt mätt på att surfa runt efter tips på nätet, har gjort det i så många år nu. Vill därför hitta de bitar som är av hög kvalité och inte är en trend. De bitar som kan vara med år efter år utan att gå sönder (pga dålig kvalité) och som kan vara lika aktuella över tid.
Sen att det inte är pyntet utan den betydelsen vi tillskriver den som räknas. Absolut, tveklöst, ja. Men pyntet tillskrivs inte betydelsen det första året, utan först när det varit med ett tag. För att det ska vara med ett tag så behöver det hålla både i kvalité och stil. Så hoppas därför fortfarande på tips ☺️
Ja, det är för stort för att ta in. Fina och svåra tankar.
Stor igenkänning även här, försöker hålla i liv i alla fina minnen jag har från barndomens jular. Frågan är om årets märkliga jul kommer få oss att tänka tillbaka på vad som var viktigast för oss när vi växte upp, nu när vi kanske inte kan fira med de personer eller i värsta fall förlorat just de personer som ligger bakom alla minnen vi har från jularna vi hade som barn. För de flesta av oss tror jag inte minnet av vilken färg det var på julpyntet det året vi fyllde nio år är det tydligaste minnet vi bär med oss.
När jag tog fram julsakerna i år försökte jag byta adventsljusstake (har ett par olika) vilket genast fick backning av 10-åringen. ”Var är den vanliga?” Det andra som var viktigt var den enormt fula miniplastgranen som jag köpt i ett svagt ögonblick och som barnen har i sitt rum.
Så jag tänker att mycket sitter just i att det är samma saker som kommer fram år efter år. Det spelar inte så stor roll VAD det är.
Tänkte samma tanke när TV4 presenterade årets jultrender i Nyhetsmorgon… Känns inte så modernt att tänka så 2020.
Vill passa på att ge dig en eloge för allt innehåll du bjuder på. Det är mycket reklam i december (vilket är fullt förståeligt inte minst i år) men till skillnad från många andra stora bloggare staplas det inte reklam efter reklam efter reklam här. Det märks att du också bloggar mer än vanligt när du har mer reklaminslag än vanligt. Mycket uppskattat!
+1 på den kommentaren. Hatten av även från mig!
Du sätter ord på mina tankar! Som tur är har jag en förändringsobenägen familj och det är samma pynt som ska fram, och jag tänker att det är skönt att hitta njutet i att det får upprepa sig. Samma julkulor och änglaspel.
Det mest intressanta är ju att jag nu (efter en detour med bruna och lila(!!) julkulor på 00-talet hittat hem i just sådant pynt som prydde min barndomsgran. Det finns stor risk/chans att de minnen vi ger våra barn nu kommer de vilja ge sina barn om sisådär 30-40 år. Värt att tänka på!
Jag har en julkrubba i trä med hela Jesus-entourage som porslinsfigurer. Min mamma köpte den på Guldfynd (!) och den är gullig men totalt otrendig och kanske lite kitschig också. Men vi älskar den allihop! Så fort den tas fram varje år på andra advent (mitt påhitt) ger barnen ifrån sig ett glädjetjut och börjar nästan slåss innan vi fördelat vem som ska ställa fram vilken figur och den tjatar vi en stund kring vem som ska stå närmast Jesusbarnet och sen fikar vi.
Jag tänker att det är det julminnet som barnen kommer att bära med sig ut i vuxenlivet. Därmed är julkrubban och porslinsfigurerna det viktigaste inslaget i vårt julfirande, och jag älskar varje sekund av det ????????
Jag fyndade en julkrubba för 2000:- från Goebel för ett par veckor sedan på nätauktion. För mig har den en otroligt emotionellt värde, just för att det var den julkrubban jag växte upp med. Syrran fick ärva den av föräldrarna. Tanken på att mina barn kommer minnas den julkrubban som jul en gång- den gör mig lycklig. Jag bryr mig inte om julkrubban är otrendig eller ej- den är så mycket jul det bara går för mig.